RE NE ASEAS SSR
STOCKHOLM, den 21 Maj.
Vi fästa allmänhetens uppmärksamhet på
den utredning af begreppen om bolag i all-
mänhet och om bankbolag i synnerhet, med eller
utan personlig ansvarighet för delegarne, som
förekommer 1i efterföljande till redaktionen
från sakkunnig person insända artikel. —
Inrättande af stora industri- och kreditanstal-
ter, genom bildande af aktiebolag utan person
lig ansvarighet för någon af delegarne, har
under de sista åren nästan blifvit en vurm.
Är denna tidens riktning nyttig eller vådlig?
Insändaren är icke nog förmäten, att till-
tro sig kunna lemna ett fullt tillfredsställande
svar på denna fråga. Men han önskar, att
lemna ett bidrag till dess utredning, öfverlå-
tande till redaktionen bedömandet, huruvida
detta bidrag är förtjent att delgifvas allmän-
heten.
Först några anmärkningar angående aktic-
bolag i allmänhet. Sedan något angående
Stockholms handelsaktiebank.
Om nyttan af förening utaf kapital och
annan kraft, till utförande af sådane nyttiga
företag, som öfverstiga den enskiltes förmåga.
äro alla ense. Man skiljer sig deremot genast
vid afgörandet af hvilka bland dessa företag
böra öfverlemnas till utförande åt staten, åt
kommunen eller åt enskilta. Post- och skjuts-
anstalter, jernbanor och allmänna landsvägar.
sedelutgifvande banker och andra större lån-
anstalter, kanaler och vattenledningar m. m.
äro ännu mer eller mindre föremål för olika
åsigter i detta hänseende. Försöken, att upp-
draga bestämda råmärken emellan statens,
kommunens och den enskiltes verksamhet,
hafva ännu icke lyckats. Under olika tider
och i särskilta länder utstakas området för
denna verksamhet olika. Hvarje samhälle
lemnar dock vanligen ett större eller mindre
antal af de företag, som fordra association,
åt de enskilta. Men då yppas åter skiljak-
tiga meningar vid besvarande af frågan, om
alla, några eller inga af dessa böra få uttö-
ras af så kallade aktiebolag, det vill säga bo-
lagsmän, som icke ikläda sig personligt an-
svar för bolagets förbindelser.
Bolagsföreningar kunna, som bekant är,
hänföras till två hufvudafdelningar. Insän-
daren vill kalla den ena solidarbolag, uti
hvilka alla bolagets hufvudmän skola svara
alla för en och en för alla till hvad för bo-
laget slutes,. (Se 15 kap. 28 handelsbalken.)
Den andra arten kallas aktiebolag. Uti sist-
nämde bolag äro lottegare ej förbundna till
ansvar för bolagets skulder med mera, än en
hvar insatt eller åtagit sig att insätta, derest
de icke till vidare ansvarighet sig särskilt ut-
fäst. (Förordningen d. 6 Okt. 1848 10.)
— Bolag med så kallade kommanditdelegare med-
gifvas ock af vissa lagstiftningar. De äro ett
mellanting emellan båda, men egentligen att
hänföra till solidarbolagen, emedan, ehuru
sjelfva kommanditdelegarne ej svara med mer
än de åtagit sig tillskjuta, i dylika bolag
dessutom dock alltid måste finnas en eller
flera affärerne skötande hufvudmän, som så
i personligt ansvar, och detta solidariskt, nä
de äro flera. .
För att bedöma dessa olika arter af bolag
och afgöra, huruvida lagstiftaren bör söka be-
fordra uppkomsten af endera mer än den
andra, vilja vi tillse, om någondera hvilar på
en mindre rättsenlig grund.
Det är en från forntiden allmänt erkänt
rättssats, att rättigheten till erhållande af vin-
sten bör åtföljas af skyldigheten att lida förlu-
sten på ett företag. Vår gamla svenska (40:de)
domareregel uttrycker denna sats sålunda:
then skal och stå fahran, som båtnan oct
profiten haffuer.
Tillämpa vi detta på bolagen, så finna vi
att alla bolagsmän med personlig ansvarig-
het, d. v. s. alla delegare i solidarbolag, så-
dana som t. ex. våra vanliga svenska han-
delsbolag samt nuvarande privat- och filial-
banker, äro underkastade nämde rättssats
Deremot äro delegarne i aktiebolag väl be-
rättigade till all vinst, men icke skyldiga at
bära mera än en del af förlusterna, nemliger
den, som kan betäckas af hvad hvar delegar
insatt, eller åtagit sig insätta. Gå affärern:
olyckligt och, vid upplösningen, skulderna öf-
verstiga tillgångarne, så drabbar förlusten ickt
dem, som oftast i början unde: gynnsamm:
konjunkturer tagit stora vinstutdelningar, u
dem, som tillfälligtvis äro bolagets kreditor
när krisen inträffar. Aktiebolagen hvila såle-
des på ett undantag från hvad som i allmä
het erkännes vara rättvist. Men ett dylil
undantag kan icke ursäktas af annat än nöd-
vändigheten, eller om det allmänna bästa så-
dant fordrar. Regeln: salus populi suprem:
lex (folkets väl högsta lag) åberopas då.
Emellertid torde man, när förhållandet är så-
dant, böra medgifva:
att aktiebolag aldrig böra få bildas utar
pröfning af laglig myndighet för hvarje sär
skilt fall;
att vid denna pröfning bör tillses, dels at
bolaget åsyftar utförandet af något allmän:
nyttigt företag, dels att detta företag icke ge-
nom en förening, under den mera rättsenliga
formen af solidarbolag, eller utaf personligt
ansvarige delegare kan blifva utfördt; samt -
att, när aktiebolag tillåtes, sådant endast
sker under bästa tänkbara kontroller, såsom
depositioner, reservfonder, noga begränsning
af rörelsens omfång, uppsigt af myndighe-
terna, offentlighet m. m. — på det sådant li-.
dande för tredje man, d. v. s. för oskyldiga.
som hvarje afvikelse från rättsområdet alltic
har en tendens att åstadkomma, må i rmöjli-