MULIVLIR på KUDUNDERICIN: co Lybkligtvis har Schweiz en militärstyrka af öfver 150,000 man och försvaras dessutom genom landets egen beskaffenhet, som gör att månget. pass kan af ett eller ett par regementen försvaras mot en mångdubbel styrka: Preussen skulle :nödgas . mobilisera : en . stor armå och kasta ut femtio millioner thaler för försöket att qväsa Schweiz. Det skall der: före utan tvifvel taga sig en god besinningsi tid. Penningarne dertill skulle till och med våra servila kamrar icke gerna lemna. Ett krig med Schweiz för Neufchatels skull skulle vara mycket impopulärt, och huru. mycket mar än vant sig samt till och med affekterar att förakta den allmänna meningen, så skall man; ändock draga i betänkande att pålägga lans det de stora uppoffringarne för ett krig, åväsabragt endast af dynastisk kapris aller junkerlig fanatism. i För öfrigt skulle den europeiska diplomatien naturligtvis :ha sitt ord med i frågan omj en militärisk intervention i Schweiz. England; skulle; icke; tillåta en dylik och om äfven; Frankrike gerna skulle se en ny kris, i hvil ken det kunde få uppträda såsom skiljedo-: mare, så skulle det dock, med blicken fästad: på Italien, icke våga ställa sakerna på sin spets och förepilla alla sympatier i Schweiz.j De officiösa preussiska skriftställarne åberopa ständigt Londonerprotokollet af den 24 Maj 1852, om hvars otillräcklighet jag redan? i mitt förra bref talat. Det bör för öfrigt anmärkas, att Preussen erhöll: eller rättare köpte sig underskrifterna till detta protokoll genom att först underteckna det långt betydelsefullare protokollet af den 8 Maj 1852, hvarigenom danska monarkiens integritet erkändes samt prinsen af Glicksburg och efter bonom Rysslafid kallades till den eventuella tronföljden. Preussen fick den lilla tillfredsställelsen att få sina rättigheter till Neufchatel erkända, på samma gång det likväl stäldes i beroende af stormakterna i afseende på rätten att göra dessa rättigheter gällande, och man kan lätt förstå, att Schweiz icke hyser någon synnerlig fruktan för detta protokoll, att det helt enkelt kommer att tillbakavisa Preussens protester. och behandla de upproriske enligt landets lagar och författningar. För öfrigt kan det synas vara en alldeles onyttig undersökning, om man allvarsamt sysselsätter sig med de utsigter till understöd, som Preussen kan påräkna i ett uppträdande mot Schweiz. Det skulle hos det närvarande tystemet förutsätta ett stort mod i ått gripa till initiativet, bvarmed man gör detta system en alltför stor ära. Det stora väsen, som tidningarne göra af saken, har endast föranlåtit mig att ga en kort framställning af sjelfva sakförbållandena. Det är samma tomma buller, som det hvilket bröt löst efter affären med riffpiraterna, hvilket äfven gick upp i rök, och en diplomat har ironiskt sagt, att Preussen utan tvifvel kommer att emot Schweiz detaschera en del af den armå, som det ärnar föra emot Marocko. Till slut blott ännu ett bevis på huru mycket Preussen kan bygga på Österrikes sympatier i denna fråga. Osterrikiska tidningar af alla färgnyanser innehålla blott hån och : begabberi emot Preussen. En i Regensburg utkonimande bok: Österrikiska konkordatet och riddaren -Bunsenn, författad af en f. d. österrikisk diplomat, kallar vår förra minister i London för en lögnare, skurk och usling och hotar honom med -stryk (!). Om Preussen heter det: Genom konkordatst har kejsaren icke gjort sin stat en främmande makt underdånig, utan han har betecknat den bana, på hvilken de små, de medelstora och en viss stor stat måste inträda. I konkordatet talade kejsaren, och då kejsaren talar, skola välmärkgrefvarne följa, om de vilja eller ej;. — Och dessa menniskor bli plötsligen entusiastiska för Preussens. rätt. till. Neufchatel; soch kunna knapt dölja sin glädje öfver uttigten; att det nu kunde komma att gå löst emot Söhweiz, till hämd för jesuiternas fördrifvånde och Sonderbundets nederlag ! Lyckligtvis ha vi redan blifvit: vana att-se junkrar och jesuiter i den skönaste förening knyta. näfven-ibyxsäcken, utan att verldshistorien tager synnerlig notis derom. Oeh så skall det väl nu äfven gå med de junkerliga och ultramontana deklamationerna. Jag bifogar några smärre nyheter. Lindenberg har, som bekant, genom insändande af sjukdomsbevis fått uppskof i sin rättegång rörande hans spioneri och bref om prinsen af Preussen. Nu erfar man, att han kort före rättegångsdagen varit i Berlin; polisen gör sina efterforskningar, och detsäges, att hr iv. Gerlachs förtrogne korrespondent i Minden kommer att arresteras. Jag nämde i nekrologen öfver framlidne statsministern Schoen, att hans efterlemnade nemoirer äro af stort intresse. Man har nu plötsligen från högre ort begärt att få se dessa memoirer; men nödiga mått och steg voro redan vidtagna, och familjen svarade, att den icke längre vore egare af. memoirerna. De befunno sig redan i utlandet. Denna litterärt politiska qvarlåtenskap kommer säkert att kasta mycket ljus öfver befrielsekrigets period. Ni erinrar er, att franska regeringen meddelat (det skulle vara oskickligt att säga hotat) att om man komprometterar henne i den Techenska processen, så skall hon i Monitören meddela vissa saker. . Nu: erfar man, att en anhållan blifvit gjord hos härvarande tidningsredaktioner, att vid omförmälandet af denna rättegång icke uttryckligen nämna franska regeringen. RR ömse TEATER. Kongl. teatern. Ella Rose, eller Hj som heter; skådespel i 5 akter af Carl Go Vi ha. redan med några ord omförmält Gutzkows på kongl: teatern upptagna skådespel Ella Rose, eller Hjertats rättigheter. Arbetet skulle väl.i och för, sig knappast ha örtjenat att ytterligare vidröras; men när vid detsamma fäster sig det särskilta intresse, att det dels är af en berömd författare, dels til