få träffa henne utan att någon skall kunna ana, det jag söker hennel!... hvilken omätlig lyckal... Utkomne i galleriet, lemnade Crillon sin skyddsling, som der återfann vännen Pontis; hvilken vid åsynen af Esperances strålande utseende fra utropade: Efter du ser ut att vara vid så godt humör, föreslår jag ett litet parti krona och kafle ! Hitta på något bättre, Pontis. Mycket gerna, bara du går in på hvad jag föreslår. Ja, om det duger. Välan !... jag har en id... Gif en bal, för att viga in ditt nya palats... vi skola bjuda dit alla glada kamrater och Paris skö naste qvinnor... Man måste bilda sig en sällskapskrets, sambioux I 2 Jag tycker icke om stora fester. Tro mig, Esperance, vi böra visa oss litet mera ute i verlden ; jag skall sedan säga dig hvarföre.n dd pHvarför icke nu? Jag har inte tid; du vet. ju att jag har vakten, och medan dem varar hinner. man min själ inte att hålla några långa tal; men vänta på mig med frukosten i morgon bittida, så skall jag då berätta dig mycket smått och godt. i Må ske. Rädd att qväfvas af sin vilda glädje, Valde Espeårance med flit den längsta vägen för att återvända till sitt palats, dit han först, efter att i tvenne timmar hafva inandats den friska luften, anlände. I sin förstuga fann han, fastbunden vid ett af mMarmorborden, en förtjusande hind, som muntert betade ur en framför henne stäld blomsterkorg. Vid djurets halsband hängde en liten silfverplåt, på hvilken inskriften: Kunglig jagt var graverad.