STOCKHOLM, den 3 Aug. Fedrelandet klagar öfver det dåliga skick, hvari danska telegrafen befinner sig, och hvilket nu säges ha nått den höjd, att telegrafen nästan kan sägas blott tjena till förargelse och åtlöje, men icke till någon nytta. Det förundrar oss högligen, att man icke i Danmark med större ifver påskyndar den nya anläggningen af en öfverjordstelegraf, och att det icke fallit någon dansk tidningsredaktion in att erinra om det förnäma och grötmyndiga sätt, bvarpå telegrafanläggaren, ingeniörkaptenen Lehmann för några år sedan bemötte den framställning, som en sakkunnig person gjorde uti en artikelserie just i Fedrelandet rörande företrädet af öfverjordstelegrafer, enj framställning, hvars riktighet erfarenheten sedermera till alla delar bekräftat. Så länge den danska statstelegrafen befinner sig i sitt : närvarande dåliga skick, blir äfven Svergestelegrafförbindelse med utlandet ytterst ofullkomJig och oregelbunden, oaktadt både våra telegrafer befinna sig i mycket godt skick och den svenska telegrafförvaltningen i särdeles goda händer, samt oaktadt här så väl : ya Jinier oupphörligen anläggas, som nya trådar utläggas på förutvarande linier. På den senaste tiden hafva våra telegrafdepescher från Hamburg ofta varit ett dygn och derutöfver: gamla, hvilket vi hafva all anledning att endast tillskrifva otillräckligheten af den enda och underjordiska telegraftråden i Danmark; samt de många afbrott och det myckna tr?,gsel i öfrigt, som på denna telegraflinie synes höra till ordningen ör dagen. ö — Såsom ytterligare bidrag till ogelysningen af den artikel, hvarigenom frö.nska Monitören nyligen tagit parti af det renom ODonnel utförda spanska statsstrechet och som vi i går meddelade våra läsare, må nämnas, att äfven Timeg Pariserkorrespondent i en skrifvelse. af. den 26 Juli till nämde blad upptager till vederläggning det i Monitörens artikel om Spanien förekommaäv de yttrandet, att detta land alltsedan revolvtionen 1854 skulle oba befunnit sigi ett beksagansvärdt tillstånd, och hvaärken egt finanger, arm, flotta, handel, : förvaltringelle yttre inflytandes. Ett dylikt yttrande, säger Times korrespondent, skulle Monitören näppeligen ha vågat i ett land; der det funnits er, fri press för att vederlägga. detsamma. dvad finanserna angår, är det bekant, att F sparterö; som fann skattkammaren utplun jrad ända till sista piastern af sina företräde ;e och nödgats tillskjuta betydliga samme; af. egna medel, lemnat den ifrån sig i 4 skick, mera blomstrande än den någonsin varit sedan Ferdinand Vi:s dager. Fonderie äro högre än de varit sedan borgerliga kriget, i skattkammaren finnas 27 millioner francs, och främmande kapitalister — deribsand br Fould inberäknad, under hvars auspicier den märkliga artikeln utkom -ha för sina penningar funnit en säker och förmånlig placering i Spanien. För detta för9.roende hade man tvenne omständigheter att tacka: den stadgade öfvertygelsen om Esparteros personliga rättskaffenshet och tillvaron af en lagstiftande kammare. I afseende på armåns obefintlighet, hvilket, om så varit, egentligen skulle ha kommit den af Monitören lofordade ODonnel såsom krigsminister till last, upplyser Moniteur de VArmee för den 25 Julatt den spanska landthärens numerär uppgått ill 135.000 man, oberäknadt kolopraltrupperna. Flottan har ej heller blifvt försummad, ehuru mycket ännu återstår ör att kunna göra Spanien till en sjömart ens af tredje rangen. Angreppet emot Ypaniens handel är redan besvaradt genom uppgifterna om dess finanser. Personer fir,nas, slutar korrespondenten sin skrifvels,, .,som tro, att om Monitören eller de, på. hvilkas ingifvelse artikeln bi.fvit skrifven, för någon tid sedan känt verkliga sinnesstämningen i Spanien lika väl som de nu göra det, så skulle de ej ha blottställt sig för misstanken att gynna en sammansvärjning, hvars omedelbara resultat varit en beklagansvärd blodsutgjutelse, och hvars yttersta följder afvaktas med oro och olycksbådande aningar. UGTA