— En ny patentförordning, länge af behofvet påkallad, och längesedan af rikets ständer begärd, har omsider utkommit, och våra läsare hafva varit i tilfälle att i vårt blad för i förår ev fullständig kännedom af dess inneåll. De väsentligaste bristerna hos den gamla voro å ena sidan möjligheten att erhålla patent ej blott för egna, utan äfven andras (d. v. s. utländningars) uppfinningar, ej blott för uppfinningar af reelt värde, utan för allt möjligt; samt å andra sidan den ytterliga otillräckligheten af dess bestämmelser till att skydda en gång vunna patenträttigheter. Atskilliga andra brister, såsom i afseende på tiden för patenträtts åtnjutande m. m., Voro jemförelsevis af underordnad vigt. Vi skola undersöka, i hvad mån den nya patentförordningen afhjelpt de öfverklagade bristerna. Hvad vi först och främst obetingadt måste gilla, är afskaffandet af tillåtelsen i första hand att taga patent på annat än egna uppfinningar. Att, såsom hittills kunnat ske, erbålla patent på en utländsk uppfinning är en sak, som kunde hafva något skäl för sig påsen tid, då endast få landsmän genom resor eller studier voro i tillfälle att följa med utlandets tekniska framsteg, men som visserligen är alldeles olämpligt numera, då i följd af lättade kommunikationer och deraf föranledda resor i utlandet äfvensom större spridning af teknisk litteratur det är omöjligt, att en uppfinning af något värde kan särdeles länge undgå allmänna uppmärksamheten. Ur en annan synpunkt kan det ifrågavarande äldre-stadgandet äfven vara i viss mån befogadt, så länge etf lands industri ännu befinner sig i den barndoråsperiod, då alla möjliga, äfven ofta i sig sjelfva obilliga eller oförnuftiga medel få lof att användas för att väcka företagsamheten till lif. Men vi kunna lyckligtvis säga, att vårt fädernesland numera hunnit öfver denna ståndpunkt i industriel utveckling. Deremot har man sett (t. ex. i sockerfabrikationen), huru rättigheten att taga patent på utländsk uppfinning ledt till det absurda resultat, att patentmonopolet, som naturligtvis aldrig afsett något annat än att utgöra en belöning för snillet och forskningen, i stället blifvit ett medel för kapitalisten att: tillskansa om —— RRENO RR RR