DOKTOR ANTONIO.
EN BERÄTTELSE
AF FÖRFATTAREN TILL LORENZO BENONID.
Öfversättning från engelskan. )
Sir John suckade ofrivilligt, och gick utur
rummet, helt försonad med sig sjelf genom
denna lilla tirad, utan någon aning om att
hans dotter äfven suckat, och ur djupet af
sitt unga, oskuldsfulla hjerta, vid tanken att
lemna osterian, Sir John var icke något un-
dantag från den regeln, att alla pappor och
mammor ha sådana sorts ögon, hvilka tydligt
urskilja aflägsna föremål, under det att de
behöfva glasögon för att se dem, som äro
alldeles under deras näsa,
Då sir John, två timmar senare, uppstälde
schackpjeserna på schackbrädet, sedan Lucy
tagit god natt, sade han till den fåordige
doktorn:
Ni tror således verkligen, doktor Antonio,
att detta klimat är särdeles välgörande för
min dotter?
Antonio såg upp med någon förvåning på
baroneten och gjorde till och med en liten
paus, innan han svarade: Ni behöfver endast
jemföra miss Davenne i dag med miss Da-
venne för några veckor sedan, för att sjelf
kunna besvara denna fråga; ingen hosta mer,
frisk färg, söran och apfit förträffliga.
Det är siledes er tankex, fortsatte sir John,
natt ett förlängdt vistande här skulle kunna
vara stärkande för hennes konstitution ?
Antonio kände en nästan oemotståndlig be-
nägenhet att skuffa öfverända bord och schac
pjeser och hjertligen omfamna den intet anande
) Se AftouLl. n:r 219—223, 225 228— 233,
Se Afroupi ar , 225, 226, 228—231, 233,