10. EN BERÄTTELSE AF FÖRFATTAREN TILL LORENZO BENONI?: Öfversättning från engelskan. ) NIONDE KAPITLET. Lueys plan. i Då Lucy uppväknade följande morgon, Upptäckte hon att allt stod rätt till igen me bimlen och hafvet, och att foglarnes sång var förunderligt ljuflig. Frukostbrickan var just borttagen, då. de välbekanta stegen, så hastiga och likväl så bestämda — de steg, hvilka hon bland tiotusendes skulle kunnat urskilja — läto Köra sig. Lucy undrade hvarföre hen: nes hjerta spratt till, alldeles så som Speranza sagt attihennes gjort, då hon igenkänt Batti stas steg i trädgården. Ännu ett ögonblick, och doktor Antonio. inträddesfrimodig och mild och vänlig sm vanligt; välvilja framstrålade så att säga från hvarje por. Han inträdde helt neddarmad, hvilket icke förringade honom i Lucys ögon, ty detta damm bevisade en viss otålighet och äfver att återse henne. S : En patient af yppersta slag, började han, som sofvit godt, ty hon ser frisk ut — se, jag har arbetat ifrigt för er på morgonen), och han strödde öfver henne en mängd välluktande vilda plantor; der har ni timjan, lavendel, och rosmarin, och violblommor i öfverflöd. Ni borde säga åt Hutchins att göra lukipisar af dem. Ingen patchoulis eller muskus kan täfla med dessa,r Tack, tack, sade Lucy; så friskt det luktar af dem! de föra mina tankar till grönskande böjder. -Om pi gör som jag råder ere, sade Antom, så skola de en dag, då ni är långt, ) Se Atiionbl, o;r 219—223, 225, 226, 228—231, 233 och 234—238.