nar de militära kräfter, söm skulle stå till de
tre. förenade. rikenas disposition, och fäster sär.
skilt.uppmärksamheten på-den vigt, som -der
skandinaviska skärgårdseskadern skulle kunna
ha i framtida allianser mot Ryssland. För-
fattaren-ådagalägger- slutligen; att ett dylikt
bälverk väl -behöfves; erinrar att Sverge och
Norge otvifvelaktigt hade gjort gemensam sak
med de allierade, om den afgörande striden
hade förts i Östersjön, och att Parisertrakta-
tens bestämmelser på långt när icke äro till-
räckliga för: att betrygga säkerheten på detta
håll, i det han fortfar:
Jag vill ej häntyda på den lysande dröm-
men: om Finlands eröfring, utan blott göra
en anmärkning öfver hvad som stått i de al-
lierades makt — de Åländska öarne. Trak-
taten garanterar visserligen, att dessa öar icke
få befästas, och att inga arsenaler hvarken
för armån eller flottan der skola komma att
inrättas; men vi, som äro väl bekanta med
lokalen, kunna--ej annat än småle åt en så
illusorisk beräkning, och beklaga högeligen,
att dessa öars neutralisation icke vid konfe-
renserna påyrkades.
Traktatens bokstaf kan kringgås derigenom,
att man upprättar en militärdepöt på fasta
landet, och låter Åland med dess ökedja vara
en slags naturlig brygga till det sund, som
skiljer det från Sverge, och som ofta är till-
fruset i flera veckor å rad. Åland sjelft, för-
nämsta- ön i denna grupp, som innehåller om-
kring 60 andra, är 50 engelska mil lång och
24 mil bred, och hela ögruppen är delad i 8
socknar med en befolkning af 20,000 själar.
Nyare underrättelser omtala trupprörelser på
dessa öar, och alldenstund det icke är i trak-
taten förbjudet att der hålla en stark garni-
son, så kan en sådan lätt bilda förtruppen i
en invasionskolonn från Sveaborg till Stock-
holm. Novemberfördraget har visserligen garan-
terat Sverge emot hvarje öppet eller hem-
ligt anfall från Rysslands sida; men anta-
ge någon- ny europeisk brytning, medan
et: vestra. Europa --har inre svårigheter att
kämpa med, hvad kunde då hindra ryska flot-
tan i hvita hafvet från att försäkra sig om
Norges bästa hamnar, och Kronstadtsflottan
från att taga Gottland i besittning, i stället
föratt blott begära denna 5; hvilket man
gjorde 1834? - Detta är ej. någon chimerisk
fruktan;- och spå det -ej engelska regeringen
ånyo måtte öfverraskas genom ett djerft an-
epp på en obevakad punkt i ett allieradt
and, kan det vara skäl att här uppräkna vår
listige grannes tillgångar.
Ryssland eger på Hvita hafvet 400 transport-
skepp af. omkring 15,000 tons: drägtighet till-
sammans, de flesta af dem försedda med sjö-
män, Väl bekanta med hvarje vinkel och öpp-
ning på Finmarkens klippiga kust, äfvensom
med-hvarje sandrefvel i fjordarne. Dessa skepp
äro så bygda, att de lätt kunna inrättas att
föra icke blott trupper, utan ock artilleri, och
en sådan flotta skulle kunna föra 10;000 man
med grofva kanoner samt förråder för ett tre
månaders fälttåg. En dylik expedition skulle
kunna slandstiga på hvilken punkt som helst
emellan Warangerfjorden vid Finmarkens nord-
ostliga ända och Throndhbjemsfjorden på den
sydvestliga, d.: v. s. på en nära 800 mil lång
sträcka af kusten, utan att möta en enda mi-
litärpost.
Ryssland visar redan tecken till mörka pla-
ner emot öarne Gottland och Bornholm lika-
som emot Finmarkens djupa fjordar. Veten-
skapliga expeditioner företagas nu, likasom
1841, af ryska regeringen, och man bygger
militärvägar, ledande till de begärliga punk-
terna :af Lappland. En norsk tidning i Tromsö
beklagar sig bittert öfver den mängd af be-
värade båtar, söm detta år kommit till Vadsö
i Varangerfjorden, tilläfventyrs för att fiska,
tilläfventyrs ock för att lägga grund till ett
nytt SebastöPol på 200 (engelska) mils af-
stånd från de britiska kusterna. Sverge lem-
nar inga medel oförsökta för att bevaka och
tillintetgöra Rysslands manövrer; men i trots
af förstnämda lands dagligen tilltagande väl-
måga, dess förbättrade åkerbruk och dess
stora uppoffringar för att hålla armån och
flottan på en aktningsvärd fot, skulle det sä-
kert ej kunna emotstå en invasion utan hjelp
af de allierade, hvilka — detta må ej förgä-
tas — för alltid garanterat dess områdes in-
tegritet. Det ligger derföre lika mycket i de
allierade makternas intresse, som det är en
fördel för Sverge, att de må uppmuntra och
låna sin hand till den skandinaviska för-
storingen. 4
Som jag redan sagt, bästa medlet att vinna
ett mål, hvilket jag fullt och fast tror vara
lika nödvändigt för att värna britiska väl-
det på oceanen. som för jemvigten i Norden,
är att tillvägabringa en skandinavisk konfe-
deration af stater, mäktig nog att kunna möt-
stå inkräktningar och att förakta hotelser. En
union emellan Sverge, Danmark och Norge
skulle i alla fall bli vida underlägsen det
fordna konungariket. Sverge, då det innefat-
tade -Pommern oeh de rika provinserna Fin-
land, Estland och Liffland, numera ett rof
för det allt-uppslukande Ryssland, men den
skulle-kunna: vara tillfyllest för att bibehålla
sitt eget, utan att ständigt behöfva anlita de
garanterande makterna.,
UTRIKES.
Dagens södra poster medförde danska blad
af den 12 dennes.
TI dam ankammean aolh sot modda Ari.