STOCK RULB,. fen IS Jun
Hufvudstad och Universitet.
Det gifves tankar, som till en tid och ofta
rätt länge röra sig och draga till sig-den all-
männa uppmärksamheten, men sedän upphöra
oeh glömmas. Dessa tankar äro sådana, som
visa sig varasskimrande hugskott eller åtmin-
stone ej ega tillräckligt stor vigt och nödvän-
dighet. Det gifves andra tankar, som till en
tidsträdetillbaka, som för-tillfället undertryc-
kas af omständigheterna, som tyckas vara all-
deles utslocknade. och förgätna, men icke de
stomindre lefva. och åyka uppigen, och. vinna
i Nflighet och styrka för hvarje gång de åter-
vända, och iphebära en oafvislig fordran på
att, -förrseller senare, blifva förverkligade.
Dessa tänker äro sådana, som . stödja : sig på
förnuft och nödvändighet; och enibland dessa
är. visserligen tanken på nyttan och behofvet af
ett universilet i hufvudstaden.
För en längre tid sedan var detta ämne ett
synnerligt föremål för den offentliga diskus-
sionen och behandlades med liflizhet, äfven-
som det sedermera gång efter annan vidrörts
och väsgkt en öfvergående uppmärksamhet.
Men det visade sig dock på det hela, att det
skenbatt tacklösa bemödandet för saken för
en tid, afkylde lasten, att. bearbeta detta ämne,
Idn om -ett- universitet i- bufvudstaden-bar nu
en längre tid:legat i dvala, har haft likasom
sin skondöd.
Det nämdes, att förnuftiga och nödvändiga
tankär, rådana som denne, till en tid under-
tryckas af omatändigheterna; men det är tfilli-
ka märkvärdigt.och.alldeles icke så ovanligt;
ättde återkomma med stegrad liflighet och
styrka, just då man minst väntar det, just då
omständigheterna synas allraminst föranleda
ett:sådant återuppvaknande.
Man,skule ,kunnassäga, att detta är fallet
äfven - med stanken .på-ett universitet i hufvud-4
staden. Vid ytligt påseende tyckes su tllt
tal om denna sak vara tämligeti tidsvidrigt
osh;ändamålslöst. Nu, om någonsin, tyekes
det nordligare. universitetet vara fast betryg-
adt på-sin gamla grund. Redan för många
r tillbaka, då man var betänkt på att i Up-
sala skaffa sig en; visserligen då alltmer och
mer behöflig; ny biblioteksbygnad, förenades
dermed: (man vet väl af hvilkea, den tiden
vid universitetet särdeles mäktig- konservativ.
mån, som med oro varsnade tidens tecken)
dere sidotånken, att derigenoms likasom genom
en syärdlig grundval för fytempelbygnad för,
beständigt fästa. muserna vid den gamlaloka-
len. : Sedan dess har -mycket annat skett i
sa riktning. Vi bebhöfve endast tänka på
de väldigabygnadsföretag för Upsala universitet,
som på senare åren. blifvit beviljade och re-
dan del fullbordade. Det em är den
nya observatoriibygnaden, det andra den när-
mast till fördel för den kemiska instigtionen
uti den . k. engelska parken uppförda byg-
naden, som i brist på medel — ty anslaget
har, såsom det säges ej befunnits tillräckligt
— väntar på sin fullbordan; det tredje, den
längesedan fulländade bygnads som tillhör den
anatomiska institutionen. sösa kostsamma
bygnadsföretag skulle väl tyckas vara egnade
att för beständigt eller åtminstone tillen obe-
räkneligt sen framtid afligsna hoppet eller
till och med sjelfra föreställningen om, aka-
demiens förflyttning till hafvudstaden. Man
skulle äfven tyckas böra af sjelfva regerin-
och.ständeraes. liberalitet, i anslagsväg,
Hvarförutan- sådana. bygnadsföretag blilvit o-
möjliga, sluta till .att äfven dessa tänkt pi-in-
genting mindre äf på universitetets förflytt-
ning till Stockholm.
Men. oaktadt alla dessa.omständigheter tyc-
kes man hafva så småningom, kommit. till
allt klarare insigt om fördelen och behofvet
af ett. universitet i hufvudstaden, och man
känner lifligare än någonsin. en åstundan att
se detta behof afhulpet. Man kan vara af
olika. mening om sättet, huru saken lämpli-
gat må britgas till verkställighet, men att
en bör det, derom torde redan, eller inom
ganska kort tid, de flesta bildade och upply-
sta personer vara ensey med, undantag af en
viss fraktion bland de lärde sjelfva. Och när
meningen härom en gång hinher blifva rätt
kraftigt. och allmänt. uttalåd, så blir sakens
förverkliganderen: nödvändighet. Så omöjligt
som det var för gumman i folksagan att. med
en inslägen spik fästa solsken på väggen i
sin lilla stuga; lika omöjligt blir det att med
stenmassor och andra. förskansningar hålla ve-
tenskapernas. idkare. tillsammans lägrade i en
landsort eller bibehåila muserna vid. den lyck-
liggörande förläningen af-borgarrätt. inom: en
TO) .
P Det-gifves många-anpledningar att nu åter-
komma till den för någon tid undanskjutna
tanken på ett universitet i hufvudstaden; men
den närmaste och, senaste väckelsen har gif-
vits.af.det.möte, som nordens studerande ung-
dom hade stämt med hvarandra och nyligen
höllo, då. vi-sågo.dem sammavara, först i Up-
sala och senare i sjelfva hufvudstaden. Här-
varon af dennis talrika ungdom, den u hf
vande, festliga sammanvaron med den här,
utöfver stundens, trefnad och njutning, väckt
tankar af allvarligare art och gifvit anledning
att besinna; hvilka följder kunde blifva af att
för beständigt ega denna ynglingaflöck och
sjelfva den, läroanstalt, af hvilken den hämtar
sin. bildning, midt ioland oss inom rikets för-
sta-stads
Bland de många tal, som vexlades vid detta
möte. både i Upsala och Stockholm, före-
kommo på senare stället flera sådama, hvaruti
hänsyftningar gjordes på denna tanke. När
rektör Siljeström uti skålen för U da uni-
wirifat nrisada da skandinaviska iddgerna för