stan fullt hus, till stor del bestiende af per: goner tillhörande hufvudstadens högst upp satte eller mest bildade klasser, hade infunnit sig för att njuta af detta underhållande stycke, deri direktör Deland, som bekant är, ötergifver hufvudpersonens, den garale gustavianen Magnus Drakenbjelme rol på elt sätt som verkligen kan kalias ojemförligt. Den, som sett detta stycke under någon af föregående säsonger, längtar alltid att åter få förnya bekantskapen dermed, och den som ej förut sett det, kan man ej tillråda bättre än att ej låta gå sig ur bänderna detta ej ofta återkommande tilifalle, att se någonting så i de minsta detaljer fulländadt, som hr Delands spel i denna rol. Man glömmer att man har skådespelaren framför sig och tycker sig i stället äskåda den lifslefvande verkligheten. Samma skådespel uppföres äfven i afton, och lärer äfven vara bestämdt till uppförande om lördag och söndag. Såsom en mera sällsynt märkvärdighet inom den dramatiska konstens historia i vårt land, omtalas att, när skådespelet koramer till uppförande sistnämde dag, detta lärer blifva den 100:de representationen, hvarvid detsamma blifvit uppfördt i Sverge, alltid med hr Deland i hufvudrollen. Det är således ett slags jubelfest, som hr Deland då kommer att fira. — Ett sällskap tyrolersångare vid namn