MULIVLIR på KUDUNDERICIN:
co Lybkligtvis har Schweiz en militärstyrka
af öfver 150,000 man och försvaras dessutom
genom landets egen beskaffenhet, som gör
att månget. pass kan af ett eller ett par rege-
menten försvaras mot en mångdubbel styrka:
Preussen skulle :nödgas . mobilisera : en . stor
armå och kasta ut femtio millioner thaler för
försöket att qväsa Schweiz. Det skall der:
före utan tvifvel taga sig en god besinningsi
tid. Penningarne dertill skulle till - och med
våra servila kamrar icke gerna lemna. Ett krig
med Schweiz för Neufchatels skull skulle vara
mycket impopulärt, och huru. mycket mar
än vant sig samt till och med affekterar att
förakta den allmänna meningen, så skall man;
ändock draga i betänkande att pålägga lans
det de stora uppoffringarne för ett krig, åvä-
sabragt endast af dynastisk kapris aller jun-
kerlig fanatism. i
För öfrigt skulle den europeiska diploma-
tien naturligtvis :ha sitt ord med i frågan omj
en militärisk intervention i Schweiz. England;
skulle; icke; tillåta en dylik och om äfven;
Frankrike gerna skulle se en ny kris, i hvil
ken det kunde få uppträda såsom skiljedo-:
mare, så skulle det dock, med blicken fästad:
på Italien, icke våga ställa sakerna på sin
spets och förepilla alla sympatier i Schweiz.j
De officiösa preussiska skriftställarne åbe-
ropa ständigt Londonerprotokollet af den 24
Maj 1852, om hvars otillräcklighet jag redan?
i mitt förra bref talat. Det bör för öfrigt
anmärkas, att Preussen erhöll: eller rättare
köpte sig underskrifterna till detta protokoll
genom att först underteckna det långt bety-
delsefullare - protokollet af den 8 Maj 1852,
hvarigenom danska monarkiens integritet er-
kändes samt prinsen af Glicksburg och efter
bonom Rysslafid kallades till den eventuella
tronföljden. Preussen fick den lilla tillfreds-
ställelsen att få sina rättigheter till Neufchatel
erkända, på samma gång det likväl stäldes i
beroende af stormakterna i afseende på rätten
att göra dessa rättigheter gällande, och man
kan lätt förstå, att Schweiz icke hyser någon
synnerlig fruktan för detta protokoll, att det
helt enkelt kommer att tillbakavisa Preussens
protester. och behandla de upproriske enligt
landets lagar och författningar.
För öfrigt kan det synas vara en alldeles
onyttig undersökning, om man allvarsamt sys-
selsätter sig med de utsigter till understöd,
som Preussen kan påräkna i ett uppträdande
mot Schweiz. Det skulle hos det närvarande
tystemet förutsätta ett stort mod i ått gripa
till initiativet, bvarmed man gör detta system
en alltför stor ära. Det stora väsen, som
tidningarne göra af saken, har endast föranlå-
tit mig att ga en kort framställning af sjelfva
sakförbållandena. Det är samma tomma bul-
ler, som det hvilket bröt löst efter affären
med riffpiraterna, hvilket äfven gick upp i
rök, och en diplomat har ironiskt sagt, att
Preussen utan tvifvel kommer att emot Schweiz
detaschera en del af den armå, som det är-
nar föra emot Marocko.
Till slut blott ännu ett bevis på huru myc-
ket Preussen kan bygga på Österrikes sympa-
tier i denna fråga. Osterrikiska tidningar af
alla färgnyanser innehålla blott hån och : be-
gabberi emot Preussen. En i Regensburg ut-
konimande bok: Österrikiska konkordatet och
riddaren -Bunsenn, författad af en f. d. öster-
rikisk diplomat, kallar vår förra minister i
London för en lögnare, skurk och usling och
hotar honom med -stryk (!). Om Preussen he-
ter det: Genom konkordatst har kejsaren icke
gjort sin stat en främmande makt underdånig,
utan han har betecknat den bana, på hvilken
de små, de medelstora och en viss stor stat
måste inträda. I konkordatet talade kejsaren,
och då kejsaren talar, skola välmärkgrefvarne
följa, om de vilja eller ej;. — Och dessa
menniskor bli plötsligen entusiastiska för Preus-
sens. rätt. till. Neufchatel; soch kunna knapt
dölja sin glädje öfver uttigten; att det nu
kunde komma att gå löst emot Söhweiz, till
hämd för jesuiternas fördrifvånde och Sonder-
bundets nederlag ! Lyckligtvis ha vi redan blif-
vit: vana att-se junkrar och jesuiter i den skö-
naste förening knyta. näfven-ibyxsäcken, utan
att verldshistorien tager synnerlig notis derom.
Oeh så skall det väl nu äfven gå med de jun-
kerliga och ultramontana deklamationerna.
Jag bifogar några smärre nyheter. Linden-
berg har, som bekant, genom insändande af
sjukdomsbevis fått uppskof i sin rättegång rö-
rande hans spioneri och bref om prinsen af
Preussen. Nu erfar man, att han kort före
rättegångsdagen varit i Berlin; polisen gör
sina efterforskningar, och detsäges, att hr iv.
Gerlachs förtrogne korrespondent i Minden
kommer att arresteras.
Jag nämde i nekrologen öfver framlidne
statsministern Schoen, att hans efterlemnade
nemoirer äro af stort intresse. Man har nu
plötsligen från högre ort begärt att få se dessa
memoirer; men nödiga mått och steg voro
redan vidtagna, och familjen svarade, att den
icke längre vore egare af. memoirerna. De
befunno sig redan i utlandet. Denna litterärt
politiska qvarlåtenskap kommer säkert att ka-
sta mycket ljus öfver befrielsekrigets period.
Ni erinrar er, att franska regeringen med-
delat (det skulle vara oskickligt att säga hotat)
att om man komprometterar henne i den Te-
chenska processen, så skall hon i Monitören
meddela vissa saker. . Nu: erfar man, att en
anhållan blifvit gjord hos härvarande tidnings-
redaktioner, att vid omförmälandet af denna
rättegång icke uttryckligen nämna franska re-
geringen. RR
ömse
TEATER.
Kongl. teatern. Ella Rose, eller Hj som
heter; skådespel i 5 akter af Carl Go
Vi ha. redan med några ord omförmält
Gutzkows på kongl: teatern upptagna skåde-
spel Ella Rose, eller Hjertats rättigheter. Ar-
betet skulle väl.i och för, sig knappast ha
örtjenat att ytterligare vidröras; men när vid
detsamma fäster sig det särskilta intresse, att
det dels är af en berömd författare, dels til-