tbinget oansvariga myndigheter och på ett i det hela
taget icke betryggande sätt. Det var klagomålen
från norsk sida, förnämligast stortbingets adress af
den 24 Januari 1837, hvilka föranledde nedsättandet
af den så kallade uniorskomiten genom resolationen
af den 30 Januari 1839, äfvensom resolutionen af
den 7 December 1843, hvarigenom bemälda ko-
mit anbefaldes att taga riksakten i sin helhet un-
der öfverlöggning. Denna åtg
ärd ledde emellertid
icke till något omedelbart resultat; komitens arbe-
ten — öfver hvilka norska regeringeh afgifvit sitt
betänkande, som tillstyrker förslag till en py riks-
akt — ha blifvit begrafne hos svenska regeringen,
utan att man förnummit ett ord derom. Visserligen
hafva sedermera, strax efter vår nuvarande konungs
uppstigande på tronen, en del af klagomålen, t. ex.
rörande flaggan, kokarden o. s. v., såsora bekant är,
lifvit afhulpne, men de vigtigaste klagopunkterna,
nemligen att våra diplomatiska angelägenheter fort-
farande skötas af svenske embetsmän, utan konstitu-
tionel ansvarighet i afseende på Norge, finnas ännu
till. Sista svenska riksdagen och derefter svenska
pressen hafva framhållit de svenska klagomålen öf-
ver föreningens bristfällighet, och det är otvifvelak-
tigt i följd deraf som komitåerna för behandling af
rikenas mellanhandel, konsulatväsendet och den interna-
tionella rättegängslagstiftniogen hafva blifvit nedsatta
Den genom kongl. beslutet den 8 i denna månad
nedsatta komiten är deremot sannolikt en afkomling
af den sist tillsatta marinkomitn, inom hvilken den
riktiga åsigten blef uttalad, att man icke kände ut-
arbeta någon plan för sjöförsvarets utveckling, med
mindre man visste ungefär huru stora anslag man i
framtiden kunde påräkna för flottans behof, bvarföre
det föreslogs, att i och för sistnämda frågas behand-
ling skulle nedsättas en komitå, icke uteslutande be-
stående af militärer, utan äfven af män, hvilka egde
en närmare kännedom af landets ekonomiska bjelp-
medel samt den beviljande myndighetens uppfattning
af huru mycket man förmår afse till. försrarsverket.
Men när frågan om utarbetandet af en plan för ri-
kets försvarsverk eller en betydlig del af detsamma.
i hvilken plan alla bestämmande åsigter skola kom-
ma under skärskådande, en gång blifvit väckt, bör
den naturligtvis utsträcka sig till en plan för begge
rikenäs försvarsverk. Och frändskapen mellan den
förstå och sista tanken finna vi bekräftad genom va-
let af den nu utsedda komitns norske ledamöter.
Vi äro således långt ifrån att i sakens gång finna
något tecken till visad afsigt att afhjelpa de sven-
ska klagomålen öfver föreningen, med tillbakasättan-
de af de ännu fortlefvande billiga norska anspråken,
likasom en sådan misstanke, efter den karakter, som
styrelsens behandling af rikenas gemensamma ange-
lägenheter öfverhufvud haft, skulle vara en orättvisa.
Men Norge bör yrka, att, så vida unionen skall ut-
vecklas i denna riktning, böra samtidigt anstalter
träffas till afhjelpande af våra rättvisa klagomål.
Och vi hysa den tro, att vårt stortbing aldrig går
in på att öfvertaga ytterligare förpliktelser till Sver-
ge, med mindre vi å andra sidan erhålla ytterligare
säkerhet med afseende å de diplomatiska angelägen-
heternas behandling.
SSE
-- Till närmare belysning af förhållandet
mellan boställshafvare och icke-boställshaf-
vare inom indelta armåns befäl meddela vi
nedanstående tablå, utvisande antalet af in-
delta .armens officerare och underofficerare
enligt stat samt buru många af dem som ega
