Article Image
af Neapel att gifra efter.
BLANDADE AMNEN.
5: Skräddaresakademi. Augsburger allge-
meine Zeitung meddelar i ett bref från Dresden af
den 12 deones följande om ett eget slags utbildning
af det tyska universitetsväsendet: I dag har här
blifvit utdelad en prospektus för en ny akademisk
läroanstalt; sättes den i verket, skall vårt Dresden
komma att rikta det tyska studentväsendets nomenr
klatur med ett nytt species: vi skola ha att leverera
skräddarestudenter. Grundläggarne af den sedan sex
år här bestående så kallade Tyska beklädnadsaka-
demien, herrarne Mäller och Klemm (hvilkas organ
är Europeisk Modetidning.), ha ansett en reorga-
nisation af deras anstalt af tidens kraf påkallad,
och beslutat att såsom integrerande del dermed
införlifva ett läroinstitut, för ait med den för en
marchand-tailleur nödiga vetenskapliga och merkan-
tila. utbildning framdeles äfven förbinda den på det
tekniska arbetsområ et. jEnligt den af regeringen
stadfästade undervisningsplanen, söaderfaller under-
visningen inom den sålunda reorganiserade bekläd-
nadsakademien för framtiden i tre afdelningar, af
hvilka. den första. skall omfatta den vetenskapliga,
den andra: den: fack-konstnärliga, och den tredje
den tekniska undervisningen, d. v. s. alla studier ar
bearbetningen och förfärdigandet af garderobsartiklar
för herrar ända till deras konstnärliga fulländning.
Vid den vetenskapliga undervisningen har man i
synnerhet lagt vigt på den matematiska geografien.
Skulle detta ha skett under den förutsättning, att
många af herrar studenter på sina vandringar
kunde komma i den kasus att nödgas reglera sin
marschruta efter himlakropparnes gång.
— Bergras, Det länge befarade stora bergr
raset från Galandaberget nära Pfäfers i Schweitz
inträffade den 10 Augusti och öfverträffade vida de:
föregående af den 5 Juni. På östra ändan af den
lossnade bergväggen hade redan för längre tid sedab
en massa sten rasat ned, och då detsamma under de
sista veckorna äfven skett på vestra ändan, så åter-
stod nu i midten en 250 fot hög, ungefär 40 fot
djup och 109 fot lång kägla. Omkring klockan 3 på
eftermiddagen böjde sig denna käglas, med buskar
och gräs beväxta hjessa och störtade ned med ett
förfärligt dån; men desså massor hade ännu icke
nått dalens botten, som låg 500 fot djupare, när
hafvudkäglan brast åt alla sidor, slungade ifrån sig
stenar, stora som små hus, och ett svartgrått damm,
samt derefter majestätiskt vältrade sig ned för slutt:
ningen under ett dån, som hördes på flera timmars
afstånd, medan den krossade och sköt framför sig
en liten lund, som stannade i en bäck. Flera min;
dre ras följde derpå; men ehuru större delen af då
lossnade massorna ligga vid bergets fot, kan mand
ännu vänta flera mindre scener af dettarysligt sköna
skådespel. Den nedrasade ytan utgör ungefär 8 mor:
gen, och char med grus och klippblock betäckt en
skogstrakt af omkrids 10 morgen. I dalens båtten
visar sig på flerå ställen sprickor och öppningar till
följd af den starka tryckningen, enär käglans kubik:
innehåll minst kan beräknas till 36,000 kubikruthen;
Nya sprickor visa sig redan i brottet, och skulle
dessa fortplanta sig till det omedelbart der bakom
uppstigande Margaröta-berget, kan sådånt medföra
stor fara-för byn Pfäfers, :
— Epikskriftens uppkemst... Frågan härom
var-ettibland diskuss:onsämmena vid det årsmöte, som
britiska associationen för .vetensapernas. befräm-
jande häll denna månad i Öheltepham. Detta slags
skrift, samniansatt af de måhända äldsta bland all
ljudbokstäfver, förekommer i myckenhet på de nyli-
gen upptäckta förnlemningarne. kring Eufrat och
Tigris, och utmärker sig genom sin fullkomliga olik-
het med all anzan bokstafsskrift, hvars ursprungliga
hierooglyfskapaad nästan alltid kan uppspåras. Alla
andra bokstäfver voro i början bildtecken, som efter-
hand förvandlades till ljudtecken eller hvad vi kalla
bokstäfver. Ofta hafva de behållit den ursprungliga
bildens nämn, såsom Bet (skjul, tält), Madur (man);
9. s. v.; med hvar och en ibland spikskriftens bok-
stäfver utgörs af ett enda slags tecken, godtyckligt
förenade till en grupp, och likna samtligen flockar af
hästskosöm eller pilspetsar. En mr Tite ifrån Bath:
som jemte öfrerste Rawlinson, d:r Whevell m. fl
deltog i diskussionen, löste problemet på ett ganska
sannolikt sätt. - Han anmärkte, att de äldsta spik-
--krifter förekomma på tegelstenar eller tegelskifvor;
och erinrade om Layards fynd af en hel babylonisk
krönika på dylikt material: en stor sal fyld med te-
gelskifvor, som voro öfrerhöljda med spikskrift. At
samma skriftteexen förekomma på steamonumenter;
t. ex. den af öfverste Råawlinson dechiffrerade vid-
lyftiga segerberättelsen på, klipporna vid Hamadar;,
visar blott, att dylika tecken efteråt inhöggos isten;
men detta bruk hindrar icke deras ursprungliga an-
vändning på lera, hvilken sedan brändes, för att göra
skriften outplånlig. För att visa, huru man skref på
leran, tog mr Tite en liten träslå, tre tum lång och
en tum i fyrkant; tryckte in den med ena hörnet
och en del af långkanten i en lerskifva, och kopie:
rade så, genast och med största fullkomlighet, en
vid tillfället förevisad uråldrig spikskrift på ett te-
gel ifrån Assyriens fornlemningar. Man medgaf, att
en dylik slå, måhända af sten eller metall för mera
varaktighets skull, kunnat vara den penna eller rät
tare det skrifstift, som krönikskrifvarne i Ninive och
Babylon begagnade. För huru lång tid tillbaka man
kan spåra bruket deraf, upplystes genom tegel, som
hittats ibland lemningarne efter staden Uri Kaldeen,
och hvilka äro märkta med ett namn, som öfverste
Rawlioson funnit identiskt med den i 1:sta Mosebok
omnämde Kedor Laomer, hvilken lefde minst 2000
år före vår tidräkning, eller för mer än 3856 år
sedan:
— Refiexionsspeglar af stengods, Detta slags
speglar hafva nyligen kommit i bruk till fyrar, gatu-
lyktor, m m., och kosta långt mindre än de af
Koppar, dels för det billigare materialets skull, dels
emedan de lätt kunna bildas i form eller genom
svarfning De försilfras slutligen och hafva befun-
nits mycket varaktiga. Man bar redan dylika om
mer än 50 centimeters (1.681 fots) diameter.
Redovisning för de gåfvomedel, som efter an-
nons i Dag- och Aftonbladen blifvit för den
fattige sjuke mannen med tvenne barn in-
Thumbnail