hafva dock icke egentligen inskränkt tillverkningen
till någon viss qvantitet, såsom vid stångjernssmidet,
hvarföre ock utvecklingen till största delen berott
på tillgången af materialier och kunskaper att an-
vända dem.
Om stångjernstillverkningen.
Redan från äldre tider hafva både stångjernsverk-
städernas antal och beskaffenhet samt rättigheten
att begägna desamma varit af författningar och pri-
vilegier strängt bestämde och begränsade; Högst
långsamt har derföre denna näring utvecklat sig, och
synes mängden af tillverkadt stångjern under förra
århundradet hafva föga öfverstigit 60 å 70,000 sk
årligen. Vid medlet af nämde sekel utgjorde här-
darnes antal i Wermland 169 och deras tillåtna smi-
desqvantitet beräknades till 67,000 sk. Genom den
större frihet till bruksanläggningar, som 1803 års
förordning meddelade, hade härdarne för 50 år se-
dan eller 1806 stigit till 180, och den tillåtna smi-
desqvantiteten i följd deraf till cirka 72,000 sk 4. Blott
ganska långsamt utvecklade sig äfven denna närings-
gren under de nästföljande 30 åren; väl hade här-
darnes antal blifvit genom nya bruksanläggningar
betydligt ökadt, men produktionen hade dock ej sti-
git i samma förhållande. Det är de senaste tjugo
åren som denna egentligen har att tackai för sina
raskaste framsteg. Då år 1845 hela tillverkningen
af stång- och ämnesjern samt Blooms uppgick till
111,300 sk, så har den tio år senare eller år 1855
vid 235 härdar utgjort 170,700 sk4. AF detnämda
härdantalet äro 159 åtnjutande obestämd smidesrätt
och vid hvilka blifvit tillverkade 127,656 sk eller
högst ringa öfver 800 sk3 pr härd, hvaremot vid
76 härdar med bestämd smidesrätt tillverkats 43,102
sk, eller endast 567 sk pr härd. Häraf synes
således att ehuru endast en ökning af 55 härdar egt
rum under 50 år, har tillverkningen, hufvudsakligen
genom rättigheten att obehindradt röra sig i redan
egande verkstad, höjt sig från 72,000 till 170,000
sk, eller med nära 100,000 sk. En sådan stång:
jernsproduktion har icke kunnat underhållas af Werm-
lands egna tackjern, och man har således måst hämta
denna rudimeteria från dels Örebro län, dels Ström-
holms våg, hvaraf ock blifvit en följd att omkring
22 åa 25,000 sk8 stångjern, tillverkadt vid de verm-
iändska bruken, icke varit grundade på vermländska
malmer, hvilket jag anser mig böra upplysa såsom gen-
mäle på de acmärkningar, hvilka stundom blifvit
framstälda mot vermländskt stångjern. Hvad beträffar
det egentligen tekniska af denna handtering, så antog
man ännu för 30 år sedan att 20 å 22 t:r kol for-
drades för beredande af 1 sk8 stångjern, på den
enda då använda metod eller så kallade tysksmides-
metoden, och det bör ej förbises att enligt äldre
bruksböcker hade kolåtgången vid början af deita
århundrade nästan aldrig sjunkit under 21!V, t:a pr
sk med en veckotillverkning af 10 å 12 sk ordi-
aarie jern pr härd. I närvarande stund har äfven
vid nyssnämde, hufvudsakligen oförändrade smi-
desmetod förbättringar blifvit införde, och man räk-
nar nu i allmänhet kolåtgången vid olika verk från
15.5, till 16,;, stjelpta t:r pr sk, under det årstill-
verkningarne pr härd variera från 646 till 844 sk.
