lrat. De öfriga makterna påyrka att saken
måtte blifva understäld pariserkongressen och
genorn densamma safgjord.
SCHWEIZ.
Till Frankfurter Postzeitung skrifves från
Bern den 29 September: För att rättfärdiga
upphäfvandet af bourgeoisiförvaltningen i Neuf-
chatel, har dervarande statsråd i sitt memorial
till. stora rådet synnerligen framhållit, att
bourgeoisirådet på rojalisternas reqvisition
utan protest skickat till dem i slottet vin,
bröd och ost; att det vidare hade utan pro-
test jnqvarterad insurgenterna i boningar, som
det egde; att det slutligen öfverlemnat den i
dess såld stående pompierkåren åt hr de Pour-
talås. Statsrådet hyste den åsigten, att det
varit bourgeoisiens plikt att öppet förklara
sig emot upproret och göra allt möjligt för
återställandet af lagens välde. Ehuru statsrå-
det Hu:: berts ganska utförliga berättelse till
stora rådet uppgifver, att insurrektionen haft
utgreningar i Berlin och att den derifrån er-
hållit sin impuls, hafva likväl icke bevisen
för detta påstående hittills blifvit framlagda.
Den adress, hvari kantonen Neufchatels
stora råd tackar förbundsrådet för dess åtgär-
der till upprorets qväsande, är af följ. lydelse:
Neufchatel den 27 Sept. 1856. Neufchatelska re-
publikens stora råd församlar sig för första gången
efter de tilldragelser, som oroat och med blod fläckat
kantonen, och dess första känsla var tacksamhet för
förbundsrådet, som lemnade en hotad medlem af för-
bundet ett så aktningsbjudande och kraftigt bistånd,
och för hela förbundsförsamlingen, hvars deltagande
visade sig på ett så lifligt och omedelbart sätt. Stora
rådet tvekar icke heller att förklara sig vara en tolk
för det ofantligt öfvervägande flertalet af Neufcha-
tels invånare, då det tackar förbundet för den verk-
ligen edsförbundsmessiga och beslutsamma hållning,
som det genast vid första underrättelsen om uppro-
ret antog. Icke blott en kantons oberoende, utan
äfven edsförbundets fanas ära var hötad; detta baf-
ven j likasom vi insett, och vi äro lyckliga att hafva
det medvetandet, att vi uppfyllt våra plikter emoi
Schweiz, som det är vår stolthet att tillhöra. Hvilka
än de särskilta former varit, under hvilka Neufcha-
telsvar förbundet med Schweiz, så har det alltid vi-
sat, att Schweiz var dess äkta och enda fädernes-
land. Hvarje politisk period har närmare tillknutit
dessa band, ända till det ögonblick, då det äntligen
år 1848 proklamerade sitt oberoende och fritt från
alla främmande band intog sin plats i edsförbundet.
Från den tiden tillhörde i våra ögon våra fordna
förhållanden till en främmande makt historien; vi
hafva sedan känt blott en statsrätt, nemligen Schweiz,
och alla anspråk, som hade till syfte att återställa
den af folket 1848 omstörtade ordning, tillbakavisade
vi och skola alltid tillbakavisa dem, liksom ock för-
bundet skall göra i kraft af den rätt, som hvarje
folk eger att välja den form för regeringen, som bäst
emotsvarar dess seder och dess fördel. Må vi hoppas
att det ursinniga septemberföretaget skall vara det
sista och att vissa menniskor äntligen skola begripa,
att man icke kan återställa det förflutna, och att ett
folk som ernått oberoendet lika litet kan föras till-
baka, som man kan återföra en till mogen ålder
kommen menniska till barnaåldern. Varen öfverty-
gade, att Neufchatel skall visa sig värdigt det del-
tagande, som förbundet bevisat det, och att det skall
begagna segern för att förverkliga de framsteg i det
demokratiska lif, som tillhör hela Schweiz. AA stora
rådets vägnar: Eugen Huguenin, president. Alfred
Dubois, 4. Ribau, sekreterare.
Stora rådet i Neufchatel har beslutat att tili
de olika republikanska platserna inom kanto-
pen fördela alla vapen, sota förut förvarats
på slottet i Neufchatel. Tillika har det be-
slutat att afväpna de rojalistiska kommunerna.
Numera hållas icke mer än 32 af de uppro-
riske häktade. De hafva samtligen under-
tecknat en tacksägelse för den goda behand-
ling de fått röna under sin fängelsetid.
SPANIEN.
ODonnel vidtager sedan några dagar gan-
ska alvarsamma försigtighetsmått, talrika för-
ändringar hafva skett inom armåbetälet, flera
officerare hafva blifvit arresterade, och stabs-
offieerare, som äro ODonnel personligen -till-
gifna, hafva blifvit satta i spetsen för batal-
jonerna och regementena. Vidare hafva of-
ficerare af alla grader, som den 14 Juli icke
stält sig till myndigheternas disposition, äf-
vensom alla, som icke bafva familjer eller
fast egendom i hufvudstaden, erhållit befall-
ning att lemna Madrid och välja en vistelse-
ort, som ligger åtminstone 10 svenska mil
från Madrid och 5 mil från medelhafsbanan.
De arresterade officerarne hade sökt uppreta
trupperna mot ODonnel, och man befarade
att snart blodiga strider skulle utbryta bland
trupperna sinsemellan, ty upphetsningar fattas
:;cke. Sinnesstämningen skall vara så retad,
att man betviflar om en stor militärmanöver,
som tillämnas vid Carabanchell, skall kunna
försiggå. Drottningen skulle vid den med
generalkaptens fälttecken och infanteriete nys
hufvudbonad rida utefter fronten. — Nove-
Jades berättar att Mon blifvit utnämd till sän-
debud i Rom. Epoca säger att denna utnäm-
ning är ätmivstone beslutad.
Ministerrådet hade bestämt Cardenas till
generaldirektör för kolonialangelägenheterna,
nen måste beqväma sig att lemna posten åt
palatsets kandidat Possada Herrera. — I Tor-
reviejas saliner har man upptäckt undereslet
af embetsraännen; i Cadix hafva en mängd
havannacigarrer, som voro bestämda för ko-
aungen, försvunnit. — Till alla provinsgu
vernörer skall bemligt meddelande ha blifvit
afsändt angående ett af ministerrådet fattadt be-
slut att upphäfva seqvestern på drottning Kri-
stinas gods; men i den officiella tidningen
har intet tillkännagifvande derom varit syn--
ligt. — Enligt en telegrafdepesch från Ma-
drid af d. 30 Sept. skall spanska regeringen
sända en eskader om 210 kanoner till Medel- I
hafvet.
I ett bref från Madrid af den 28 Sept. till
Independance Belge försäkras att inom pa-
latset sakerna helt och hållet vändt sig. Kej-
sår Napoleon skall i ett långt egenhändigt
bref hafva gifvit drottning Isabella åtskilliga