åtskilda, men endast af en trappa eller lika
mycket, som skiljer hofrätten från dess kansli,
kammarkollegium från dess provinskontor o.
8. V.
Insändaren anser, att det boställe, som eckle-
siastikdepartementets chef har sig tills vidare
upplåtet i kanslihuset, hade bort apteras till
embetsrum för kansliet. Men hade det varit
lämpligt att låta de främmande ministrarne,
sedan de kommit öfver gården, stiga två trap-
por upp för att träffa vår utrikesminister?
Eller bade den ständiga trafiken i justitiere-
Visionen bort ledas på så långa afvägar? Den
ifrågasatta våningen torde dessutom behöfva
anlitas, i fall, såsom sannolikt är, ett nytt
statsdepartement måste snart inrättas.
Hvad beträffar den anmärkning, som vid
1851 års riksdag skulle hafva skett emot v:-
ningens upplåtande till boställe, visar rikets
ständers skrifvelse den 12 juli samma år, att
de, efter erhållen kännedom af förhållandet,
deröfver blott uppskjutit sitt omdöme, men
icke uttalat något ogillande.
Insändaren börjar och slutar med dn an-
tydningen, att lokalregleringen icke bort ske
i justitiestateministerns frånvaro, och skulle
deri hafva rätt, om icke härvid påkallades åt-
skilliga reparationer och förändringar, för
hvilka den återstående, för dylika arbeten
tjenliga tiden är dyrbar och måste utan vi
dare uppskof begagnas. Om för öfrigt beslu-
tet, såsom vi sökt i det föregående visa, icke
förnärmar justitieexpeditionernas rätt uppfat-
tade fördel, så kan det ännu mindre vara
misshagligt för chefen personligen, då han,
såsom ordförande i statsrådsberedningen, blif-
ver vid dess sammanträden mindre än hittills
aflägsnad från sin statsexpedition och skiljes
blott af en trappa från justitierevisionen, der
chefens närvaro icke heller lärer särdeles ofta
ifrågakomma. X.
Vid ofvanstående uppsats rörande ett äm-
ne, som enligt hvad Svenska Tidningen i
dag vet att berätta redan den 19 sistlidne
Augusti blifvit afgjordt i den riktning, som
insändaren försvarar, hafva vi några in-
vändningar att göra. Att den lokal i
kanslihuset, som för närvarande finnes inrymd
åt utrikes departementet, lider mycken brist
på beqvämlighet och visserligen icke är nå-
gon passande våning för emottagande af ut-
rikes diplomater, lärer ingen bestrida, som
satt sin fot derinom. Men detta vederlägger
icke den förre insändarens anmärkningar, att
samma lokal synes vara lika eller ännu mer
olämplig för justitierevisionen, som har en
mångfaldigt talrikare tjenstemannapersonal och
utgör ett slags kollegium, der vigtiga ärenden
föredragas, fnuntliga förhör med parter hål-
las, utom öfriga mångartade göromål, sor for-
dra en både ljus och af gatubuller ostörd 1o-
kal, omständigheter, åt hvilka insändaren X.
icke synes hafva velat egna tillbörlig upp-
märksamhet. Den förre insändaren hade icke
heller förnekat, utan tvärtom medgifvit de
rättmätiga anspråken på ett rymligare sessions-
rum m. m. för statsrådsberedningenssamman-
träden. Han har endast, och deri tro vi ho-
nom icke hafva haft så orätt, förestält sig,
att en ändamålsenligare lokal ej mindre för
statsrådsberedningen än för utrikes departemen-
tet kunnat i kanslibuset beredas, utan att
dels justitierevisionen behöft flyttas ner i den
mörka och osunda bottenvåningen, dels den
olämpliga förändring af flyttningen blifva
en följd, att justitiefördelningen af konän-
ens kansli, hvars särskilta expeditioner
fafva en daglig, ja stundlig beröring med
hvarandra, måste splittras i tre olika lokaler,
den ena 1 trappa upp, den andra på botten,
och den tredje uti ett slags vindsrum i ett
annat derifrån tämligen aflägset hus, hvaraf
olägenheterna synas oss vara vida större, än
dagens insändare föreställer sig, och af be-
skaffenhet att icke hafva bort förbises endast
för att derigenom bereda ett mera ståtligt emot-
tagningsrum och en angenämare utsigt för de
utländska diplomaterna. I detta bänseende
bör man dessutom icke heller förgäta, att uti
kanslihusets nordöstra bottenvåning med ut-
sigt åt strömmen äfven t. ex. öfverintendents.
embetet finnes inrymdt, som icke tillhör det
kungliga kansliet och hvars lokaler synas hafva
kunnat med fördel användas, vare sig för ut-
rikes departementet eller för någon annan af
kansliets afdelningar, om bemälde embete hän-
visats till någon annan lokal. Genom eckle-
siastikdepartementets förflyttning till departe-
mentschefens våning och upplåtande åt justi-
tiedepartementet och revisionen af nyssnämde
expeditionslokal i första våningen, synes äfven
denna ganska lätt hafva kunnat så inrättas,
att statsrådsberedningen, såsom tillbörligt är,
derstädes ändå fått den nu tillämnade lokalen.
Beträffande insändarens förmodan, att eckle-
siastikministerns boställsvåning torde komma
att behöfvas för ett nytt statsdepartement.
så beror för det första detta på en tämligen
aflägsen framtid, enär ett sådant icke lärer
kunna inrättas utan en förändrad redaktion af
6:te reg. formen, hvilket, som bekant är,
erfordrar tvenne riksdagars beslut. Men om
och när en sådan anordning sker, torde detta
nya departement, hvilket förmodligen komme
att omfatta behandlingen af frågor rörande
allmänna arbeten, lämpligen kunna få plats
der väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (som ej
heller tillhör konungens kansli) för närva-
rande är inrymd. Med ett ord, huru vi än be-
trakta det ifrågavarande regeringsbeslutet, hvars
detaljer vi hitintills endast ryktesvis hade hört
omtalas, kunna vi icke finna detsamma tillfyllest
motiveradt af de skäl ofvanstående artikel der-
för förebringar; likasom vi fortfarande dela
den förre insändarens förvåning deröfver, att
både justitierevisionen och justitiekanslersex-
peditionen blifvit uppsagde till afflyttning,
utan att dessa embetsverks resp. chefer, d.v.
s. hvarken justitieministern eller justitiekan-
slern, blifvit på förband derom underrättade
eller fått tillfälle i ämnet afgifva nödiga upp-
lysningar.
—— mma
— Vi lemna med nöje rum för nedanståen-
de förklaring af n. v. rektorn för elementar-
läroverket i Westerås, lektor Björling. hvar-