att erhålla en ny sats af detta underbara skyddsmedel, annat än mig; således är han ganska artig mot mig och — mitt skägg. Lucy var road af infallet och skrattade så bjertligt, att Antonio gjorde henne sällskap ända till dess tårarne kommo honom i ögonen. ELPPE KAPITLET. Den femtonde Maj 1840. Tvenne veckor hafva skridit förbi, under hvilka Lucys tillfrisknande och åtskilligt anpat oafbrutet gått framåt i osterian; nya vanor ha blifvit antagna, nya sysselsättningar och förströelser anlitäde — kortligen, hvarje ny dag har medfört till vår lilla koloni ärmnen till glädje och ömsesidig belåtenhet. Vädret har att börja med varit förtjusande, och sir John har icke en enda gång behöft inställa sir förmiddagsridt, och är förtjust i Buffy (detta namn har Lucy gifvit den frodiga rödbruna ridhästen), hvilken, enligt sir Jobn, blir allt förtröffligsre och förträffligare för hvarje ridt; en försäkran, till hvilken grefven, som nu dagligen gör besök i osterian, med entusiasm nickar bifall, anmärkands att hans engelske vän verkligenm erhållit den för intet. Gonom hvilken hemlighetsfull procedur de tvenne herrarne försia hvarandra, är, då man besinnar att det förråd af taltecken, hvarmedelst de meddela sig till hvarandra, är inskränkt till ungefär ett dussin fransk; ord å ömse sidor, ämne till undran för enhvar, men synnerligast måhända för dem sjelfve, Men att de förstå hvarandra, är ett faktum som icke kan bestridas, ty sir John erkänner sig stå iästor förbindelse hos sin greflige vän för ursprungliga iden till ett förslag, hvilket upptager största delen af sir Jobns: tid och tankar, och fill hvars utförande grefven och doktor Antonio mycket medverka, Förslaget -r att anskaffa en samling af de vackraste