Stone ganska vadligt att åt kommerskollegium öfverlemna en sådan rättighet, Till och med den frågan, huruvida en uppfinning afser hvad man kallar en princip eller icke, är ofta ej så lätt, att dess afgörande bör med skäl kunna öfverlemnas åt ett så beskaffadt embetsverk som kommerskollegium. Vi förmoda således, ehuru det icke är rätt tydligt af förordningen, att kommerskollegium hädanefter såsom hittills endast får att göra med inregistrerandet af patentansökan, utfärdandet af patentbrefvet m. m. som hör till det formela af saken. Förordningen medgifver patenträtt för så väl ny uppfinning som förbättring af gammal uppfinning, med undantag för beredning af läkemedel samt uppfinning af sådan beskaffenhet, att begagnandet uppenbarligen strider mot gällande lag, allmän säkerhet eller I goda seder, äfvensom för det som i patentspråket kallas prinoips. Hvad härvidlag särskilt beredningen af läkemedel an år, tro vi, ) att stadgandet är mera skenbart, än verkligt filantropiskt; ty om det än å ena sidan kan synas obilligt att monopolisera en sådan sak som läkemedel, så måste man likväl å andra ) sidan medgifva att hela den uppmuntran till uppfinning, som patenträtten afser, går förlorad i fråga om läkemedel, och att det följaktligen kan vara mycken fråga, huruvida allmänheten vinner på saken, I alla patenttvister blir således frågan huf-Å vudsakligen, huruvida uppfinningen är ny eller icke, samt hutvvida den kan rubriceras såsom princip eller icke. Detta sistnämda ord borde; efter vår tanke, om icke i sjelfva patentförordningen, åtminstone i något bihang dertill, närmare förklaras till sin anda och mening, allrahelst sedan alla patenttvister blifvit förvisade till de vanliga domstolarne. Vi tro det nemliger, i ganska många fall ligga mycket öfver en vanlig domstols tekniska och I melarkapliga nsigter att afgöra skilnaden mellan vad som är en princip och hvad . som är blott en speciel tillämpning af en Princip. Hvad en uppfinnings snyhet, beträffar, inneböll -den gamla patentförordningen, såsom Närmar.e bestämning, det kännetecknet på ;nyhet:n, att uppfinningen icke fick vara här i nik.et känd och begagnad, om patent derå gkville kunna erhållas. Den nya patentlagen Är så frikostig, att den lemnar två särskilta definitioner på hvad som skall förstås med ny.. I 14:de bibehålles nemligen det gamla motkänvetecknet här i riket känd och begagnadn, i den 12:te deremot är detta utbytt mot uttrycket af annan person här i riket utöfvvad,. Om nu äfven dessa båda uttryck äro : fullkomligt liktydiga, synes det oss ganska -besynnerligt och betänkligt, stt en sådan kardinaldefinition, omkring hvars så väl ordagranna lydelse som inre mening så många patenttvister närmast komma att vända sig, har kunnat i lagen affattas på mer än ett sätt. Att döma af språkbruket i främmande länders patentlagar, tr vi för öfrigt, att båda uttrycken ingalunda hafva samma betydelse; ehuru det :skulle blifva alltför vidlyftigt att närmare ut;reda detta. Man torde få taga för gifvet, att definit onen i 12:te paragrafen, såsom den mest bestämmande, äfven bör anses såsom den egentlisen gällande. Dervid får man di genast anledning till en, såsom oss synes, ganska svår anmärkning. Om t. ex. en arbetare på en verkstad, hvarest en ny uppfinning vore under utförande, toge sig före att, innan sjelfva uppfinnaren hunne blifva fullt färdig, sutöfva denna uppfinning, skulle derigenom uppfinnaren ovilkorligen enligt 12:te förlora sin rättighet till patent. Någonting sådant kan icke : gerna hända under engelska patentlagen, (efter hvars anda vår gamla patentförordning sannolikt varit författad och bordt tolkas), icke heller under den amerikanska (med hvilken den nya patentförordningen i denna punkt närmast I öfserensstämmer), emedan enligt den sistnämde ändock alltid prioritet i uppfinning ger rätt till patent och dessutom särskilta föreskrifter finnas för det här nämda fall. — Åtskilligt annat vore i denna punkt att tillägga, men vi ingkränka oss till det sagda. Den nya patent!sgen upphäfver juryn i patenttvister och öfveriemnar dessa i stället åt de vanliga domstolarne — ett efter vår tanke temligen vågadt steg. Ingen erkänner villigare än vi det otillfredsställande i inrättningen af våra hittills varande patentkompromisser; men felet ligger icke i sjelfva naturen af en jury i dessa slags frågor, såsom sådan, utan i det absurda sätt, hvarpå juryinrättningen hos oss blifvit tillämpad, i det hänseende att juryn blifvit lemnad alldeles på fri hand och utan ringaste ledning eller kontroll af någon juridisk auktoritet. Detta hade varit lätt afhjelpt, utan att juryinrättningen derföre behöft afskaffas. Huru en vanlig domstol skall kunna, efter blott vittnens hörande och utan biträde af sakkunniga personer, afgöra patent-. tvister, är för oss sannerligen obegripligt, och skall helt säkert rätt ofta komma att visa sigl emöjligt. Vill man kanhända hänvisa kinki-d. gare frågor till vetenskapsakademien eller teki nologiska institutet eller annan sådan auktori-1. tet? Vi tro likväl, att rätt ofta parterna skulleå kunna utvälja långt sakkunnnigare personer, än som för tillfället kunna stå att finna inom dessa offentliga inrättningar, oberäknadt att dessa senare icke torde blifva särdeles trakterade af att konstitueras till patentdomstolar. Patenttiden har blifvit (såsom maximum) förlängd till 15 år. Med urskilning tillämpad, är en sådan förlängning billig. Några afgifter för patents erhållande äro icke ålagde hvarken för svensk eller utländsk uppfinnare, annat än kostnaden för föreskrifna annonser i Posttidningen. Tankarne härom kunna vara delade; och vi skola icke förlänga denna redan vidlyftiga artikel med upptagande af denna fråga. Hvad annonserandet i Posttidningen angår, så kan det visserligen äfven vara ett godt medel till nämde tidnings upprätthållande; men vi betvifla högligen, att det är bästa sättet för publicerande af patenterÅ och dit hörande ämnen.