Det år hrr C. F. Werns och G. Ekmans nitiska
och outtröttliga bemödanden vi hafva att tacka för
införandet af cen engelska halfvallonsmidesmetoden;
och det är denna som under hr Ekmans insigtsfulla
ledning och bearbetande, i förening med vällugnen
och de tunga murublingshamrarne, gifvit den kraf-
tigaste impulsen åt stångjernsberedningen. Alla dessa
förbättringar räkna en föga högre ålder än 25 år
inom vårt land, och dock hafva de lyftat tillverknin-
gen såväl i qvalitet som qvantitet vida högre än ett
och ett halft nästföregående sekel kunnat göra. Re-
sultaterna af dessa förbättringar synas bäst af föl-
jande uppgifter, hvarvid jag endast upptagit de hög-
sta och lägsta siffrorne för en mängd olika verk :
För tillverkningen af 1 skt smältstycken har åt-
gått omkring 26,,, 1 tackjern, med en omvexlande
kolåtgång från 6,,, till 7,,, tunnor kol under en tis
af 3,,, till 4,,, timmar. Tillverkningen bar varie-
rat emellan 38—42 skT pr vecka och afbräoningen
utgjort omkring 12,,,... Vid vällugnarne har kolåt-
gången varierat från 3,,, till 5,,, tunnor efter stjelp-
ning, och afbränningen emellan 14—14,,, med en års-
tillverkning af cirka 4600 sk. För tillverkningen
af I sk stångjern efter Lancashiremetod omkring
25,,, 1 tackjern med 10,,, å 13,,, tunnor kol; och
vid ett af de bästa verken fluktuerar veckotillverk-
aingen mellan 160 och 200 sk4. Då det kan med
tämlig visshet antagas att ännu ganska mycket står
att iörbättra och utveckla i afseende på dessa pro-
cesser, särdeles med afseende på afbränningens (som
på ett ställe redan nedgått för räckarvällugnen till
8,90), så torde ännu förmånligare resultater än de
uppräknade vara att förvänta.
Hammarskattspriset på ståogjern har under de
ifrågavarande fem åren i medeltal utgjort 16 rdr 7
sk. 2 rst. bko; och om man antager verkliga värdet
till 18 rdr pr sk, skulle tillverkoingens medelqvan-
titet 143,362 sk i värde motsvara 2,580,516 rdr bko.
Om manufaktursmidet.
Manufaktursmidets utveckling kan föga annorlunda
bedömas än efter verkstädernas mängd. De hufvud-
sakligaste af dessa voro:
År 1805. År 1855.
Stålugnar . . so, so so cc 3. 26.
Knipphamrar . . sc sc - 57. 87.
Spikhamar . so ss ss 85 220.
Plåthärdar . . Hl. 4.
Och vid de för år 1855 uppgifne tillverkades sam-
ma år:
5222 sk stål;
7692 sk spik;
3799 sk8 knippjern;
285 sk svartsmiden och liar;
1548 sk diverse, ej specificerad manufaktur, el-
ier tillsammans 18,547 sk; och således har föga mer
än en niondedel af hela stångjernstillverkningen inom
orten blifvit förädlad. Vid denna gren af handte-
riogen synes en anmärkningsvärd förbättring före-
stå uti införandet af stålpuddlingen. Direktör Ek-
man är af den öfvertygelse, att metoden är fullt an-
vändbar och lemnar ett, särdeles för fjädrar, ganska
godi materiel. Denna tillverkning går långsammare
än vanlig jernpuddling och har således hitintills med-
tagit mera bränsle och arbete, än den senare, men
högst sannolikt skall dess utvidgade användande öf-
vervinna dessa olägenheter.
En omständighet, som sannolikt kommer att så
väl på den vermländska som hela svenska jern-
tillverkningen medföra en stor inverkan, är använ-
dandet af torf. Härmed hafva ganska vigtiga för-
sök blifvit verkstälde på Lesjöfors och fortsättas ännu
dagligen.
NORGE.
Anlända norska blad gå till den 29 Sep-
tember.
Vicekonungen och hans gemål aflade den
Am a ; a M a mm