STOCKHOLM, den 3 Aug.
Fedrelandet klagar öfver det dåliga
skick, hvari danska telegrafen befinner sig,
och hvilket nu säges ha nått den höjd, att
telegrafen nästan kan sägas blott tjena till för-
argelse och åtlöje, men icke till någon nytta.
Det förundrar oss högligen, att man icke i
Danmark med större ifver påskyndar den nya
anläggningen af en öfverjordstelegraf, och att
det icke fallit någon dansk tidningsredaktion
in att erinra om det förnäma och grötmyn-
diga sätt, bvarpå telegrafanläggaren, ingeniör-
kaptenen Lehmann för några år sedan bemötte
den framställning, som en sakkunnig person
gjorde uti en artikelserie just i Fedrelandet
rörande företrädet af öfverjordstelegrafer, enj
framställning, hvars riktighet erfarenheten se-
dermera till alla delar bekräftat. Så länge
den danska statstelegrafen befinner sig i sitt :
närvarande dåliga skick, blir äfven Svergestele-
grafförbindelse med utlandet ytterst ofullkom-
Jig och oregelbunden, oaktadt både våra te-
legrafer befinna sig i mycket godt skick och
den svenska telegrafförvaltningen i särdeles
goda händer, samt oaktadt här så väl : ya Ji-
nier oupphörligen anläggas, som nya trådar
utläggas på förutvarande linier. På den se-
naste tiden hafva våra telegrafdepescher från
Hamburg ofta varit ett dygn och derutöfver:
gamla, hvilket vi hafva all anledning att en-
dast tillskrifva otillräckligheten af den enda
och underjordiska telegraftråden i Danmark;
samt de många afbrott och det myckna tr?,g-
sel i öfrigt, som på denna telegraflinie synes
höra till ordningen ör dagen. ö
— Såsom ytterligare bidrag till ogelysnin-
gen af den artikel, hvarigenom frö.nska Moni-
tören nyligen tagit parti af det renom ODon-
nel utförda spanska statsstrechet och som vi
i går meddelade våra läsare, må nämnas, att
äfven Timeg Pariserkorrespondent i en skrif-
velse. af. den 26 Juli till nämde blad uppta-
ger till vederläggning det i Monitörens arti-
kel om Spanien förekommaäv de yttrandet, att
detta land alltsedan revolvtionen 1854 skulle
oba befunnit sigi ett beksagansvärdt tillstånd,
och hvaärken egt finanger, arm, flotta, han-
del, : förvaltring- elle yttre inflytandes. Ett
dylikt yttrande, säger Times korrespondent,
skulle Monitören näppeligen ha vågat i ett
land; der det funnits er, fri press för att ve-
derlägga. detsamma. dvad finanserna angår,
är det bekant, att F sparterö; som fann skatt-
kammaren utplun jrad ända till sista piastern
af sina företräde ;e och nödgats tillskjuta be-
tydliga samme; af. egna medel, lemnat den
ifrån sig i 4 skick, mera blomstrande än den
någonsin varit sedan Ferdinand Vi:s dager.
Fonderie äro högre än de varit sedan bor-
gerliga kriget, i skattkammaren finnas 27 mil-
lioner francs, och främmande kapitalister —
deribsand br Fould inberäknad, under hvars
auspicier den märkliga artikeln utkom -- ha
för sina penningar funnit en säker och för-
månlig placering i Spanien. För detta för-
9.roende hade man tvenne omständigheter att
tacka: den stadgade öfvertygelsen om Espar-
teros personliga rättskaffenshet och tillvaron af
en lagstiftande kammare. I afseende på ar-
måns obefintlighet, hvilket, om så varit, egent-
ligen skulle ha kommit den af Monitören lof-
ordade ODonnel såsom krigsminister till last,
upplyser Moniteur de VArmee för den 25 Jul-
att den spanska landthärens numerär uppgått
ill 135.000 man, oberäknadt kolopraltrup-
perna. Flottan har ej heller blifvt försum-
mad, ehuru mycket ännu återstår ör att kunna
göra Spanien till en sjömart ens af tredje
rangen. Angreppet emot Ypaniens handel är
redan besvaradt genom uppgifterna om dess
finanser. Personer fir,nas, slutar korrespon-
denten sin skrifvels,, .,som tro, att om Moni-
tören eller de, på. hvilkas ingifvelse artikeln
bi.fvit skrifven, för någon tid sedan känt
verkliga sinnesstämningen i Spanien lika väl
som de nu göra det, så skulle de ej ha blott-
ställt sig för misstanken att gynna en sam-
mansvärjning, hvars omedelbara resultat varit
en beklagansvärd blodsutgjutelse, och hvars
yttersta följder afvaktas med oro och olycks-
bådande aningar.
UGTA