Nej, sire, uti Bezons; och med ers majestäts tillåtelse: ämnar jag begagna mig af granskapet för att på samma gång äfven besöka min fars hus i Bougival. Bezons!... det var sant... jag hade så när glömt ... mumlade konungen tankfullt. Bezons?... Fins der något så namnkunnigt. religionssamfund ? a Ja, min: kusin, der ligger ett genovefainerkloster,, svarade konungen med stark tonvigt, och det är just detta heliga samfund, som den munk, om hvilken hertiginnan i går talade, tillhörer. Min fredsrådgifvare, hertig, inföll Gabriella med ett förtjusande leende, den förste upphofsmannen till vårt nuvarande lugn! Brodern Robert, var det ej så? Alldeles, min kusin, bekräftade Henrik. Nåväl; hertiginna, fortsätt edra tillredelser, det kunde hända att vi alla följas ät. En liflig, förvåning målade sig på Gabriellas ansigte, och hon ville fråga, men konungen gjorde henne ett omärkligt tecken, och utan att yttra ett enda ord ilade hon bort, Jemnande konungen:och hertigen ensamme. Vi trodde oss nyss hafva uppgjort våra affärer, min kusin, återtog konungen efter en kort tystnad, men vi misstogo. oss; ännu hafva. vi: ej slutat, ty det återstår mig, om ej ett vilkor, så åtminstone en bön att framställa till er... Åh, lugna er, hertig, det som ja ber er om är en sak lätt att uppfylla för en rättänkande man och en bögsinnad ädling. Och hvem gäller denna bön, sire? Brodern Robert.s Jag känner honom ej.n EID sant; dock han känner, er..: Men et är ej såfinda vi skol afhandla detta ämne, min kusin; jag måste återgå till det förflutna, och ni lofvar ju att uppmärksamt afhöra mig? Mvad kan han hafva att säga? tänkte Pp