STOCK RULB,. fen IS Jun Hufvudstad och Universitet. Det gifves tankar, som till en tid och ofta rätt länge röra sig och draga till sig-den allmänna uppmärksamheten, men sedän upphöra oeh glömmas. Dessa tankar äro sådana, som visa sig varasskimrande hugskott eller åtminstone ej ega tillräckligt stor vigt och nödvändighet. Det gifves andra tankar, som till en tidsträdetillbaka, som för-tillfället undertryckas af omständigheterna, som tyckas vara alldeles utslocknade. och förgätna, men icke de stomindre lefva. och åyka uppigen, och. vinna i Nflighet och styrka för hvarje gång de återvända, och iphebära en oafvislig fordran på att, -förrseller senare, blifva förverkligade. Dessa tänker äro sådana, som . stödja : sig på förnuft och nödvändighet; och enibland dessa är. visserligen tanken på nyttan och behofvet af ett universilet i hufvudstaden. För en längre tid sedan var detta ämne ett synnerligt föremål för den offentliga diskussionen och behandlades med liflizhet, äfvensom det sedermera gång efter annan vidrörts och väsgkt en öfvergående uppmärksamhet. Men det visade sig dock på det hela, att det skenbatt tacklösa bemödandet för saken för en tid, afkylde lasten, att. bearbeta detta ämne, Idn om -ettuniversitet ibufvudstaden-bar nu en längre tid:legat i dvala, har haft likasom sin skondöd. Det nämdes, att förnuftiga och nödvändiga tankär, rådana som denne, till en tid undertryckas af omatändigheterna; men det är tfillika märkvärdigt.och.alldeles icke så ovanligt; ättde återkomma med stegrad liflighet och styrka, just då man minst väntar det, just då omständigheterna synas allraminst föranleda ett:sådant återuppvaknande. Man,skule ,kunnassäga, att detta är fallet äfven med stanken .på-ett universitet i hufvud-4 staden. Vid ytligt påseende tyckes su tllt tal om denna sak vara tämligeti tidsvidrigt osh;ändamålslöst. Nu, om någonsin, tyekes det nordligare. universitetet vara fast betrygadt på-sin gamla grund. Redan för många r tillbaka, då man var betänkt på att i Upsala skaffa sig en; visserligen då alltmer och mer behöflig; ny biblioteksbygnad, förenades dermed: (man vet väl af hvilkea, den tiden vid universitetet särdeles mäktigkonservativ. mån, som med oro varsnade tidens tecken) dere sidotånken, att derigenoms likasom genom en syärdlig grundval för fytempelbygnad för, beständigt fästa. muserna vid den gamlalokalen. : Sedan dess har -mycket annat skett i sa riktning. Vi bebhöfve endast tänka på de väldigabygnadsföretag för Upsala universitet, som på senare åren. blifvit beviljade och redan del fullbordade. Det em är den nya observatoriibygnaden, det andra den närmast till fördel för den kemiska instigtionen uti den . k. engelska parken uppförda bygnaden, som i brist på medel — ty anslaget har, såsom det säges ej befunnits tillräckligt — väntar på sin fullbordan; det tredje, den längesedan fulländade bygnads som tillhör den anatomiska institutionen. sösa kostsamma bygnadsföretag skulle väl tyckas vara egnade att för beständigt eller åtminstone tillen oberäkneligt sen framtid afligsna hoppet eller till och med sjelfra föreställningen om, akademiens förflyttning till hafvudstaden. Man skulle äfven tyckas böra af sjelfva regerinoch.ständeraes. liberalitet, i anslagsväg, Hvarförutansådana. bygnadsföretag blilvit omöjliga, sluta till .att äfven dessa tänkt pi-ingenting mindre äf på universitetets förflyttning till Stockholm. Men. oaktadt alla dessa.omständigheter tyckes man hafva så småningom, kommit. till allt klarare insigt om fördelen och behofvet af ett. universitet i hufvudstaden, och man känner lifligare än någonsin. en åstundan att se detta behof afhulpet. Man kan vara af olika. mening om sättet, huru saken lämpligat må britgas till verkställighet, men att en bör det, derom torde redan, eller inom ganska kort tid, de flesta bildade och upplysta personer vara ensey med, undantag af en viss fraktion bland de lärde sjelfva. Och när meningen härom en gång hinher blifva rätt kraftigt. och allmänt. uttalåd, så blir sakens förverkliganderen: nödvändighet. Så omöjligt som det var för gumman i folksagan att. med en inslägen spik fästa solsken på väggen i sin lilla stuga; lika omöjligt blir det att med stenmassor och andra. förskansningar hålla vetenskapernas. idkare. tillsammans lägrade i en landsort eller bibehåila muserna vid. den lyckliggörande förläningen af-borgarrätt. inom: en TO) . P Det-gifves många-anpledningar att nu återkomma till den för någon tid undanskjutna tanken på ett universitet i hufvudstaden; men den närmaste och, senaste väckelsen har gifvits.af.det.möte, som nordens studerande ungdom hade stämt med hvarandra och nyligen höllo, då. vi-sågo.dem sammavara, först i Upsala och senare i sjelfva hufvudstaden. Härvaron af dennis talrika ungdom, den u hf vande, festliga sammanvaron med den här, utöfver stundens, trefnad och njutning, väckt tankar af allvarligare art och gifvit anledning att besinna; hvilka följder kunde blifva af att för beständigt ega denna ynglingaflöck och sjelfva den, läroanstalt, af hvilken den hämtar sin. bildning, midt ioland oss inom rikets första-stads Bland de många tal, som vexlades vid detta möte. både i Upsala och Stockholm, förekommo på senare stället flera sådama, hvaruti hänsyftningar gjordes på denna tanke. När rektör Siljeström uti skålen för U da uniwirifat nrisada da skandinaviska iddgerna för