Article Image
UU BA 1 MARS 0 SJ) Ro oo
Vi h. 2de hoppats att i dessa dagar hafva er-
bållit d 20 nya skolordningen och genora full-
ständiga re kännedom af dess innehåll kunna
bilda of 8 ett bestämdare omdöme om dess
värde, är 2 det varit möjligt på grund blott af
de rykter eller den korta redogörelse i Sven-
ska Tidr tingen för den nya författningens
grundtan) sar,, hvilka ännu utgöra så godt
som den e ida källan för vår kunskap derom,
Den sorgfäl lighet, hvarmed korrekturet på
den under tr, Yckning varande författningen lä-
:ses, fördröje likväl ännu utfärdandet, och
sden utrnvärkte försigtighet, hvarmed manu-
skriptet under tiden bevaras otillgängligt för
winvigdes lick ar, har icke ännu tillåtit oss
att få något tillförlitligare kunskap on
innehållet. Vi hafva emellertid. alla an-
ledningar att tro det rykte vara grundadt;
som vetat berätta, . at den nya författningen
skulle afse en såd län pun2n för språkundervis-
ningens ordnande, att af , rämmande språk det
franska skulle blif va det, som främst och före
alla andra skulle inträda såvom föremål för
undervisning i skolorna. Vi hafva redan ut-
tryckt vår tanka om orämpligheten af denna
anordning och äro sky, dige att gifva skäl
derför.
Det är en allmän pedago, gisk regel för all
elementarundervisning, att m an bör begynne
med det lättare, det som -ligge t 058 DÄrmare,
det som företrädesvis kam bibrin 525 på åskåd-
ningens och erfarenhetens väg, . för att deri-
från småningom öfvergå till det s vårare, för
oss fjermare, som fordrar någon , Vögre be-
greppsutveckling - och mera öfvad ta snkeför-
måga för att rätt uppfattas. Det ärjus. emot
denna regel man felat, då man ännu i yår
tid ortfarit att begynna språkundervisningen
med latinet. När man nu omsider kommit
still erkännande häraf och vill afhjelpa detta
fel, hvarföre då-i stället falla i ett annat? Att
;hela språkundervisningen bör i första rum-
met grundas på modersmålet, äfvensom att
undervisning 1 de lättare och allmännare lef-
vamde språken bör föregå -den i-de svårare li
döda är föllkomligt öfverensstämmande med
nämde regel och utan tvifvel riktigt. Men
af de trenne lefvande språk, mellan hvilka :
valet här måst göras för bestämmande af det, 1!
som näst efter modersmålet bör främst inträda.
i undervisningen, hafva både tyskan och en-4
olskan, ur nämde pedagogiska synpunkt, af-
jordt företräde framför franskan, nemligen
för oss svenskar: Både tyskan och engelskan
äro nemligen för oss lättare än franskan, båda
språken ligga oss närmare än detta — vi mena
icke häri geo rafiskt afseendz2, utan i lingvi-
stiskt, genom deras slägtskap med. vårt eget
modersmål, — och undervisningen i bådadera
kan göras jättfattligare och åskådligare, än
den i franskan, genom de lättare jemförelser
med modersmålet, hvartill just. denna slägt-
skap bereder väg och gifver idkeliga anled-
ningar. Franskan skulle ega alldeles ena-
handa företräde, om fråga vore om en skol-.
ordning för spanjorer eller italienare. Men i
Sverge äro nationalitetens fordringar äfven på
det pedagogiska området helt andra, och vi
kunna icke annat än beklaga, att de här blifvit
förbisedda på ett sätt, som betydligt förringar
värdet af den emancipation ifrån latinets ute-
slutande herravälde, som den nya författnin-
gen eljest synes komma att medgifva.
Vi sade, att både tyskan och engelskan skulle
ur; pedagogisk synpunkt ega företräde framför
franskan såsom, näst modersmålet, tjenande att
grundlägga språkundervisningen i våra skolor.
Vi gifva likväl bland de båda förstnämde före-
träde åt tyskan, emedan detta språk å ena si-
dan är närmare beslägtadt med svenskan, än
engelskan är, och sålunda i afseende på ordaför-
ståndet för svenska barn lättare och tillgäng-
ligare, men derjemte å andra sidan genom
sina rikare böjningsformer och sin gramatika-
Hliska byggnad öfverhufvud gifver bättre till-
fälle än engelskan att på åskådningens väg
bibringa nybegynnare de allmänna begrepp om
språkläran, som sedermera blifva till gagn äf-
ven för de öfriga språkens studium, utan ati
likväl i detta afseende förete några alltför
stora svårigheter.
Men härtill kommer ännu ett annat skäl.
Utom den pedagogiska synpunkt, på hvilken
vi i det föregående företrädesvis gjort afseen-
de, finnas äfven andra synpunkter, som vid
afgörandet af denna fråga icke böra förbises.
Vi vilja icke här tala om den högre odlingens
synpunkt, som jemför de olika litteraturernas
värde och från det olika omdömet derom le-
der sig till slutsatser om det ena eller andra språ-
kets öfvervägande vigt för elementarundervis-
ningen. Härom kunde visserligen mycket vara
att säga, och omdömena torde i detta afseende
utfalla olika. . Men huru man än må döma
derom, så kan detta egentligen först inverka
på planen för undervisningen i läroyerkets
högre afdelning och på bestämmandet af de
fordringar, som böra uppställas såsom mål
för ett fullständigt genomgående deraf, men
föga eller intet på bestämmandet af den ord-
ning, i hvilken språken först böra inträda
undervisningen för nybegynnarne, hvarom här
egentligen är tal. Det är en annan synpunkt.
som vi-anse vida angelägnare att här taga:
betraktande. Och denna är den medborger-
liga eller praktiska nyttan för flertalet af de
barn, som begagna undervisningen i de of
fentliga läroverken. Det är en grundsats, som
visserligen icke ännu vunnit det allmänna er
j
-
Vv
6
S
i
j
SYSTRARNA
Thumbnail