för öfverläggning om anstalters vidtagande fö
åvägabringande af en jernvägsförbindelse frå:
nämde stad Jlängs Hedströmmens dal til
bergslagerna i Norra Vestmanland. Vi ut
draga ur tidningen följande detaljer om ortei
och utsigterna för ett dylikt företag:
Få trakter finnas i vårt fädernesland, hvilka inon
ett så begränsadt omfång bereda och i verldshan
deln aflemna en sådan mängd af Sverges hittills vig
tigaste exportvara, stångjernet, som Hedströmmen:
dalgång med närmast tillstötande delar af Ramsberg:
socken i vester och som i norr sammanhänger mec
Kolbäcksåns öfra flodområde, Söderbärkes, Norrbär-
kes och Grangärdes socknar. För hela denna del aj
vårt land tyckes Köping af naturen vara ämnad til
hamn, såsom utgörande den punkt, dit alla ofvan-
nämde trakter hafva såväl ginaste som beqvämaste
vägen till Mälaren och sålunda till hafvet. Detta
flodområde är ock af naturen anvisadt olika närings-
fång för skilda delar. I södra och lägre delen be-
står det af slätter, som i bördighet torde kunna täfla
med de yppersta i vårt land, och der jordbruket så-
ledes alltid måste komma att utgöra hufvudnärin-
gen; i den norra och högre deremot är det mera
bergigt; men begåfvadt med en sådan rikedom af
malmer, att det dermed redan nu förser mera än
en fjerdedel af alla rikets jernverk. Inom denna del
måste således bergsbruk och skogshushållning alltid
komma att utgöra hufvudnäringarne; ehuru äfven
der ofantliga odlingsbara marker erbjuda åkerbruket
talrika tillfällen till utvidgad verksamhet och stort
utrymme till utveckling. Hedströmsdalen med till-
stötande trakter af Ramsbergs socken utgöra en yta
af ungefär 325,000 tunnland eller mera än 14 qva-
dratmil, och om öfra delen af nämde område eller
den öfriga vestra delen af Söderbärkes socken samt
Norrbärkes och Grangärdes socknar tilläggas, blifver
hela området mera än 25 qvadratmil, oberäknadt de
trakter af N. Kopparberget och Tuna m.fl. socknar,
som naturen förlagt till samma område. Under när-
varande förhållanden finnas emellertid icke mera än
23 å 24,000 menniskor bosatte inom nedra delen,
hvaraf nära hälften i de lägre belägne socknarae och
inom öfra delen omkring 16,000 — ett antal som
för en sådan landvidd är obestridligen för litet. Frå-
gar man sig anledningen härtill, måste svaret blifva,
att en sådan mängd af krafter och dagsverken må-
ste användas på transporten af skogs- och bergsbru-
kets alster, att föga tid och styrka blifver öfrig för
jordens skötsel, som dock öfverallt är af så ound-
gänglig vigt, om vi vilja hämta vårt uppehälle af
den jord, hvarpå vi lefva. För att nu icke taga den
öfra delen af området i beräkning, alldenstund den
för sina utgående naturalster har en del af året uti
Strömsholms kanal en något lättad kommunikation
med Mälaren, vilja vi endast fästa uppmärksamheten
derpå, att från jernverken i Skinnskattebergs bergs-
lag och vid öfriga Hedströmmen vågfördes i fjol här-
städes 46,353 skeppund stångjern och inom Rams-
bergs socken och vid Malingsbo m. fl. ställen, hvar-
ifrån blott en del af tillverkningen, under nuvarande
förhållanden, hitföras, torde återstående tillverknin-
gen kunna uppskattas till åtminstone 13,647 skep-
pund eller tillhopa 60,000 skeppund stångjern, utgö-
rande en tiondedel af hela rikets stångjernsexport.
Lägges härtill, att en mängd koppar och tackjern
hitföres och dessutom från masugnarne måste trans-
porteras till bruken, förutom den betydliga mängd
af säd, salt, sill och öfriga handelsvaror, som måste
åter uppföras, torde man med säkerhet kunna på-
stå att åtminstone 60,000 enkla kördagsverken här-
till åtgå, eller mera än 200 för hvarje arbetsdag på
året. Kunde dessa nu användas på jordbruket och
det foder, som derunder uppstillas å vägarne, i stäl-
let komme boskapsskötseln till godo, skulle dessa nä-
ringsgrenar naturligtvis erhålla ett helt annat utse-
ende och bereda uppehälle åt ett kanske fördubbladt
antal invånare, hvarigenom äfven bergsbruk och
skogshushållning kunde vinna den vidare utveckling,
som eljest snart nog torde blifva omöjlig.
På grund af allt nu anförda inses lätt att för san-
nolikt ingen trakt inom fäderneslandet vore lättade
kommunikationsmedel mera af behofvet påkallade än
här. Då någon anledning till vattenkommunikation
här icke förefinnes, har man ock redan sedan flera
år varit betänkt på byggandet af en jernväg härifrån
till ofvanliggande bruks- och bergslagsorter. Frågan
upptogs för några år sedan på allvar; men andra lo
kalintressen lyckades då undantränga denna, tills en
1853 af major Norström gjord undersökning ådaga-
ade lokalens lämplighet för en sådan anläggning
atan öfverdrifna kostnader.,