stelser, under det att menniskornas söner fram-
stå såsom mera krigiska. Äfven sedermera
io alla framsteg från ett lägre till ett högre
framstälda såsom ett onåt; så t ex. var Abra-
ham, Guds man, en hefde och derföre en af-
sky för de äåkerbrukande och mer kultiverade
cgyptiernar. (8. 252 — 267.)
;ksom Geijer i alla dessa punkter förhål-
ler sig med fullkomlig frihet till bokstafven,
så äfven i andra puäkter, t. ex. den om den
babyloniska förbistringen, som han fattar så-
som ett bildligt, inadeqvat sätt att beteckna
menniskoracernas uppkomst; den om synda-
floden, :som han icke heller anser kunna ta-
gas efter orden, o. s. v.: Denna Geijers sjelf-
ständiga vördnad för bibeln förtjenar att fram-
hållas i en tid, då flertalet af äfven bildade
menniskor visar benägenhet för antingen en
blind bokstafs tro eller ock ett andelöst förakt
för uppenbarelsen. Det kan i en sådan tid
vare. på sin plats att erinra om Geijer såsom
ett bevis både mot den ensidiga pietismen,
att man kan vara djupt religiös utan att af-
säga sig allt eget tänkande, och mot den på
all. högre tro blottade materialismen, att man
kan tänka fritt och sjelfständigt, utan att der-
före förlora tron på menniskans andlighet och
odödlighet samt vördnaden för skriften.
—
— Nordisk Universitetstidskrift. Andra år-
gångens andra häfte. Lund 1856.
Detta i Lund utgifna häfte af den för de fyra
skandinaviska universiteterna gemensamma
tidskriften innehåller följande afhandlingar:
Skapelsens åldrar af professor H. M. Me-
lin. Denna uppsats utgör ett slags fortsätt-
ning på en artikel om verldssystemet af sam-
me författare i ett föregående häfte. Den är
ett nytt bidrag till sträfvandena att sätta den i
första Mosebok förekommande skapelsehisto-
rien i harmoni med den vetenskapliga forsk-
ningens nyaste resultater, och har sålunda
samma syfte som Kurtz nyligen på svenska
öfversatta bok Bibeln och astronomiens. Den
sistnämde författaren stannar dock vid det
negativa resultatet, att Skriftens skapelsehisto-
ria icke är eller kan vara i strid med veten-
skapens, emedan den ena icke handlar om
samma sak som den förra, alldenstund jordens
egentliga urhistoria, hvarom den geologiska ve-
tenskapen upplyser, skulle förläggas emellan
Il:sta och 2:dra versarne i den mosaiska ska-
pelseurkunden, och den påföljande sex tiderym-
dernas skapelse vara att anse såsom en jor-
dens förnyelse efter den förstöring, som öf-
vergått densamma på grund af ett syndafall
i den högre andeverlden. Prof. Melin åter
betraktar denna skapelse såsom den egentliga
verldsskapelsen och söker att visa öfverens-
stämmelsen i afseende på de särskilta utveck-
lingssteg, genom hvilka skapelsen egt rum,
enligt naturvetenskapen och uppenbarelsen. —
Bydaholmsalnen och dess likare af professor
C. J. D. Hill. En med anledning af det nu-
mera antagna nya måttsystemet författad vid-
lyftig afhandling om äldre mått i Sverge. På
Rydaholms kyrkodörr i Småland finnes en
jernaln, som enligt traditionen skall vara ur-
gammal, ehuru inga handlingar på stället fin-
nas derom. Rydaholmsalnen brukades redan
1100 i Skåne såsom byggnadsaln, blef 1582
anbefald för hela Småland samt 1605 för
hela Sverge, hvilket påbud upprepas i kongl.
plakatet om mått och vigt af den 10 Mars
1665, der det inskärpes att i hela riket skall
vara enahanda aln och den lika med Ryda-
holmsalnen, hvilken ock i jern å Stockholms
rådhusdörr finnes. Efter flera särskilta mätnin-
gar och kopior som förf. förskaffat sig af Ry-
daholmsalnen, skall den vära Y, verktum större
än den nuvarande alnen. Han anser den i
det nämda plakatet gjorda sammanställningen
af Rydaholms- och Stockholmsalnen mindre
riktig, och att öfre Sverge begagnat en något
mindre aln, hvars likare funnits å Stock-
holms rådhus. Författaren framställer i slu-
tet af sin afhandling ett förslag till ett all-
mänt skandinaviskt måttsystem, och utsträc-
ker detta förslag äfven till vigt och mynt. —
Kapital, kredit och ränta af prof. J. M.
Agardh. En populärt skrifven statsekonomisk
uppsats, till hvilken vi utförligare skola åter-
komma, då den berör er ämnen, som stå i sam-
manhang med flera af dagens vigtigaste frågor.
En blick på de statsekonomiska resultaterna
af riksdagen 1853—654. Författaren vill ge-
nom en skildring af senaste riksdagens verk-
samhet visa, att det legat en öfverdrift i den
förtviflade åsigt man å ena sidan hyst att in-
genting för framåtskridandet skulle kunna ut-
rättas med den nuvarande representationen, och
i de förhoppningar man å andra sidan haft
att genom denna representation kunna be-
trygga allt bestående:
Derjemte innehåller häftet korta anmälan-
den af Thomas Kingos Aandelige Sjunge-Chor,
udg. af M. Hammerich och G. Rode, Wester-
gaards edition af Zendavesta, och ett par an-
a till: orientaliska språkforskningen hörande
arbeten, af Dybecks Runurkunder (anmälda
af C. Säve), samt af den litteratur, som i
Sverge föranledts af den anbefalda måttför-
indringen. Till slut finner man några aka-
demiska underrättelser från Lund samt en
kort berättelse om nordiska studentmötet 1856.
sammanhang härmed meddelas ett protokoll
hållet i Upsala vid en sammankomst mel-
lan Köpenhamns, Kristiania, Lunds och Up-
kala bestyrelser vid senaste studentmötet i Up-
sala, då tafseende på blifvande skandinaviska
studentmöten fattades följande beslut:
natt de måtte inrättas med mera enkelhet än hit-
ills och med så låga kostnader som möjligt; — att
iden under mötena måtte hufvudsakligen egnas
it det enskilta umgänget och enskilta halkantolba
Arm. VV -
—L 0 - - AA AA
— AA M O:
DD ee R