senare åren något minskats.) Vid sidan af den stora ibetydelse, sockertullen således har för tullinkomsten, Ar socker i begge rikena föremål för en betydligare fabriksdrift: De sveöska sockerraffinaderierna hafva -år: 1853 tillverkat 16,137,500 skålp. raffineradt socker och 5,139,200 skålp. sirup, till ett sämmanlagdt värde af 4,802,870 rdr bko; år 1854 hafva de tillverkat 18,820,650 skålp. raff. socker och 5,685,500 skålp. sirup, af värde tillsammans 5,788,850 rdr bko. Det Fredrikshaldska sockerraffinaderiets tillverkning är 1853 var 3,170,000 skålp. raff. socker och 750,000 skålp. sirup. Erfarenheten har ådagalagt, att melJanrikslagens stadgande, rörande socker, ledt till betydlig förlust, än för den ena än för den andra statsassan, samt till de obebagligaste förvecklingar meldan rikena. Två gånger har det norska storthinget beslutat framställhing om, att socker skulle undantapas från mellanrikslagens stadganden angående tulllindring. Från de svenska sockerraffinadörerna har man hört förnyade klagomål öfver den förlust, som, i följd af dessa mellanrikslagensstadganden, tillskyndades dem genom införsel af socker, tillverkadt i Norge. Derjemte må erinras, att råämnet för socfertillverkningen är utländskt, och att den arbetsraft, som användes till förädlingen, äfvensom den erigenom uppkommande tillökning i varuvärdet, är jemförelsevis mindre än vid de flesta andra fabriater. i Om icke med samma styrka, gälla dock i det väsendtliga enahanda grunder för artikeln tobaks beläggande med full tull. Äfven denna artikel tillverkas af utländskt råämne och kräfver, åtminstone för äen betydligare delen af dess förädling, jemförelsevis ringa arbetskraft. Den utgör ett vigtigt föremål för tullbeskattning i begge rikena, enär tobakstullen i Sverge i medeltal under åren 1850—54 årligen inbragt 204,375 spd. och i Norge 1852 —54: 435,000 spd. årligen. I Sverge utgjorde 1854 tobaks-: fabrikernas antal 87 med 1,629 arbetare, och till-. verkningsvärdet uppgick till 2,193,000 rdr bko. I Norge funnos vid 1850 års slut 84 tobaksfabriker med 762 arbetare, och tillverkningsvärdet uppgick till ett betydligt belopp samt har sannolikt sedermera ökats. De norske komiterade hafva derföre ansett önskligt att hvartdera riket finge tillfälle reglera tullen på dessa båda artiklar, oberoende af mellanrikslagens stadganden, samt att följaktligen så väl vid landväga som sjöväga införsel tobak och socker alltid borde draga hel tull. Denna önskan hafva de svenske komiterade ansett sig böra gå till mötes. I Hvad bomullsvaror angår, har komiten, med afseende å den stora betydelse tillverkningen deraf eger i de begge rikenas industri och tullafgifterna åÅerå i statsinkomstväg, ansett sig böra stanna vid hu gällande mellanrikslags stadgande af half tull bid både landväga och sjöväga införsel emellan båda fikena. Med bomullsvaror anser komiten böra förstås de artiklar, hvari bomull utgör det hufvudsakliga materialet, Tullen af bomullsvarox har i Norge under årern 1849—51 utgjort 196,000spd. och under åren 1852—54 225,000 spd. årligen i medeltal. Af: ven i Sverge har denna tull inbragt ganska betydliga belopp, och med all sannolikhet komma bomullstaror hädanefter, i följd af den antagna friare tulllagstiftningen att räknas bland Sverges förnämsta tmportarliklar. Komiten har deremot antagit, att yllevaror kun na uteslutas ur förteckningen öfver de artiklar, som vid landvaga införsel från det ena till det andra riket skola draga half tull. De norska komiterade hafva desto heldre ansett sig kunna härpå ingå, som den landväga införseln af yllevaror från Sverge till Norge hittills varit ganska ringa. Hela införseln utgjorde år 1847: 2,340 skålp. och år 1850: 4,317 skålp. Åren 1851—53 uppgick landväga införseln i medeltal till 3,077 skålp. oeh den sjöväga till 89 skålp. Denna införsel har hufvudsaligen utgjorts af rofva yllevaror, som utgöra föremål för allmogens örbrukning. Ehuru i sig sjelf betydlig intager dock tullen å yllevaror i Norge icke ett så högt rum i less tullinkomster, som, tullen å bomullsvaror. I Sverge åter har tullinkornsten för yllevaror hittills icke obetydligt öfverstigit den för bomullsvaror. Vid medgifvandet af tullfri:net för yllevaror, som landvägen införas från Svergje,. hafva de norska komiterade, jemte obetydligheten af den hittills verkstålda inörseln, tagit i betraktande, att tullen å yllevaror i Norge icke allenast är betydligt lägre än i Sverge, tan ock i och för sig så låg, att sannolikt ännu ång tid åtgår innan tullen i Sverge kan dermed oringas till likhet. Så länge tullen på yllevaror i Sverge är högre, skola de svenska yllefabrikanterna eget land finna fördelaktigare marknad, och en beydligare införsel derifrån till Norge följaktligen icke rara att befara. (Forts.) ; ;