betare inom kyrkan,; numera -ej kan lemna behöfli
ledighet, våga vi, under ödmjukt erkännande af vå
ringhet, vända oss till eder med den frågan, huru
vida j skolen finnas beredvillige, att gemensamt met
Lunds stifts prester ingå till H. M. Konungen me
underdåniga böneskrifter, bedjandes att Hans Maj:t
på grund af. nyssnämda förhållande, ville antinger
helt och hållet upphäfva förordningen om pastoral
examen, eller ock dertill göra det tillägget, att der
som vill åtnöja sig med de i prestexamen erhålln:
betyg, må, pastoralexamen förutan, söka och vinn:
befordran. Väl anse vi, på förut anförda grunder
det förra alternativet vara bäst; men då nyligen er
förordning om pastoralexamen utkommit, sä vorc
det senare kanske lättast att få beviljadt. Och äfver
detta senare alternativ kan hafva sina fördelar, i de
nemligen mången, som af ett eller annat skäl nöd:
gats påskynda prestexamen, då bibehålles vid sir
oförkränkta rätt att sedermera, om eljest tillfälle der-
till gifves honom, få förbättra: de då tillerkända be-
tygen, under det mången annan, som antingen icke
kan erhålla tjenstledighet eller öfvervinna andra svåra
hinder, derför icke behöfver se sig utesluten från der
lön, som tillkommer en trogen mångårig arbetare.
utan må kunna hoppas, äfven han, att vinna fram-
tida bergning af sina mödor. Redan detta vore ju
en god sak; och då ämnena i båda examina äro de
samma, bör ingen oreda kunna uppstå deraf, att den
ene söker befordran på prestexamens, den andre på
pastoralexamens betyg.
På en böneskrift af ofvan antydda alternativa in-
nehåll, skola väl vårt stifts både befordrade och obe-
fordrade prester finnas, med sällspord sammanbhållig-
het, beredvillige att teckna sina namn; men om vår!
syftemål skall kunna vinnas, fordras en ännu allmän-
nare samverkan. Derföre, i fall det nu äfven syne:
eder, embetsbröder i de öfrige stiften, som förtjena-
de vår sträfvan bifall, vilja vi härmed bedja om eder:
goda bistånd. Då det mål, för hvilket vi sträfva,
synes vara af utomordentlig vigt ej blott för prester-
na, utan ock, på förutnämda skäl, för kyrka och fo-
sterland , bedja vi med den förhoppning ifrandet för
en god sak ingifver, och tvifla icke, att ju j skole
för hvarje stift, der vårt syftemål godkännes, med
första möjliga tillkännagifva i någon allmännare
spridd tidning edert beslut att vilja samverka med
oss. Det är blott på ett sådant uppmuntrande ord
från flere eller färre stift vi numera vänta, för att
straxt sammankalla våra embetsbröder här i stiftet,
uppsätta böneskriftens innehåll och låta tecknings-
listor utgå i kontrakten. - Skullen j-någorstädes tyc-
ka, att vi först bort hålla denna sammankomst hos
oss och sedan låtit en formlig inbjudning utgå till
Sverges öfrige prester, så vilja vi nämna att det ock
skall ske så; vi skola då öppet inbjuda till medver-
kan våra aktade medbröder i alla de stift, derifrår
icke svar gifvits på denna vår framställning, den vi
förutskickat dels till tidens vinnande, dels för att
utröna i hvad mån vi kunna vänta bistånd af våra
embetsbröder i rikets öfrige stift.
För den obetydliga korrespondens, som sedan kap
behöfvas i ämnet, hoppas vi att någon af Sverges
större tidningar benäget öppnar sina spalter, likasom
vi nu hysa det hoppet, att vårt lands allmännast
spridda tidning, med fästadt afseende på den all-
männa och stora vigten af den sak, för hvilken vi
här ifra, välvilligt lemnar ett rum för ofvanstående
och såmedelst befrämjar vårt förehafvande.
Prester i Lunds stift.