af Neapel att gifra efter. BLANDADE AMNEN. 5: Skräddaresakademi. Augsburger allgemeine Zeitung meddelar i ett bref från Dresden af den 12 deones följande om ett eget slags utbildning af det tyska universitetsväsendet: I dag har här blifvit utdelad en prospektus för en ny akademisk läroanstalt; sättes den i verket, skall vårt Dresden komma att rikta det tyska studentväsendets nomenr klatur med ett nytt species: vi skola ha att leverera skräddarestudenter. Grundläggarne af den sedan sex år här bestående så kallade Tyska beklädnadsakademien, herrarne Mäller och Klemm (hvilkas organ är Europeisk Modetidning.), ha ansett en reorganisation af deras anstalt af tidens kraf påkallad, och beslutat att såsom integrerande del dermed införlifva ett läroinstitut, för ait med den för en marchand-tailleur nödiga vetenskapliga och merkantila. utbildning framdeles äfven förbinda den på det tekniska arbetsområ et. jEnligt den af regeringen stadfästade undervisningsplanen, söaderfaller undervisningen inom den sålunda reorganiserade beklädnadsakademien för framtiden i tre afdelningar, af hvilka. den första. skall omfatta den vetenskapliga, den andra: den: fack-konstnärliga, och den tredje den tekniska undervisningen, d. v. s. alla studier ar bearbetningen och förfärdigandet af garderobsartiklar för herrar ända till deras konstnärliga fulländning. Vid den vetenskapliga undervisningen har man i synnerhet lagt vigt på den matematiska geografien. Skulle detta ha skett under den förutsättning, att många af herrar studenter på sina vandringar kunde komma i den kasus att nödgas reglera sin marschruta efter himlakropparnes gång. — Bergras, Det länge befarade stora bergr raset från Galandaberget nära Pfäfers i Schweitz inträffade den 10 Augusti och öfverträffade vida de: föregående af den 5 Juni. På östra ändan af den lossnade bergväggen hade redan för längre tid sedab en massa sten rasat ned, och då detsamma under de sista veckorna äfven skett på vestra ändan, så återstod nu i midten en 250 fot hög, ungefär 40 fot djup och 109 fot lång kägla. Omkring klockan 3 på eftermiddagen böjde sig denna käglas, med buskar och gräs beväxta hjessa och störtade ned med ett förfärligt dån; men desså massor hade ännu icke nått dalens botten, som låg 500 fot djupare, när hafvudkäglan brast åt alla sidor, slungade ifrån sig stenar, stora som små hus, och ett svartgrått damm, samt derefter majestätiskt vältrade sig ned för slutt: ningen under ett dån, som hördes på flera timmars afstånd, medan den krossade och sköt framför sig en liten lund, som stannade i en bäck. Flera min; dre ras följde derpå; men ehuru större delen af då lossnade massorna ligga vid bergets fot, kan mand ännu vänta flera mindre scener af dettarysligt sköna skådespel. Den nedrasade ytan utgör ungefär 8 mor: gen, och char med grus och klippblock betäckt en skogstrakt af omkrids 10 morgen. I dalens båtten visar sig på flerå ställen sprickor och öppningar till följd af den starka tryckningen, enär käglans kubik: innehåll minst kan beräknas till 36,000 kubikruthen; Nya sprickor visa sig redan i brottet, och skulle dessa fortplanta sig till det omedelbart der bakom uppstigande Margaröta-berget, kan sådånt medföra stor fara-för byn Pfäfers, : — Epikskriftens uppkemst... Frågan härom var-ettibland diskuss:onsämmena vid det årsmöte, som britiska associationen för .vetensapernas. befrämjande häll denna månad i Öheltepham. Detta slags skrift, samniansatt af de måhända äldsta bland all ljudbokstäfver, förekommer i myckenhet på de nyligen upptäckta förnlemningarne. kring Eufrat och Tigris, och utmärker sig genom sin fullkomliga olikhet med all anzan bokstafsskrift, hvars ursprungliga hierooglyfskapaad nästan alltid kan uppspåras. Alla andra bokstäfver voro i början bildtecken, som efterhand förvandlades till ljudtecken eller hvad vi kalla bokstäfver. Ofta hafva de behållit den ursprungliga bildens nämn, såsom Bet (skjul, tält), Madur (man); 9. s. v.; med hvar och en ibland spikskriftens bokstäfver utgörs af ett enda slags tecken, godtyckligt förenade till en grupp, och likna samtligen flockar af hästskosöm eller pilspetsar. En mr Tite ifrån Bath: som jemte öfrerste Rawlinson, d:r Whevell m. fl deltog i diskussionen, löste problemet på ett ganska sannolikt sätt. Han anmärkte, att de äldsta spik--krifter förekomma på tegelstenar eller tegelskifvor; och erinrade om Layards fynd af en hel babylonisk krönika på dylikt material: en stor sal fyld med tegelskifvor, som voro öfrerhöljda med spikskrift. At samma skriftteexen förekomma på steamonumenter; t. ex. den af öfverste Råawlinson dechiffrerade vidlyftiga segerberättelsen på, klipporna vid Hamadar;, visar blott, att dylika tecken efteråt inhöggos isten; men detta bruk hindrar icke deras ursprungliga användning på lera, hvilken sedan brändes, för att göra skriften outplånlig. För att visa, huru man skref på leran, tog mr Tite en liten träslå, tre tum lång och en tum i fyrkant; tryckte in den med ena hörnet och en del af långkanten i en lerskifva, och kopie: rade så, genast och med största fullkomlighet, en vid tillfället förevisad uråldrig spikskrift på ett tegel ifrån Assyriens fornlemningar. Man medgaf, att en dylik slå, måhända af sten eller metall för mera varaktighets skull, kunnat vara den penna eller rät tare det skrifstift, som krönikskrifvarne i Ninive och Babylon begagnade. För huru lång tid tillbaka man kan spåra bruket deraf, upplystes genom tegel, som hittats ibland lemningarne efter staden Uri Kaldeen, och hvilka äro märkta med ett namn, som öfverste Rawlioson funnit identiskt med den i 1:sta Mosebok omnämde Kedor Laomer, hvilken lefde minst 2000 år före vår tidräkning, eller för mer än 3856 år sedan: — Refiexionsspeglar af stengods, Detta slags speglar hafva nyligen kommit i bruk till fyrar, gatulyktor, m m., och kosta långt mindre än de af Koppar, dels för det billigare materialets skull, dels emedan de lätt kunna bildas i form eller genom svarfning De försilfras slutligen och hafva befunnits mycket varaktiga. Man bar redan dylika om mer än 50 centimeters (1.681 fots) diameter. Redovisning för de gåfvomedel, som efter annons i Dagoch Aftonbladen blifvit för den fattige sjuke mannen med tvenne barn in