nom maktens ingrepp allt mera inskränkas,
hvarföre man just då kände ett behof att så
mycket som möjligt trygga besittningen deraf
i hela dess vidd, och att det genom dessa
omständigheter läte förklara sig, att man då
ansåg nödigt att gifva hela lagstiftningen om
tryckfrihetens utöfning egenskapen af grund-
lag, hvilket likväl numera icke allenast vore
obehöfligt, utan till och med menligt.
Vi vilja icke för tillfället inlåta oss i upp-
tagande och vederläggande af de svaga skäl,
som klifvit anförda för den sistnämda menin
gen. Vi vilja nu endast såsom anmärknings-
värdt erinra, att 1854 års konstitutionsutskott,
eller rättare den genom slumpen bestämda !
majoritet inom detta utskott, som genom
sitt utlåtande yttrat sig i denna riktning
och som här visat sig så angelägen att ställa
frågan på den historiska ståndpunkten, dervid
Helt och hållet förlegat, att det likväl icke
var först år 1809, som tryckfrihetsförordnin-
gen i Sverge förklarades hafva egenskapen
af grundlag. Detta hade dock redan skett
äfven genom 1766 års tryckfrihetsförordning,
hvilken utskottet väl i förbigående omnäm-
ner, men utan att omtala denna dess erkända
egenskap F). Om än denna numera föråldrade
tryckfrihetsförordning, den första författning
af detta slag, som i Sverge blifvit någonsin
utfärdad; i följd af den några år derefter
timade, den gången i konungamaktens in-
tresse föranstaltade revolutionen, endast blef
af en jemförelsevis kortare varaktighet, så
borde likväl vännerne af den historiska rät-
ten icke förbise, att tryckfrihetsförordningens
egenskap af grundlag i Sverge är lika gammal
8om tryckfriheten sjelf.
Vi höra visserligen icke till dem, som anse
en författnings ålderdom innebära något skäl
för dess bibehållande, om den strider emot
förnuftets och : rättvisans fordringar. Och vi
äro icke heller blinde för tryckfrihetens miss-
bruk och för deraf härflytande vådor för det
allmänna eller olägenheter för den enskilte. Men
när man synes velat antyda, att tryckfrihets-
förordningens egenskap af grundlag först till-
kommit genom revolutionens män är 1809, så-
som en just då, likasom för tidsomständighe-
ternas skull, uppförd inhägnad omkring den
späda plantan, så har det synts oss vara skäl att
påminna sig, hurusom denna författning i sjelfva
verket har en vida äldre rot i den svenska
och nationella statsrätten, Må man gerna
bemöda sig att förbättra hvad i vår tryckfri-
ketslag finnes bristfälligt; vi hafva aldrig be-
stridt dess behof af förbättring. Men må
man göra detta på den väg grundlagarne
sjelfve bjuda och med iakttagande af hvad
dessa till frihetens betryggande hafva stadgat
såsom vilkor för grundlags förändring. Och
må man framför allt icke lättsinnigt, genom
en statskupp under sken af lagliga former,
undanrycka den dyrbaraste af våra friheter
det stöd, som den eger uti grundlagens helgd.
) Det torde icke skada att här erinra om ordaly-
delsen- uti den paragraf (den 14:de) i nämde tryck-
frihetsordning, hvilken innefattar det ifrågavarande
stadgandet. Den lyder så:
Öch på thet Wåre trogne undersåtare framgent
må om thenne utstakade Skrif- och Tryckfrihets
osvikeliga bestånd äga all then fullkomliga trygg-
het, som en oryggelig grundlag medförer, finne vi
godt härmed förklara, thet ingen, eho han vara må,
vid Wår Konungsliga Onåde skall sig understå,
någon then ringaste förtydning eller inskränkning
af thetta Wårt Nådiga Förordnande tillstyrka,
mindre at af egen myndighet til en sådan inskränk-
ning i mer eller mindre måtto, försök giöra, samt
at Wi icke ens Sjelfve vele tillåta någon then min-
sta ändring, rubbning eller förklaring, som til
Skrif- och Tryckfrihetens inskränkning lända kan.
— H. M. Konungen har i dag hållit kon-
selj.
Rn
— H. M. Konungen har genom dess hof-
marskalksembete låtit till red. af Snällposten
öfversända 2:0 rdr riksmynt, för att använ-
das för de fiskarefamiljer, som vid eldsvådan
den 26 sistl. Mars å Limhamn förlorade all
sin egendom.
— —
— Uppå förvaltningens af sjöärendena derom
gjorde hemställan äro ordres utfärdade: till befälhaf-
vande amiralen om kommendering af sekundlöjtnant
G. J. Klingspor att deltaga i den innevarande år
från Göteborgs depot utgående expedition till sjö-
mätning å Bohuslänskusten, samt i sådant ändamål
inträffa i Göteborg vid medlet af Maj månad och
der anmäla sig hos chefen för sjömätningsexpeditio-
nen, kaptenlöjtnanten A. M. Klingspor; till Stock-
holms stations befälhafvare att kommendera premier-
löjtnant A. W. Z. Carpelan och sekundlöjtnant F.A.
Facks att i samma expedition deltaga ochvid samma
tid och ort sig hos nämde chef anmäla; hvarjemte
härvarande stationsbefälhafvare kommer att beordra se-
kundlöjtnanten friherre C. G. Oxenstjerna att den z
instundande Maj anmäla sig i sjökartekontoret för att
under befäl af sekundlöjtnanten Arvidsson tjenstgöra
vid den undersökningsexpedition, som i år kommer
att företagas å kusten af Norrbotten.
a
— Kommerskollegium har tillagt majoren
m. m. G. M. Stiernsvärd patent under 5 år för en
af honom i riket införd, i Frankrike uppfunnen me-
tod till förtenning af jern, koppar m. m. samt an-
vändbar för alla slags fabrikater, smidda eller gjutna
af dessa metaller.
—
— Enligt i dag på eftermiddagen till oss
ingången -telegrafdepesch från Lund, har inom
22 valkollegier biskopsvalet utfallit sålunda,
att domprosten Thomander erhållit 125, bi-
skop Agardh 109, professor Bring 93, profes-
sor Melin 75, pastor primarius Pettersson 72.
professor Sundberg 48, biskop Butsch 19,
doktor Kahl 16. I afseende på 4 kontrakter
är utgången ännu icke känd. (I gårdagens
telegrafdepesch har synbarligen genom miss
skrifning siffran 164 blifvit angifven för Tho-