STOCKHOLM, den 7 Maj.
Långt vigtigare än fredsfördragets inledning,
som vi i går meddelade och som hufvud-
sakligen endast konstaterar, att Preussen icke
fått deltaga i förhandlingarne, utan endast
underteckna traktaten, sedan den en gång blif-
vit färdig, är den förklaring rörande sjörätten i
krigstid, hvilken blifvit såsom bihang till freds-
slutet utfärdad af de deri deltagande makterna
och som är af det högsta intresse för alla natio-
ner, som idka sjöfart. Genom denna förkla-
ring har onekligen ett stort steg blifvit gjordt
framåt, och bestämda, humanare principer blif-
vit uppstälda på ett område af den europeiska
folkrätten, hvarest förut herrskat den största
oreda och mångfaldiga stridigheter.
Kapareväsendet härstammar från medelti-
dens roflystnads- och förintelsekrig, och ingen
nation hade hittills afsagt sig rätten till detta:
privilegierade sjöröfveri. Nutidens kultur sy-
nes nu omsider ha satt en gräns för ett dylikt
barbari.4De skandinaviska rikena ha på sätt
och vis gått i spetsen i detta fall, i det de i
sin neutralitetsförklaring bestämde, att kapare
icke finge inlöpa i de tre skandinaviska ri-
kenas hamnar eller uppehålla sig på deras
redder,Under krigets lopp har sedermera flera
gånger varit tal om utfärdande af kaparebref
åt amerikanska äfventyrare, men sådant har dock
icke blifvit verkstäldt, och man kan nu hop-
pas, att genom den : Paris antagna förklarin-
gen kapareväsendet för alltid blifvit utdömdt
öfver hela den civiliserade verlden.
I afseende på de neutralas rättigheter under
sjökrig har mycken obestämdhet och många stri-
digheter bittills egt rum. Frågan om neutrala
staters handelsförbindelser med krigförande
makter har sedan århundraden varit ett tviste-
frö, som i synnerhet gjort bristen på en all-
mänt erkänd urkund för den inbördes folk-
rätten mycket känbar. Under tidernas lopp
är det hufvudsakligen två olika systemer, som
i detta hänseende gjort sig gällande. Det
ena (i korthet betecknadt med orden: fritt
skepp, ofritt gods; ofritt skepp, fritt gods)
bestämmer att fientligt gods får, om det upp-
tickes på neutrala skepp, borttagas och kon-
fiskeras, hvaremot den neutrala laddningen
på fientliga skepp respekteras, så vida den icke
innehåller kontraband. Det andra systemet
(fritt skepp, fritt gods; ofritt skepp, ofritt
gods) stadgar deremot, att den neutrala flag-
gan äfven skyddar en fientlig laddning, hvar-
emot en neutral laddning på fientligt skepp
är hemfallen till konfiskation. Intetdera at
dessa systemer har dock vunnit allmän gil-
tighet, de ha blifvit på mångfaldigt sätt mo-
difierade samt i traktater mellan särskilta mak-
ter bestämda, och vid den praktiska tillämp-
ningen har som oftast den starkares rätt och
den svagares rättslöshet gjort sig gällande.
England har i synnerhet i känslan af sin öf
—L—— — — — — — — — — — — — — —