Se så, se så, ni behöfver ej så ifrigt förs
svara er, min kära Zamet!... Hvad är det
dessutom för ondt uti?att konungen roar sig
litetb
När Rosny sade dessa ord, betraktade han
noga Zamet för att se hvilken verkan de
jorde på honom, men Zamet var italienare,
et vill säga listig, och ban lät ej hvem som
helst läsa intrycken på sitt ansigte.
Visserligen, . fortfor Rosny, är markisin-
nan ett förträffligt fruntimmer, hon är till och
med en ovanlig qvinna, och jag erkänner
gerna att konungen. aldrig kunde få en bättre
älskarinna... Hon slösar inte... hon högmo-
das inte, och hon är ej det minsta ärelysten.
Det der är minsann egenskaper som duga.
Mordieu! jag skulle tycka mera om att
hon ej hade dem. Det skulle vara mycket
bättre att hon vöre en fullpiskad djefvul,
värd att förbannas tre, fyra gånger om da-
gen... Ser ni, konungen bar det stora felet
att mycket lätt fästa sig, och just derför Borde
kan vara tillsammans med någon, som gjorde
lifvet till ett riktigt helvete för honom...
Säg mig, min bäste Zamet, ni som är en karl
med hufvud; känner ni inte till någon sat-
unge, tillräckligt vacker att berusa vår käre
sire och framför allt tillräckligt elak för att
vid första igligna tillfälle utan saknad kunna
blifva bortkörd,... Tänk efter; det är just
en sådan vi behöfvat
Men min bäste, herr de Rosny; om konun-
gen är kär uti markisinnan då Monceaux ...
Hon öfvergifver ju honom!
Är det väl så säkert det? frågade Zamet
och fizerade skarptide Rösny, Er hrvaro
denna morgon tycks, enligt. min tanke, hän-
tyda på vissa försoningsförslag.-,
Ni har gissat rätt !... konungen har bedt
mig att beveka den grymma. ;