liberalt schweizerblad uttrycker sig, men hoppades icke att kunna längre simma mot strömmen. De hade förenat sig med republiken och togo sedan två eller tre år alltmer och mer del i landets angelägenheter. Dessa moderata rojalister skola djupt och lifligt beklaga tilldragelserna den 2 och 3 September. Men det andra partiets anhängare omfattade legitimiteten med alla dess öfverdrifter. De kallade sig bland annat de trogna,, afhöllo sig helt och hållet från allt deltagande i de offentliga angelägenheterna, lefde uteslutande i sina traditioner och förhoppningar, med ögonen riktade mot Berlin, och hyste blott en ende plan, den att återställa furstendömet Neufchatel. Vid mänga tillfällen voro deras förhållanden till deras fordna politiska trosförvandter ganska spända, och den galna röreiscn d. 3 September skall, enligt uppgifter från väl underrättad källa, hafva haft till ändamå! lika mycket att förstöra det nya parti, som höll på att bilda sig, som att återställa konungens af Preussen auktoritet. Att man dervid räknat på republikanernas splittring, är klart. Men alla dessa beräkningar hafva visat sig vara falska. Kanske, ja sannolikt hoppades rojalisterna äfven på Preussens understöd. Men för att ernå detta, måste de hi segrat. Preussens hjelp kunde erhållas endast genom framgång, och denna stod ej ati vinna. Sålunda blef hela företaget ett misslyckadt streck, som gjort Preussens restauration i Neufchatel mera aflägsnad, än den någonsin varit. Jag tror icke att något hemligt förstånd med härvarande regering egt rum, hvilket jag tror mig ha sagt er redan i mitt bref af den 8 September. Til hr von Manteuffels egativa dygder hör äfven, att han icke är någon äfventyrare. Begreppet äfventyr innefattar äfven begreppet fara och förutsätter moc att besegra den. Om icke några eggelse: från feodalpartiet uppmuntrat de upproriska. är för närvarande osäkert. Schweiziska och sydtyska blad påstå, att man funnit komprometterande bref hos sammansvärjningens fångna chefer. Den lagliga undersökningen skall bringa detta i dagen. Emellertid äro vår junkerfraktions organer synbart förläigna, desavuera indirekt hvarje delaktighet i det miss lyckade företaget, proklamera för att tröst: sig så högt som möjligt, att neufchatelerojalisterna rest sig för sin rätimätiga öfverhet. men icke mot densamma, samt begagna såsom alltid tillfället att anklaga de liberal: bladen och göra dem misstänkta för bristands patriotism, om dessa synas förråda hemlige sympatier för schweizarne, hvilka föredrogc friheten framför det preussiska polisregimentet, sådant det under nuvarande regering blomstrar, samt äfven veta att tappertförsvara den. Hvad regeringen angår, så skall den skrifvz några noier, inlägga några diplomatiska protester och vidare göra ingenting. Det gaf: för Preussen ett tillfälle att återfå Neufchatel. nemligen år 1849, då det besegrat badiska resningen, nästan alla regeringar på kontinenten hade fullt upp att göra i sina egna länder och voro förlamade, schweizarne öfverbevisade att hafva befordrat badiska upproret. och Frankrike i trots af republiken och nationalförsamlingen förhöll sig ganska kallt emot edsförbundet, ja enträget rådde detsamma at: i godo öfverenskomma med Preussen och at icke förlita sig på fransk hjelp, ifall en konflikt skulle utbryta. Då kunde Preussen genom ett djerft grepp ha kunnat återfå Neufchatel så till vida, som wienerfördragen hafv: tillerkänt det detsamma. Tillfället försummades genom vår vanliga obestämda, trefvand politik och till följd af konservativ misstrogenhet emot Frankrike. Londonerprotokollet af den 24 Maj 1832, som ånyo erkänner Preussens rätt till Neufchatel, var ett dåligt vederlag för det år 1849 försummade ögonblicket. emedan det gjorde denna rätts bringande i verkställighet beroende af de andra makterna: medverkan och sålunda snarare förlamade är frigjorde Preussens sjelfständiga handlingssätt Hvad skall jag säga er om den redan i mitt senaste bref omtalade processen mot Teche: inför statstribunalet den 6 September? Denn: preussiska sjernkammare dömer utan jury. hvilken i trots af art. 95 i författningen afskaf fades för denna domstol genom en senare lag: dömer i alla vigtiga fall, liksom denna gång, för slutna dörrar och saknar derföre all garant; för en opartisk rättskipning. Det underordnadc verktyget, den gamle polisagenten Techen har blifvit dömd till åtta års tukthus och tioårig polisuppsigt. Allmänheten har mean sagt. genom i tidningarne införda artiklar, att allt skett för utländska regeringars räkning, och dervid helt makligt slagit en volt öfver der punkten, att det alldeles icke synes af utslaget om icke, såsom den Seiffartska promemorian försäkrade, depeschstölderra redan länge varit organiserade i hr von Manteuffels tjens: och på hans uppdrag, samt försiggingo inna: Techen under orientaliska kriget kom på det tanken att använda depescberna på två hål och att äfven sälja nägra stycken åt de ut ländska sändebuden. En offentlig debatt skull ha skaftat upplysning om denna vigtigaste punkt. Man har dertöre välvist uteslutit offentligheten, så att allmänheten förblifver inskrönkt till de halfofficiella polisartiklarner fingervisning. Hr Manteuffel har för öfrigt icke blifvit hörd säs.m vittne, utan har skickat en skriftlig berättelse. Han kunde således icke med konfronteras Seiffart. Seiffart sjelf afhördes; men icke på ed, under den förevänningen att hans egen disciplinarprocess förestod. Lindenbergs process slutligen är, såsom ni redan vet, uppskjuten till följd af hans helsotillstånd. Alt är sålunds i ordning, och hela affären, som var så karakteristiskt upplysande om våra förhållanden, ä: nu under ett sken af rättvisa undanröjd. Ona landets tillförsigt till en opartisk lagskipning och rikets anseende i utlandet derpå vunnit. är en fråga, hvars besvarande jag vill öfver lemna åt andra, : —AR Indr Pia Pet bd om fm 00 MM rr M FA Fn Rv RR AF RAR FA VD ee LO FR I KK rt . MW CC rm RR RB eo VR ALA fa ce e he A OR je ÅA mim fm mt FR FA BD RR Ar KR FR RA AR KÖ rr AQ: je lt Ah AA PR AR DD FA 0 Bo FR La pA tr Far -—