ÖSTERRIKE. Vid det i dessa dagar hållna tyska mnaturforskaremötet i Wien har man genom omröstning valt Bonn för nästa års möte. . SCHWEIZ. Förnämsta föremålet för förbundsförsamlingens öfverläggningar är en jernbana, son skall förena Bern i vester med Genf, i söder med Wallis. Blifver den, såeom utskottets minoritet föreslagit, förd öfver Freiburg och Lausanne, så blifver banan betydligt kortare och de genomskurna kantonernas hufvudstäder och förnämsta trakter hafva deraf fördel. Förbundspresidenten Stämpfli hade d. 16 September i nationalrådet talat för denna väg, och general Dufour slöt sig till hans mening samt utvecklade denna linies fördelar. Escher, utskottsmajoritetens anförare, skulle bekämpa dessa åsigter, och debatten, som började den 15, hade utsträckt sig till d. 17 och 18, utan itt då ännu man kommit till något beslut. I denna tvist deltaga med mycken ifver creditnobilier ä ena sidan för vestbanan eller BernIverdon-linien, och å den andra reunion finansiere, med Rothschild i spetsen. för Bern-Oronlinien. Det är säledes icke blott de särskilta iokalintressena, utan äfven utländska kapitalister, som här slitas om segren. Från Bern skrifves den 15 Sept. till Frankfurter Journal, att kantonen Neufchatels båda republikanska partier förenat sig för att gemoansamt motverka rojalisterna i alla frågor om angå kantonens stora råd. Det tal, hvarmed edsförbundets undersökningsdomeare i Neufchatel, hr Duplan Veillon, vändt sig till de ungef r 460 fångar, som änau qvarligga i slottskyrkan, har väckt mycket uppseende. Till fångarne, som voro uppstölda i fyrkant, yttrade han i närvaro af flare edsförbundetse embetsmän, presidenten i Nevf chatels statsråd, vågra officerare och ctt kompani edsförbundstrupper: vUppdragna af edsförbundet att anställa undersökning angående de för några dagar sedan i denna kanton förefallna olyckliga tilldragelser, skulle vi gerna genast efter vår ankomst hafva förhört er alla och så fort som möjligt återlemnat er åt edra familjer och friheten. J hafven begripit att saken icke var möjlig. Redan äro några af edra kamrater försatta på fri fot, och i dag vilja vi säga er allesamman, hvad vi sade dem, som icke mera äro här, på det att vårt arbete må gå fortare och eder fångenskap förkortas. Vi äro här för att utröna hvilken andel hvar och en af eder tagit i insurrektionen, och att förehålla er eder förbrytelse. Misstaga vi oss, då vi tro, att j kännen ånger deröfver? J kännen alla ånger; i dag skåden j sanningen i ansigtet och inga falska råd förvirra er numera. J veten att edsförbundet icke blott ej gillar er bandling, utan på det djupaste beklagar dessa blodiga dagar. I dag begripen j hvilket svårt ansvar tynger på deras hufvud, som uppfordrat er att följa dem. I stället att försvara er fana, hafven j sönderslitit den. Istället att hedra edra vapen, hafven jsönderbrutit och trampat dem under fötterna. I stället att försvara edra myndigheter, hafven j lagt hand på dem och beröfvat dem deras frihet. Ännu mer: j hafven utgjutit medborgares blod, till och med en värnlös qvinnas; och så när haden j öfver hela ert fädernesland vältrat en oberäknelig olycka. Dessa äro de förbrytelser, för hvilka man anklagar er och som högst straffbara ledare förmått eder att begå. Men framtiden återstår för er till utplåning af minnet af dessa dagar och att försoma det utgjutna blodet. J skalen — är det icke så? — för framtiden arbeta på ert lands lycka, på dess välgång, på utvecklingen af dess institutioner. J skolen i framtiden vara fäårdiga att utgjuta er sista blodsdroppe för detschweiziska edsförbundet, och sedan j varit det borgerliga krigets verktyg, skolen j med Guds hjelp göra allt hvad på er kan aukomma för att vända det onda till godo. Det utgjutna blodet är måhända en källa till lycka för ert land. I deita tempel, i hvilket j ären fångna, och i Guds närvaro lofven detta högtidligt. Om man ännu en gång ville leda er på villovägar, så stöten förförarne tillbaka: förklaren dem för fäderneslandets förrädare och låten deras planer misslyckas. Låten dem draga bort, hvilka icke finna sig väl på republikansk jord, och tjenen icke deras personliga äregirighet. Akten edra myndigheter; understödjen, i stället för att undergräfva, deras anseende. Fören edra bedragna bröder tillbaka, och j skolen vara eniga och starka. Dessa ord äro tillräckliga för att säga er, hvilka vi äro; och när j hafven att svara på våra frågor, så gören det lojalt, frimodigt och öppenhjertigt. Träden fram till oss, icke med fruktan för domrarne, utan med förtroende, med medvetande om cr förbrytelse och med längtan efter förlåtelse. Sen i oss edsförbundna, som betrakta er såsom olyckliga förirrade bröder. Detta är hvad jag har att säga er. Behållen mina ord i minnet. i Indåpendances pariserkorrespondent fortfar att påstå att Preussen skall hafva för afsigt att genast gripa till militärieka mått och steg emot Neufchatel. Han försäkrar, att grefve z. Hatzfelda vistande i Bisritz har till syfte stt underhandla om en preussisk armås marsch zenom Frankrike, och vill till och med vara underrättad att denna armå skulle uppgå till 10,000 man. — Från Bern skrifves till Schwab. Merkur, att den rojalistiska korrespondens, som man skulle ha funnit, utgöres af 44 bref, vilka med ovanlig klarhet utveckla iden till nela företaget. Man anser att ds ej blifva pffentliggjorda förrän undersökningen är aflutad, SPANIEN. Journal des Debats har i ett bref af den 3 September från sin korraspoident i Ma-: Irid erhållit några upplysningar om innehäölet af den tilläggsartikel, som man väntade kulle bli kungjord tillika med 1845 års kontrtion. och som äfven verkligen sedan den