AKADEMI-KAMRATERNA. )
DICKENS.
Winnington tänkte ej stort på morgonda-
gen, han älskade Ellen Warleigh utan att
tänka. på om hon vore rik eller fattig, Det är
troligt, att Ellen Warleigh icke, heller hade
stort mera förmåga af beräkning; ty visst är,
att Nennes känslor för Wennington ej voro
lämpade efter hans verldsliga utsigter. Tör-
hända visste hon ej sjelf hvilka hennes kän-
slor för Honom voro. Hon fan honom
älskvärd öch vändrade med honom bland
de ensliga kullärne, sökande sina fjärilar. —
Ofta funno de inga under deras fyra timmars
vandring, och kommo likväl bem så förnöjda
som .om en Kejsare af Marocko sute på hvarje
buske. Hindrade uti sitt studiu - af natural-
historien genom den envisa frånvaron ar fjä-
rilar och trollsländor, började dej för att hatva
något mål, att slå sig på botaniken. Huru
mycket forskade de ej efter ljung af en viss
sort! Hvilkeh fröjd kände de ej då då träf-
fade på en kvippa vilda blommort De in-
stoppade dem uti en liten väska, som de med-
fört, tögd dem hem, och förvånade mr War-
leigh mel Jjädet af deras latinska nammn, Hvil-
ken ny värdighet erhöllo ej de vänligaste sa-
ker under denna välljudande benärgning!
Huru vördnadsvärd blef ej en nässla då hon
kallades en Urtica, och huru förhoppningsrik
ka och Gretna Green, då en blomma
ktes vara kryplogamiskl
I ymnerlig rot denna ört harts
afton vid åter
sade, Win i en vid oraste
från herregården, och lade den på bordet.
Se Aftonbladet n:o 205,