Oresundstullen, dess hittillsvarande förnämsta inkomstmedel, förr eller senare kommer att försvinna. FRANKRIKE. Enligt hvad telegrafen förkunnat, har paI riserkongressen nu afslutat sina arbeten. Trots den tystlätenhet, hvartill kongressledamöterna förbundit sig, vilja dock de flesta korrespondenter från Paris ha erfarit, att Italien och Å Donaufurstendömena varit föremål för de sista dagarnes underhandlingar. Hvad Italien beträffar, säger man att kongressen inskränkt sig att erkänna omöjligheten af en på obestämd tid förlängd utländsk ockupation af halföns centralstater, och nödvändigheten af en uppmaning till detta lands regeringar att vara betänkta på genomförandet af sådana reformer, som tilläte att ockupationen kunde utan fara för dem upphöra. — I afseende åter på Donaufurstendömena, skulle kongressens beslut vara mindre sväfvande. Constitutionnel meddelar i detta afseende, alltjemt under formen af bref från Wien, åtskilliga detaljuppgifter, enligt hvilka kongressen skulle ha tillbakavisat Portens propositioner i afseende på dessa provinser; kongressen skulle ha beslutat tillsätta en blandad kommission, sammansatt icke blott af de kontraherande makternas representanter, utan äfven af ombud från Moldau och Wallachiet, hvilka i denna kommission skulle intaga en af Porten helt och hållet oberoende ställning. På det des:utom hennes inflytande ej måtte göra sig gällande, skulle kommissionen icke ha sitt säte i Konstantinopel, utan först i Bucharest, sedan i Jassy; och intilldess densamma afgifvit sitt utlåtande — hvilket torde komma att dröja länge — skulle status quo upprätthållas i de båda furtendömena. Genom denna anordning synes man redan skjuta åsido bestämmelsen i fredstraktaten, att afseende skulle blifva fästadt vid befolkningens önskningar, behof och intressen; ty det lärer väl ej lida minsta tvifvel, att ett stort och allmänt missnöje är rådande i furstendömena med det nu bestående. Den bal, turkiska ambassadören gifvit för kejsaren, och motsvarande den, som franska sändebudet i Konstantinopel gaf för sultanen, egde rum den 10 dennes. Kejsaren qvarstannade blott en kort stund. Inga ryssar syntes vid festen, hvilket en korrespondent till Iidependance säger härledde sig deraf, att en rysk legationssekreterare fått ett anfall af kopporna, hvarföre de öfrige, som bo i samma hotel, ej kunde infinna sig, för att icke väcka farhågor för smitta! I senaten behandlas för närvarande en fråga om ett senatus-consult, som skulle åt administrationen af kejsarens civillista bereda en större andel af statsdomänernas inkomster, det vill med andra ord säga, föröka civillistan. Saken lärer möta några svårigheter i senaten, emedan den ifrågasatta åtgärden strider mot vissa reglor, som iakttagits under alla regimer. Man säger att civillistan häftar för en skuld af 50 millioner, till följd af de utifter, som förorsakats af de många högtidliga tillfällen, hvilka följt tätt på hvarandra; deraf nödvändigheten att bereda tillgångar på sätt vi här antydt. ENGLAND. I öfverhusets session den 11 dennes sporde lord Malmesbury om regeringen hade för afsigt att för-älja de kavallerioch artillerihästar, som för närvarande befinna sig på Krim; han fruktade, att om de såldes till ryssarne, skulie dessa visa dem för folket såsom under krigets lopp vunna trofger. Krigsministern lord Panmure anmärkte, att hästarnes hemförande med de fartyg, som för närvarande finnas på Krim, skulle kosta 47 för hvarje häst och 67 om man skulle nödgas skicka fartyg att hemta dem. Han kunde icke inse hvad olägenhet det skulle medföra att i Turkiet sälja de hästar, som blifvit obeböfliga och hvilka lätt kunde ersättas i Engländ. Morning Chronicle meddelar åtskilliga drag ur krigets inre historia, öfver hvilka bladet begär upplysning. Det berättar t. ex., att, när slaget vid Alma stod, endast 6000 ryssar funnos qvar i Sebastopol. Lady Raglan skall vidare vara i besittning af ett bref, som be1 visar, att hennes man efter slagets slut lät underrätta S:t Arnaud, att han ämnade sig mot Sebastopol, men att marskalken vägrade understödja honom och begärde, att han skulle marschera till Balaklava. Raglan skall derjemte hafva fyra gånger föreslagit Odessas beskjutande; men kejsar Napoleon skall alltid hafva förbjudit detta. I slaget vid Tschernaja skall vidare engelske öfvergeneralen låtit erbjuda den franske att besätta bron och afskära återtåget för de i full upplösning stadde ryssarne, men detta anbud skall den franska generalen hafva afslagit och låtit moskoviterna komma undan. TYSKLAND. Iannover. Regeringens författningsförslag j har förevarit till första behandling i andra kammaren och blifvit till konstitutionsutskottet remitteradt. Under debatten förspordes ganska mycken opposition mot förslagets reaktionära karakter. Åtskilliga deputerade uppträdde och förklarade att de infunnit sig i kammaren, ej emedan de ansågo densamma lagligen berättigad, utan emedan de öfvertygat sig om fruktl. sheten af det passiva motståndet, De uppträdde derföre nu emot författningsförslaget och yrkade, att alla de förändringar, som kunde komma att vidtagas, måtte grunda sig på 1848 års grundsatser. Synnerligen många betänkligheter mötte den del af förslaget, som afser en väsentlig inskränkning af representationens skattebevillningsrätt. ÖSTERRIKE. I Wien var ett rykte gängse, att österrikiska regeringen skulle hafva under den 5 April aflåtit en cirkulärnot till sina diplomatiska agenter i utlandet, hvilken skulle gifva en sammanfattad framställning af den utaf Öster