striska och nervösa febrar, lunginflammationer, mäss-
ling, kikhosta och skarlakansfeber. — I fängelserna:
fell af. frossa och gastrisk feber.
— Förvaltningen för gaåtuläggningsarbetena
har till handels- och ekonomikellegium aflemnat skrift-
ligt: förslag till. gatuläggningsarbeten för år 1857,
deruti till omläggning blifvit föreslagna: 1) Stads-
gården; 2) Lilla Nygatan; 3) Oxtorgsgatan, jemte
Oxtorget och den del af Lästmakaregränden, som är
belägen mellan nämde gränd och Regeringsgatan;
4) Klara Bergsgränden, :emellan Beridarebansgatan
och. Drottninggatan; 5) Södra Tullportsgatan; 6)
Qvarngatan; 7) Garfvaregatan och Parmmätaregrän-
den; 8) Nya Sandbergsgatan och Sandbergs tvärgrän-
den; äfvensom grusning af stadens vägstycken utom
Norr-, Röslags-, Kungsholms-, Skåns-, Danviks- och
Hammarbytullar, Nörra Badstugatån, Surbrunnsga-
tan, Träskvägen, Karlbergsalln, Ladugårdslands tull-
gåta, Sevedbåtsgatan, åtskilliga gator i Djurgårds-
staden, Norra och Vestra Humlegårdsgatorna, åtskil-
liga ej. .stensatta gator i; Adolf Fredriks och Kungs-
holms församlingar, Stora Skinnarviksgatan, Rosen-
lundsgatan, Stora. oeh Lilla: Bondegatorna, Riddar-
hölmshamnen, med flera platser; upptagande försla-
get jemväl ersättningsbelopp till husegare vid Lilla
Nygatan och Oxtorgsgatan för förändtingar å husen:
Till vederbörandes efterrättelse kungöres att berörda
försläg med tillhörande afvägningskartor finnas uti
Kollegii notåriekontor - tillgängliga för granskning
hvarje söknedag från kl. 10 f. m. till kl. 2 e. m.
intill. den 15 nästinstundande Oktober, inom hvilken
tid .klandertalan emot förslaget må hos kollegium
anföras.
inn
Riksdagswanuavralen.
Borgarestånde?.
Marstrand har förenat sig med Wenersborg
om rådman. Fristedt.
— Nedanstående, ty värr alltför sanna orå
låna vi ur Norra Kälmar Läns Tidning:
: Tigerna förändras.
Hvem minnes icke dessa dagar för ett år sedan,
då hela civilisationens tanke med bäfvan och oro sväf-
vade. kring murarne af Sebastopol, — detta Sebasto-
pal, med. hvars: förestående fall jättebygnaden i öster
skulle ramla? De: skulle då ändtligen falla dessa mu-
rar; bakom hvilka råhet och bärbarism krälade i mörk-
ret, och från dem, i stället, frihetens oeh upplysnin-
gens gudomliga ljus uppgå och stråla äfven öfver:
östern. Så hoppades och trodde en väntande verld;
— hvilkåt jubel vid dessa murars fall! Huru välsig-
nade man icke dessa folk; hvars söner, hjeltar alla,
trotsande, hunger : och köld, så ärofullt och med så
oerhörda uppoffringar. kämpat och vunnit! — Här
skulle sen ny tideräkning börja, från hvilken Europas
folk kunde tälja födelsedagen af en förhoppningsfull
framtid! :
Ett år här sedan dess förflutit, och hvart hafva de
tagit vägen dessa förhoppningar? Är ban krossad,
den-råe barbaren? Hvar är det frihetens och upp-
lysningens ljus, som ;skulle uppgå öfver östern, och
hvars milda återsken skulle sprida sin välgörande
värme öfverallt? Ack! från ruinerna af dessa fallna
murar, rykande af blod; uppsteg istället den svarta
demon, som, enligt historiens sorgliga vittnesbörd,
så mången gång skördat de fält, för hvilkas odlande
folken offrat sina ädlare krafter — dess namn är:
statskönst; — Borta äro civilisationens förhoppningar,
vissnade dess frukter!! Nu föregår en annan strid i
öster, ieke af och för folket, — det är Europas fur-
star, som täfla om äran att, med glömska af folkens
ännu öppna sår, få uppbära släpet af kröningsman-
teln i Moskwa och sola sig i glansen af det alltherr-
skande majestätet. Hvilket jubel äfven här! Hvilka
uppoffringar äfven nu! Men huru himmelsvidt olika
äro icke förhållandena nu! Stridsropen äro förbyttai
.kröningshymner:- På bonade golf och lysande af guld
och diamanter jubla maktens utskickade i korus med
fanatiska prester och förslafvade lifegne, och med en
lyx, värdig kejsar Heliogabalus, deltaga de uti ly
sande fester, glömmande ända till minnet af de käm-
ande Hationernas försakelser och lidanden. Och fol-
en!? De sucka, väntande att tiderna ännu en gång
skola förändras.
