underlydande börjat följa det dem sålunda gina ex-
fre a Så funnes torpare under Löfstaholm, hvilka
ej
ke endast igensått en del af sin åker med klöfver,
tan ock börjat att uti täckta förvandla en delafde
många öppna dikena.
Förvaltaren af Steninge säteri, inspektor Larsson,
anförde, att äfven vid denna egendom införandet af
n förbättrad, äkerbruksmetod oafbrutet förtginge.
kern hade, med afsigt att. erhålla stor foderproduk-
tion, blifvit indelad i-8-årigt omlopp, nemligen 1:a
träde, 2:dra vinter-säd, 3:dje, 4:de, 5:te och 6:te gräs,
F:de vårsäd och 8:de rotfrukter samt växter till grön-
foder. Vid igenläggning till vall begagnades en
blandning af 10 4 rödklöfver, 6 IE alsikeklöfver och
20 BE timoteifrö. Äfven från detta ställe fördes mjöl-
ken till Stockholm, och ehuru den måste transporte-
ras 4, mil, lönade detta sig doek bättre än att för-
vandla den i smör och ost. Hvarje ko hade gifvit en
behållen inkomst af 50 rår bko. Äfven talaren hade
begagnat s. k. svensk guano med god påföljd, doek
funnit den visa starkare verkan på klapperjord än på
styf-lera. Stor fördel hade talaren funnit grunddikning
medföra. Så hade sålunda behandlade fält efter se-
paste starka nederbörd ojemförligt mycket förr kun-
nat bearbetas än närliggande, icke grunddikade. Fyll-
nadsmaterialet utgjordes af tegelrör, och dikena la-
des på 12 alnärs afstånd från hvarandra. Kostnaden
uppginge till 9 sk. pr famn.
Kammarherren Paykull redogjorde likaledes för det
i orten vanliga brukningssätt af jorden, äfvensom för
det vid kammarherrens egendom införda vexelbruk.
Bland gödningsämnen hade. talaren användt gips —
fels inköpt från: Latorp i Nerike, dels från stearinljus-
fabriker i Stockholm — med stor fördel, isynnerhet
för klöfver. Ännu på tredje året efter gipsens an-
vändande hade verkan af densamma visat sig på är-
ter. Den begagnades bäst utströdd på våren öfver
den späda klöfverbrodden. Man borde dock akta sig
att verkställa utströningen medan klöfvern vore fru-
sen, ty svarta fläckar uppkomme, om man då tram-
pade på densamma.
Vid fråga om den erfarenbet man i länet vunnit
om fördelarne af de s. k. artificiella gödningsämne-
nas begagnande, fästade hr. Juhlin-Dannfelt uppmärk-
samheten på de 3:ne för närvarande allmännast begag-
nade af dessa, nemligen guano, benmjöl, och Kilisalpeter,
samt förevisade prof å dessa gödningsämnen. En vid
de flesta större jordbruk vunnen erfarenhet hade till
fullö vitsordat guanons förträfflighet. Talaren varnade
landtmännen för inköp af denna vara från de köpmän,
hvilka sälja densamma säckvis och ej efter vigt, ty
efter all sannolikhet vore den sålunda utbjudna gua-
non förfalskad genom tillsats af andra mindre dyr-
bara ämnen. Guano vore en för dyrbar vara för att
sålunda slumpas bort, säckarnes vigt varierade mel-
lan 6 -och 8 1, Man kunde således vid inköp af ett
viset antal aldrig på annat. sätt än genom vägning
bestämma huru många 18 man verkligen erhölle,
oeh köpmannen tillsåge: nog, att han ej blefve den för-
lorande, parten. För öfrigt, då kändt vore, att må-
hända få varor vore underkastade så talrika förfalsk-
pingar som den ifrågavarande; borde inköp af guano
ske endast af för redbarhet kända handelshus, hvilka
kunde. uppvisa ett af välkänd kemist utfärdadt intyg
em den utbjudna varans äkthet.
Sista diskussionsämnet — den i vårt land. vunna
erfarenheten öm från andra länder införda kreaturs-
racers: företräde framför våra egna — föranledde hr
Juhlin-Dannfelt:att påpeka de fördelar; hvilka i och
för mjölkhushållningar i hufvudstadens granskap, der
man framförallt afsåge stor mjölkafkastning, de i
npordvestra Tyskland inhemska kreatursracer erbjöde
framför djur af Ayrshirerace. Dessa hos oss under
namn af Frisare kända djur erfordrade visserligen
en stark utfodring året om på stall, men: förtärde
vanligen med begäårlighet hvad-foder som helst och
åfvo, derest de sköttes.som sig borde, en mjölkaf-
astning, vida öfverstigande den efter Ayrshiredjur.
