nar de militära kräfter, söm skulle stå till de tre. förenade. rikenas disposition, och fäster sär. skilt.uppmärksamheten på-den vigt, som -der skandinaviska skärgårdseskadern skulle kunna ha i framtida allianser mot Ryssland. Författaren-ådagaläggerslutligen; att ett dylikt bälverk väl -behöfves; erinrar att Sverge och Norge otvifvelaktigt hade gjort gemensam sak med de allierade, om den afgörande striden hade förts i Östersjön, och att Parisertraktatens bestämmelser på långt när icke äro tillräckliga för: att betrygga säkerheten på detta håll, i det han fortfar: Jag vill ej häntyda på den lysande drömmen: om Finlands eröfring, utan blott göra en anmärkning öfver hvad som stått i de allierades makt — de Åländska öarne. Traktaten garanterar visserligen, att dessa öar icke få befästas, och att inga arsenaler hvarken för armån eller flottan der skola komma att inrättas; men vi, som äro väl bekanta med lokalen, kunna--ej annat än småle åt en så illusorisk beräkning, och beklaga högeligen, att dessa öars neutralisation icke vid konferenserna påyrkades. Traktatens bokstaf kan kringgås derigenom, att man upprättar en militärdepöt på fasta landet, och låter Åland med dess ökedja vara en slags naturlig brygga till det sund, som skiljer det från Sverge, och som ofta är tillfruset i flera veckor å rad. Åland sjelft, förnämstaön i denna grupp, som innehåller omkring 60 andra, är 50 engelska mil lång och 24 mil bred, och hela ögruppen är delad i 8 socknar med en befolkning af 20,000 själar. Nyare underrättelser omtala trupprörelser på dessa öar, och alldenstund det icke är i traktaten förbjudet att der hålla en stark garnison, så kan en sådan lätt bilda förtruppen i en invasionskolonn från Sveaborg till Stockholm. Novemberfördraget har visserligen garanterat Sverge emot hvarje öppet eller hemligt anfall från Rysslands sida; men antage någonny europeisk brytning, medan et: vestra. Europa --har inre svårigheter att kämpa med, hvad kunde då hindra ryska flottan i hvita hafvet från att försäkra sig om Norges bästa hamnar, och Kronstadtsflottan från att taga Gottland i besittning, i stället föratt blott begära denna 5; hvilket man gjorde 1834? Detta är ej. någon chimerisk fruktan;och spå det -ej engelska regeringen ånyo måtte öfverraskas genom ett djerft anepp på en obevakad punkt i ett allieradt and, kan det vara skäl att här uppräkna vår listige grannes tillgångar. Ryssland eger på Hvita hafvet 400 transportskepp af. omkring 15,000 tons: drägtighet tillsammans, de flesta af dem försedda med sjömän, Väl bekanta med hvarje vinkel och öppning på Finmarkens klippiga kust, äfvensom med-hvarje sandrefvel i fjordarne. Dessa skepp äro så bygda, att de lätt kunna inrättas att föra icke blott trupper, utan ock artilleri, och en sådan flotta skulle kunna föra 10;000 man med grofva kanoner samt förråder för ett tre månaders fälttåg. En dylik expedition skulle kunna slandstiga på hvilken punkt som helst emellan Warangerfjorden vid Finmarkens nordostliga ända och Throndhbjemsfjorden på den sydvestliga, d.: v. s. på en nära 800 mil lång sträcka af kusten, utan att möta en enda militärpost. Ryssland visar redan tecken till mörka planer emot öarne Gottland och Bornholm likasom emot Finmarkens djupa fjordar. Vetenskapliga expeditioner företagas nu, likasom 1841, af ryska regeringen, och man bygger militärvägar, ledande till de begärliga punkterna :af Lappland. En norsk tidning i Tromsö beklagar sig bittert öfver den mängd af bevärade båtar, söm detta år kommit till Vadsö i Varangerfjorden, tilläfventyrs för att fiska, tilläfventyrs ock för att lägga grund till ett nytt SebastöPol på 200 (engelska) mils afstånd från de britiska kusterna. Sverge lemnar inga medel oförsökta för att bevaka och tillintetgöra Rysslands manövrer; men i trots af förstnämda lands dagligen tilltagande välmåga, dess förbättrade åkerbruk och dess stora uppoffringar för att hålla armån och flottan på en aktningsvärd fot, skulle det säkert ej kunna emotstå en invasion utan hjelp af de allierade, hvilka — detta må ej förgätas — för alltid garanterat dess områdes integritet. Det ligger derföre lika mycket i de allierade makternas intresse, som det är en fördel för Sverge, att de må uppmuntra och låna sin hand till den skandinaviska förstoringen. 4 Som jag redan sagt, bästa medlet att vinna ett mål, hvilket jag fullt och fast tror vara lika nödvändigt för att värna britiska väldet på oceanen. som för jemvigten i Norden, är att tillvägabringa en skandinavisk konfederation af stater, mäktig nog att kunna mötstå inkräktningar och att förakta hotelser. En union emellan Sverge, Danmark och Norge skulle i alla fall bli vida underlägsen det fordna konungariket. Sverge, då det innefattade -Pommern oeh de rika provinserna Finland, Estland och Liffland, numera ett rof för det allt-uppslukande Ryssland, men den skulle-kunna: vara tillfyllest för att bibehålla sitt eget, utan att ständigt behöfva anlita de garanterande makterna., UTRIKES. Dagens södra poster medförde danska blad af den 12 dennes. TI dam ankammean aolh sot modda Ari.