— I-det! med senaste finska post hitkomna
Auguöstihäftet af Litteraturblad för allmän
medborgerlig bildning förekommer- en arti-
kel: Svenska Tidningen mot Litteraturbladet
af utgifvaren professor J. V. Snellman, och
hvilken utgör en fortsättning af polemiken om
de : ny-finska - nationalitetsförhållandena samt
Finlands fordna ställning till Sverge. Med
en återblick på en af sina-föregående häftiga
artiklar i dessa ämnen, säger Litteraturbladet:
Vi medgifva eljest villigt, att våra uttryck
kunnat utan skada för sak vara mildare valda,
icke derföre att anledning till hårda ord sak-
nades, utan just. derföre att den i öfverflöd
finnes. Någon tillrättavissing förtjenar dock
öfvermodet; och; ett helt folks sjelfkänsla får
icke opåmindt trampas i stoftet. Af orsaker,
dem vi icke närmare kunna förklara, var det
också en länge återhållen och — Sv. Tidn.
må vara öfvertygad derom — icke endast re-
daktionens enskilta harm, som i våra ord yt-
trade sig. :
Oaktadt detta slags medgifvande genomgås
dock äfven denna artikel af en hårdhet oeh
kall hånfullheti tanke och framställningssätt,
hvilka, omvockså Litteraturbladet hade rätt i
sina påståenden, dock i en polemik sk
dan som denna, mellan Finland och Sverge
(i brist på andra svenska. blad i Finland här
vepresenteradt af: Svenska Tidningen), minst
sagt ej äro !på sin plats. Mycket vore ock
att säga om denna artikel, men vi afstå för
vår del derifrån, då vi ju veta, att en direkt
polemik med-ett blad i Finland tjenar till
föga eller intet.
Två saker kunna vi dock ej afhålla oss från
att anmärka. Den ena är, att då Litteraturbla-
det säger att om finnarne nu skulle gå un-
der, såsom. svenskarne. påstå, :-det icke sker
derföre, att finska folket nu vaknat till något
gjelfmedvetande, begär sin andel af allmän
mensklig bildning, utan derföre att finnarne
redan i århundraden lydt under främmande
(svenskt naturligtvis) öfvervälde, och derföre
att ett främmande språk och en främmande,
icke nationel. bildning. lika länge varit i lan-
det herrskande. Detta yttrande är i sanning
en oädelbet, ja, en fläck på ett dylikt. blads,
som Litteraturbladet, spalter. Några kommen-
tarier för att förklara detta, behöfvas icke.
För det andra, då Litteraturbladet i slutet
af sin artikel, såsom en motsats till Finlands
fordna provinsiella ställning till Sverge, fram-
håller att nu, då kejsaren afgifver sin regent-
försäkran till Finlands folk, sker det säsom
ett tillkännagifvande att han bestiger kejsar-
dömet Rysslands och storfursteridömet Finlands