STOCKHOLM, den 19 April
Den demokratiska tidningen Le Siecle, snart
sagdt den endå bland de större parisertidnin-
garna, som ännu under nuvarande förhållan-
en, och så vidt det under dessa kunnat ske
i Paris, vågat höja sin röst till frihetens och
de förtryckta eller hotade nationaliteternas för-
svar, har genom en följd af artiklar tid. efter
annan kastat ett flämtande ljus öfver Polens,
Italiens och Donaufurstendömenas ställning,
och såsom en ropande i öknen höjt sin röst
för deras fribet och oberoende. Uti ett af
sina senast hitkomna numror, för den 9
April, har dennastidning nu äfven gjort Sver-
ges ställning till föremål för sina betraktelser,
och ehuru det icke kan vara särdeles smick-
rande för vår nationaikänsla att finna oss
äfven på detta håll jemförda med Turkiet i
afseende på behofvet af de vestra stormak-
ternas skydd emot Ryssland, så tro vi oss
dock böra lägga under våra läsares ögon det
väsentliga innehållet af den franska tidningens
artikel, som synbarligen andas den upprikti-
gaste välvilja för Sverge och Skandinavien.
Artikeln har till öfverskrift Sverge och de-
eembertraktaten 1855), och börjar sålunda:
Bland de föremål för nyfiket deltagande.
som från dag till dag samlas under den slöja,
hvilken ännu betäcker fredsvilkoren af den
30 Mars, är Sverges ställning ett af-de vig-
tigaste.
Sverge är den medlem, som senast inträdt
i det vesterländska förbundet. : Utan att ännu
hafva uppträdt genom handling, hade det lik-
väl uppenbart anslutit sig till detta förbund
genom decembertraktaten 1855. Genom denna
traktat har det liksom, Turkiet: tydligt. och
högtidligt ställt-sig under Englands och Frank-
rikes dubbla beskydd, och derigenom äfven
under hela den europeiska civilisationens.
Sverges beslut var så mycket vigtigare, som
sjelfva dess tillvaro syntes framför allt bero
å Rysslands benägenhet emot detsamma.
fler så många modiga och förtviflade strider
öfvergifvet ena gången efter: den andra af
Frankrike, af England, af Tyskland, ensamt
i sin svaghet, beröfvadt sina skönaste provin-
ser , hade Sverge slutat med. att moraliskt
böja sig under Rysslands ok: Det hade sett sig
nödsakadt att tåla Bomarsunds uppbyggande,
inkräktningarne i de - nordliga: fjorddistrikter-
na, uppkomsten af en antisvensk propaganda
på dess eget område. Men det var för att
lefva, som .det...gjorde dessa. sorgliga och
smärtsamma uppoffringar.
NEPå en gång utträder det emellertid ur sin
öfvergifvenhet, uppenbarar. genom några rader
i er traktat för hela verlden den hotade. ställ-
ning, i hvilken det befinner sig i förhållande
till Ryssland, och kastar sig, afskuddande dess
sjelfviska skyddsvälde, i Englands och Frank-
rikes armar.
Synbarligen väntade icke Sverge, Kunde
icke vänta en :så hastig försoning mellan de
stridande partierna, en så plötslig upplösning
af:en strid, som antagit så stora förhållan-
den. Då nu freden i Paris är undertecknad,
är det derföre naturligt, utan att man begår
någon oförrätt mot Frankrike och England,
som äro förbundna att skydda det per fas et
nefas, att man frågar sig, hurudan Sverges
ställning skall blifva efter-denna fred.
Denna ställning kan tyvärr, oaktadt alla
de försigtighetsmått som kunna blifvit tagna,
icke annat än vara ganska -svår. Den verk-
liga sanningen är, — såsom äfven blifvit an-
märkt af en svensk författare af förtjenst, hr
G. Lallerstedt, hvilken nyligen utgifvit en
bok, som sprider. ett särdeles klart ljus öfver
den europeiska jemvigtsfrågan i det nordliga
Europa, — att Ryssland, sedan det. ej mera
kan utveckla sig i Svarta Hafvet, hvarest
neutraliseringen satt en damm för dess vålds-
inkräktningar, nu- skall på annat håll söka
sig den utveckling, som blifvit detsamma för-
vägrad -på denna. punkt. När ett kraftfullt
träd blir afqvistadt åt en enda. sida, så flyter
safven öfver till de andra grenarna, som blif-
va desto kraft gare. I militäriskt hänseende
utdrifvet från Svarta, Hafvet, skall Ryssland.
såsom det naturliga fältet för utvecklingen at
sin sjöstyrka återtaga Östersjön, hvarest ögon-
skenligen icke finnes rum för många rivaler.
Efter att ytterligare hafva anfört några ur
hr Lallerstedts bok hämtade stöd för denna
uppfattning af Rysslands:sannolika planer på
Östersjön och de nordiska farvattnen, såsom
hotande icke blott för Sverge, utan äfven för
den europeiska jemvigten, fortfar den franska
tidningen:
Man känner våra tankar om denna jem-
vigt. Vi ansågo före freden i Paris, och vi
anse ännu, att den ej kan bli stadfästad an-
norlunda än genom återupprättandet af ett
starkt och mäktigt Polen samt en nära för-
ening emellan de - skandinaviska staterna.
Detta är för oss mera än ett förmenande, :det
är en tro; det är mera än en tro, det är ett
faktum. Men under fortgången af vår skär-
skådning vilja vi taga denna jemvigt sådan
den nu är för tillfället upprättad, fattande sa-
kerna i det läge hvari de befinna sig;
Frankrike och England hafva medelst den
traktat, som blifvit afslutad i sammanhang
med general Canroberts ambassad, garanterat
integriteten af de svenska områdena och på
ett uppenbart sätt tagit Sverge under sitt be-
skydd. Olyckligtvis är Frankrike långt borta,
och det blir isynnerhet England, som bevak-
ningen af Östersjön kommer att åligga. Eng-
land är äfven fullkomligt i stånd att öfver-
taga denna rol. Den -17April-skall Storbri-
tanniens drottning mönstra den största flotta,
som ännu blifvit buren. af hafven. Der skola
finnas linieskepp, fregatter, krigsskepp, så väl
med segel som med ånga, samt kanonbåtar i
hundradetal. Om vi få lita på de engelska
bladen, ämnar England icke afväpna denna
jättelika sjöstyrka. Det vill vara beredt pö
alla händelser. Vi kunna således vara full-