för öfverläggning om anstalters vidtagande fö åvägabringande af en jernvägsförbindelse frå: nämde stad Jlängs Hedströmmens dal til bergslagerna i Norra Vestmanland. Vi ut draga ur tidningen följande detaljer om ortei och utsigterna för ett dylikt företag: Få trakter finnas i vårt fädernesland, hvilka inon ett så begränsadt omfång bereda och i verldshan deln aflemna en sådan mängd af Sverges hittills vig tigaste exportvara, stångjernet, som Hedströmmen: dalgång med närmast tillstötande delar af Ramsberg: socken i vester och som i norr sammanhänger mec Kolbäcksåns öfra flodområde, Söderbärkes, Norrbärkes och Grangärdes socknar. För hela denna del aj vårt land tyckes Köping af naturen vara ämnad til hamn, såsom utgörande den punkt, dit alla ofvannämde trakter hafva såväl ginaste som beqvämaste vägen till Mälaren och sålunda till hafvet. Detta flodområde är ock af naturen anvisadt olika näringsfång för skilda delar. I södra och lägre delen består det af slätter, som i bördighet torde kunna täfla med de yppersta i vårt land, och der jordbruket således alltid måste komma att utgöra hufvudnäringen; i den norra och högre deremot är det mera bergigt; men begåfvadt med en sådan rikedom af malmer, att det dermed redan nu förser mera än en fjerdedel af alla rikets jernverk. Inom denna del måste således bergsbruk och skogshushållning alltid komma att utgöra hufvudnäringarne; ehuru äfven der ofantliga odlingsbara marker erbjuda åkerbruket talrika tillfällen till utvidgad verksamhet och stort utrymme till utveckling. Hedströmsdalen med tillstötande trakter af Ramsbergs socken utgöra en yta af ungefär 325,000 tunnland eller mera än 14 qvadratmil, och om öfra delen af nämde område eller den öfriga vestra delen af Söderbärkes socken samt Norrbärkes och Grangärdes socknar tilläggas, blifver hela området mera än 25 qvadratmil, oberäknadt de trakter af N. Kopparberget och Tuna m.fl. socknar, som naturen förlagt till samma område. Under närvarande förhållanden finnas emellertid icke mera än 23 å 24,000 menniskor bosatte inom nedra delen, hvaraf nära hälften i de lägre belägne socknarae och inom öfra delen omkring 16,000 — ett antal som för en sådan landvidd är obestridligen för litet. Frågar man sig anledningen härtill, måste svaret blifva, att en sådan mängd af krafter och dagsverken måste användas på transporten af skogsoch bergsbrukets alster, att föga tid och styrka blifver öfrig för jordens skötsel, som dock öfverallt är af så oundgänglig vigt, om vi vilja hämta vårt uppehälle af den jord, hvarpå vi lefva. För att nu icke taga den öfra delen af området i beräkning, alldenstund den för sina utgående naturalster har en del af året uti Strömsholms kanal en något lättad kommunikation med Mälaren, vilja vi endast fästa uppmärksamheten derpå, att från jernverken i Skinnskattebergs bergslag och vid öfriga Hedströmmen vågfördes i fjol härstädes 46,353 skeppund stångjern och inom Ramsbergs socken och vid Malingsbo m. fl. ställen, hvarifrån blott en del af tillverkningen, under nuvarande förhållanden, hitföras, torde återstående tillverkningen kunna uppskattas till åtminstone 13,647 skeppund eller tillhopa 60,000 skeppund stångjern, utgörande en tiondedel af hela rikets stångjernsexport. Lägges härtill, att en mängd koppar och tackjern hitföres och dessutom från masugnarne måste transporteras till bruken, förutom den betydliga mängd af säd, salt, sill och öfriga handelsvaror, som måste åter uppföras, torde man med säkerhet kunna påstå att åtminstone 60,000 enkla kördagsverken härtill åtgå, eller mera än 200 för hvarje arbetsdag på året. Kunde dessa nu användas på jordbruket och det foder, som derunder uppstillas å vägarne, i stället komme boskapsskötseln till godo, skulle dessa näringsgrenar naturligtvis erhålla ett helt annat utseende och bereda uppehälle åt ett kanske fördubbladt antal invånare, hvarigenom äfven bergsbruk och skogshushållning kunde vinna den vidare utveckling, som eljest snart nog torde blifva omöjlig. På grund af allt nu anförda inses lätt att för sannolikt ingen trakt inom fäderneslandet vore lättade kommunikationsmedel mera af behofvet påkallade än här. Då någon anledning till vattenkommunikation här icke förefinnes, har man ock redan sedan flera år varit betänkt på byggandet af en jernväg härifrån till ofvanliggande bruksoch bergslagsorter. Frågan upptogs för några år sedan på allvar; men andra lo kalintressen lyckades då undantränga denna, tills en 1853 af major Norström gjord undersökning ådagaade lokalens lämplighet för en sådan anläggning atan öfverdrifna kostnader.,