UU BA 1 MARS 0 SJ) Ro oo Vi h. 2de hoppats att i dessa dagar hafva erbållit d 20 nya skolordningen och genora fullständiga re kännedom af dess innehåll kunna bilda of 8 ett bestämdare omdöme om dess värde, är 2 det varit möjligt på grund blott af de rykter eller den korta redogörelse i Svenska Tidr tingen för den nya författningens grundtan) sar,, hvilka ännu utgöra så godt som den e ida källan för vår kunskap derom, Den sorgfäl lighet, hvarmed korrekturet på den under tr, Yckning varande författningen lä:ses, fördröje likväl ännu utfärdandet, och sden utrnvärkte försigtighet, hvarmed manuskriptet under tiden bevaras otillgängligt för winvigdes lick ar, har icke ännu tillåtit oss att få något tillförlitligare kunskap on innehållet. Vi hafva emellertid. alla anledningar att tro det rykte vara grundadt; som vetat berätta, . at den nya författningen skulle afse en såd län pun2n för språkundervisningens ordnande, att af , rämmande språk det franska skulle blif va det, som främst och före alla andra skulle inträda såvom föremål för undervisning i skolorna. Vi hafva redan uttryckt vår tanka om orämpligheten af denna anordning och äro sky, dige att gifva skäl derför. Det är en allmän pedago, gisk regel för all elementarundervisning, att m an bör begynne med det lättare, det som -ligge t 058 DÄrmare, det som företrädesvis kam bibrin 525 på åskådningens och erfarenhetens väg, . för att derifrån småningom öfvergå till det s vårare, för oss fjermare, som fordrar någon , Vögre begreppsutveckling och mera öfvad ta snkeförmåga för att rätt uppfattas. Det ärjus. emot denna regel man felat, då man ännu i yår tid ortfarit att begynna språkundervisningen med latinet. När man nu omsider kommit still erkännande häraf och vill afhjelpa detta fel, hvarföre då-i stället falla i ett annat? Att ;hela språkundervisningen bör i första rummet grundas på modersmålet, äfvensom att undervisning 1 de lättare och allmännare lefvamde språken bör föregå -den i-de svårare li döda är föllkomligt öfverensstämmande med nämde regel och utan tvifvel riktigt. Men af de trenne lefvande språk, mellan hvilka : valet här måst göras för bestämmande af det, 1! som näst efter modersmålet bör främst inträda. i undervisningen, hafva både tyskan och en-4 olskan, ur nämde pedagogiska synpunkt, afjordt företräde framför franskan, nemligen för oss svenskar: Både tyskan och engelskan äro nemligen för oss lättare än franskan, båda språken ligga oss närmare än detta — vi mena icke häri geo rafiskt afseendz2, utan i lingvistiskt, genom deras slägtskap med. vårt eget modersmål, — och undervisningen i bådadera kan göras jättfattligare och åskådligare, än den i franskan, genom de lättare jemförelser med modersmålet, hvartill just. denna slägtskap bereder väg och gifver idkeliga anledningar. Franskan skulle ega alldeles enahanda företräde, om fråga vore om en skol-. ordning för spanjorer eller italienare. Men i Sverge äro nationalitetens fordringar äfven på det pedagogiska området helt andra, och vi kunna icke annat än beklaga, att de här blifvit förbisedda på ett sätt, som betydligt förringar värdet af den emancipation ifrån latinets uteslutande herravälde, som den nya författningen eljest synes komma att medgifva. Vi sade, att både tyskan och engelskan skulle ur; pedagogisk synpunkt ega företräde framför franskan såsom, näst modersmålet, tjenande att grundlägga språkundervisningen i våra skolor. Vi gifva likväl bland de båda förstnämde företräde åt tyskan, emedan detta språk å ena sidan är närmare beslägtadt med svenskan, än engelskan är, och sålunda i afseende på ordaförståndet för svenska barn lättare och tillgängligare, men derjemte å andra sidan genom sina rikare böjningsformer och sin gramatikaHliska byggnad öfverhufvud gifver bättre tillfälle än engelskan att på åskådningens väg bibringa nybegynnare de allmänna begrepp om språkläran, som sedermera blifva till gagn äfven för de öfriga språkens studium, utan ati likväl i detta afseende förete några alltför stora svårigheter. Men härtill kommer ännu ett annat skäl. Utom den pedagogiska synpunkt, på hvilken vi i det föregående företrädesvis gjort afseende, finnas äfven andra synpunkter, som vid afgörandet af denna fråga icke böra förbises. Vi vilja icke här tala om den högre odlingens synpunkt, som jemför de olika litteraturernas värde och från det olika omdömet derom leder sig till slutsatser om det ena eller andra språkets öfvervägande vigt för elementarundervisningen. Härom kunde visserligen mycket vara att säga, och omdömena torde i detta afseende utfalla olika. . Men huru man än må döma derom, så kan detta egentligen först inverka på planen för undervisningen i läroyerkets högre afdelning och på bestämmandet af de fordringar, som böra uppställas såsom mål för ett fullständigt genomgående deraf, men föga eller intet på bestämmandet af den ordning, i hvilken språken först böra inträda undervisningen för nybegynnarne, hvarom här egentligen är tal. Det är en annan synpunkt. som vi-anse vida angelägnare att här taga: betraktande. Och denna är den medborgerliga eller praktiska nyttan för flertalet af de barn, som begagna undervisningen i de of fentliga läroverken. Det är en grundsats, som visserligen icke ännu vunnit det allmänna er j Vv 6 S i j SYSTRARNA