tbinget oansvariga myndigheter och på ett i det hela taget icke betryggande sätt. Det var klagomålen från norsk sida, förnämligast stortbingets adress af den 24 Januari 1837, hvilka föranledde nedsättandet af den så kallade uniorskomiten genom resolationen af den 30 Januari 1839, äfvensom resolutionen af den 7 December 1843, hvarigenom bemälda komit anbefaldes att taga riksakten i sin helhet under öfverlöggning. Denna åtg ärd ledde emellertid icke till något omedelbart resultat; komitens arbeten — öfver hvilka norska regeringeh afgifvit sitt betänkande, som tillstyrker förslag till en py riksakt — ha blifvit begrafne hos svenska regeringen, utan att man förnummit ett ord derom. Visserligen hafva sedermera, strax efter vår nuvarande konungs uppstigande på tronen, en del af klagomålen, t. ex. rörande flaggan, kokarden o. s. v., såsora bekant är, lifvit afhulpne, men de vigtigaste klagopunkterna, nemligen att våra diplomatiska angelägenheter fortfarande skötas af svenske embetsmän, utan konstitutionel ansvarighet i afseende på Norge, finnas ännu till. Sista svenska riksdagen och derefter svenska pressen hafva framhållit de svenska klagomålen öfver föreningens bristfällighet, och det är otvifvelaktigt i följd deraf som komitåerna för behandling af rikenas mellanhandel, konsulatväsendet och den internationella rättegängslagstiftniogen hafva blifvit nedsatta Den genom kongl. beslutet den 8 i denna månad nedsatta komiten är deremot sannolikt en afkomling af den sist tillsatta marinkomitn, inom hvilken den riktiga åsigten blef uttalad, att man icke kände utarbeta någon plan för sjöförsvarets utveckling, med mindre man visste ungefär huru stora anslag man i framtiden kunde påräkna för flottans behof, bvarföre det föreslogs, att i och för sistnämda frågas behandling skulle nedsättas en komitå, icke uteslutande bestående af militärer, utan äfven af män, hvilka egde en närmare kännedom af landets ekonomiska bjelpmedel samt den beviljande myndighetens uppfattning af huru mycket man förmår afse till. försrarsverket. Men när frågan om utarbetandet af en plan för rikets försvarsverk eller en betydlig del af detsamma. i hvilken plan alla bestämmande åsigter skola komma under skärskådande, en gång blifvit väckt, bör den naturligtvis utsträcka sig till en plan för begge rikenäs försvarsverk. Och frändskapen mellan den förstå och sista tanken finna vi bekräftad genom valet af den nu utsedda komitns norske ledamöter. Vi äro således långt ifrån att i sakens gång finna något tecken till visad afsigt att afhjelpa de svenska klagomålen öfver föreningen, med tillbakasättande af de ännu fortlefvande billiga norska anspråken, likasom en sådan misstanke, efter den karakter, som styrelsens behandling af rikenas gemensamma angelägenheter öfverhufvud haft, skulle vara en orättvisa. Men Norge bör yrka, att, så vida unionen skall utvecklas i denna riktning, böra samtidigt anstalter träffas till afhjelpande af våra rättvisa klagomål. Och vi hysa den tro, att vårt stortbing aldrig går in på att öfvertaga ytterligare förpliktelser till Sverge, med mindre vi å andra sidan erhålla ytterligare säkerhet med afseende å de diplomatiska angelägenheternas behandling. SSE -Till närmare belysning af förhållandet mellan boställshafvare och icke-boställshafvare inom indelta armåns befäl meddela vi nedanstående tablå, utvisande antalet af indelta .armens officerare och underofficerare enligt stat samt buru många af dem som ega