skulle tre sig göra sitt land om omätkg tjenst, i fa Ban lyckades ombilda dess urgamla inrättningar oc vanor efter franska kejsarerikets former (!). Svensk monarkiens gamla författning, dess fyra stånd, ade presterskap, borgare och bönder, hvilkas ombud sär skilt öfverlägga på riksdagen, och hvilkas samtyek fordras för hvarje lags giltighet, hela den politisk organisationen utgör ett mäktigt hinder emot de för slag eller de önskningar, dem man tillskrifver vår (? konung. Nästan oöfvervinneliga svårigheter skull uppstå från dessa olika kasters sida, isynnerhet frå: presterskapets och adelns, hvilkas inflytande i all: tider bildat en motvigt till konungamakten (!), et inflytande, som under vissa perioder af vår histori: varit så öfvervägande, att konungar derigenom till och afsattes. De båda andra stånden skulle ej oger na se förändringar, hvarigenom de skulle kunns bilda sig till ett slags tiers tat (tredje stånd), mäk. tigt att motväga de tvenne stånd, som alltid le. gat öfver dem inom lagstiftningen. — Ett sådan politiskt system skulle möta en annan motstån. dare, minst sagdt lika omedgörlig som de förra, uti pressen, hvilken, enligt den af konung Karl Johar och vår nuvarande konung besvurna grundlag, åtnjuter ett fullkomligt oberoende, hvilket den, såsom hvar man vet, gör sig rikligen till godo. Sålunda uppröres den redan vid tanken på att man skulle i inskränkande syftning förändra en grundlag, som tillåter den att öfverlemna sig åt ögonblickets alla ingifvelser, ån krigiska, än af en skarpt demokratisk riktning, med ett ord åt denna politiska utsväfning, hvaruppå Europa och Frankrike isynnerhet gifvit oss så märkliga prof 1848 och 1849. Det synes mig sålunda, att en statskupp efter den 2 Decembers mönster skulle vara för tidig och väådlig för sina upphofsmän under Sverges närvarande ställning (Jo, jo men!) Såsom ett ytterligare stöd för denna å-igt må följande lilla omständighet anföras. Då biskopsembeten här blifva lediga, uppföras vanligen hofvets kandidater af domkapitlet på ett förslag, innehållande tre personer, bland hvilka K. M:t utser den nye biskopen. Och nu harregeringen nyligen i detta afseende lidit ett nederlag inom Lunds stift. Göteborgs (menas naturligtvis Lunds) domkapitel har vågat sätta främst på sin lista doktor Thomander, en af de liberalas chefer, på samma gång det endast lemnade tredje rummet åt professor Bring, hvilken hade blifvit enträget förordad af hofvet (?). — Hr —-7;—--7-7 har ett bref att afhämts på Aftonbladskontoret vid Mynttorget.