Utmärkt vackra ladugårdar af denna race förefunnes
j hufvudstadens granskap, och de vid dessa vunna
resultaven gäfvo det bästa vitsord om dessa djurs för-
träfflighet.
Kongl. sekreteraren Odelberg vitsordade föregåen-
de talares yttrande om den friesiska boskapen. Den
hos honom af dessa djur vunna afkastning uppginge
till 1009 å 1100 kannor pr år. De egde: dessutom
ett värde i det höga slagtpris, som vid deras utmön-
string för dem erhölles.. Så hade talaren för tjurar
erhållit 400 rdr och nyligen för en ko 260 rdr. De
aftoge, födda i vårt land; ingalunda i storlek, men
afkommans mjölkrikhet minskades, derest man icke
vore i tillfälle att gifva ungboskapen sommarbete i
oda hagar. Stallfodring vore doek nödvändig för
le vuxna djuren.
Efter diskussionens slut togos egendomens vaekra
ärden, å hvilka lofvande skördar till fulle vitsorda-
je den vid jordbrukets skötsel nedlagda omsorg, i
Hgonsigte, äfvensom de exponerade redskaperna, dju-:
ren och profplöjningen. Bland de förstnämda, fåta-
ligt representerade, fästades uppmärksamheten på en
grosshandlaren Frestadius i Stockholm tillhörig sam-
ling af liar, skyfflar, spadar m. m., tillverkade i Ame-
rika af svenskt jern och stål, allt af den utmärkta-
ste beskaffenhet, äfvehsom vid en s. k. amerikansk
patentstege, tillhörig hr Juhlin-Dannfelt. Bland de
exponerade djuren förefunnos åtskilliga vackra hing-
star, en hjord Ayrshirekor från Löfstaholm och får
Fa Steninge. Sällskapets förvaltningsutskott hadel.
bestämmandet af prisen utgått från den riktiga
synpunkten, att icke prisbelöna enskilta hornboskaps-
djur, utan de förra endast i hjord om minst 4 st.
för vinnande af högsta priset och 2 st. för det an-
dra, utstälda från samma egendom samt uppfödda
hos deras nuvarande egare, de senare i hjord af 5
st., under enahanda vilkor. Uti detta bestämmande
torde ock böra sökas anledningen till de vid mötet-
exponerade djurens fåtalighet; ty mången har ett
vackert djur att förevisa, detta dock ofta nog inköpt
från annat håll; uti få ladugårdar deremot bedrifves
kreaturens uppfödande så, att ett större antal utmärkta
djur kunna förevisas, och en uppmuntran i detta
hänseende är det, som prisbelöningen bör utgöra.
Sedan vid Löfstaholms värdshus gemensam mid-
dagsmåltid, anrättad efter den prisvärda grundsatsen
pgod vara för godt priss, intagits, samlades delta-
arne i mötet åter i diskussionslokalen, då, såsom be-
Iöning för visad skicklighet i plöjning, utdelades åt
frättaren Pettersson från Wängarn 1:sta priset, tvenne
silfvermatskedar, åt dränged Frans från Steninge det
andra, en matsked. Det tredje, tvenne speeier,
fördelades mellan drängarne:Dahigren öch Jansson
från Krusenberg. Samma pris för exponerade djur
af utmärktare beskaffenhet utdelades för 2:ne Ayr-
shirekor från. Löfstaholm .speeier,. för 2:ne half-
blod-ayrshirekor, tillhöriga värdshusvärden Ekström
vid Löfstabro, 2:ne specier; för en foxig hingst I
från Löfstaholm 4 speeier, för en brun d:o från sam-
ma ställe 3 spoeier, för ett svart sto, tillhörigt baron
Hermelin på Noör, 2 spöcier, samt för åfigrå hibgst,
tillhörig hr A. Nisbeth,på Eggebyholm, likaledes 2
ecier. . .
Promyade kallelser från deh ångbåt, Sigtuna, hvil-
ken hitfört en större del af.deltagarne i mötet, nöd-
gade strax efter kl. 6 till uppbrott. Mötet gynna-
des af det herrligaste väder. (Svenska Tidningen.) -
eg— nomen
i UTRIKES.