virrvarr, märker man hos några af den nyaste
tidens skulptörer: i flera af Rauchs, Fogel-
bergs, Jerichaus m. fl:s arbeten.
Det mest betydande af de arbeten, som all-
mänheten finner inom afdelningen för skulp-
tur på denna exposition, är utan tvifvel en
gipsafgjutning af Jerichaus jägaren och pan-
tern. Jerichau är en dansk konstnär, som
länge var obemärkt och haft att kämpa med
de största svårigheter, men som numera vun-
nit fullt erkännande och utan tvifvel går en
ärofull framtid till mötes. Hans sköna jagt-
grupp måste ovilkorligt draga uppmärksam-
beten till sig, äfven om den befunne sig mid
uti en samling af framstående mästerverk.
Det är en ung jägare, endast beväpnad med
ett kort jagtspjut och stadd i den äfventyrli-
gaste strid med en panterhona; med venstra
handen håller han en panterunge, som han
röfvat ur boet; men modren har upphumit
röfvaren och angriper honom; hon har hKug-
git sin venstra framklo in uti hans sida, me-
dan hon med den högra griper efter ungen;
med högra armen riktar jägaren en dödsstöt
åt djuret. Det är en grupp, som Har eh helt
annan karakter än t. ex. Kis arazon till
häst, angipen af en figer (uppstäld utanför
museum i Berlin); der är alltsammans tck-
nisk bravur och våldsamt effektsökeri, utan
djupare innehåll; Hör åter mildras det fruk-
tansvärda , bortfaller allt det gräsliga i en
dylik scen, genom-ett visst andligt djup; man
fängslas icke mindre af det lugna uttryck af
medveten styrka och gjälsnärvaro, som man
finner hos jägaren, än af det djupa nästan
bedjande uttryck, som man ser hes den an-
gripande pantern öch hvilket låter åskådaren
liksom ana moderskärleken äfven hog det
glupande vilddjuret. Denna grupp, som både
i Danmark och i Rom, der den af konstnärn
skapades, tillvunnit sig stor beundran (se Å.
Stahrs Ein Jahr ih Falien), måste äfven hör
af alla konstvänner beträktas med det mest
odelade intresse.
Prof. Qveärnströms dp a fickör, öfver:
raskade i badet, är fader, räskt öeh fäfur-