att hans förtjenster i den vägen något förminskas. Åh! om han beklagade sig, skulle man nog få veta det af brodern talaren. Så äro vi då ändtligen der igen! ... fortsätt nu er berättelse, min ljufva engel, om huru den ärevördige priorn bär sig åt då han uttrycker sina tankar för brodern talaren. Det sker med tecken... han begagnar sig dervid både af hela handen och fingrarne. Det är ett dem emellan öfverenskommet språk. Ofta är en blick nog; priorns ögon äro ännu mycket lifliga; och hvad brodern Robert beträffar, det är den älskade brodern talarens namn, så är hans öga snabbare än falkens. Blixten är knappast hastigare än detta utbyte af de vigtigaste, mest invecklade tankar mellan priorn och hans tolk., Verkligen ! Det är beundransvärdt; ja de, hvilka aldrig varit vittnen fill ett dylikt samtal, kunna omöjligt föreställa sig dess stora sällsamhet. Men ni, Gabriella, ri är van vid detta slags språk. Ja visst, sire, jag har så ofta rådfrågat dem. Men för att framställa sina frågor riktigt, behöfver man förmodligen genomgå en viss ärokurs?... Säg, huru kunde det någonsin alla er, min täcka vän, in att vända er till dessa ljus,? Det var ifrån början min fars idd; hvarje något eftersökt ung flicka behöfver goda råd; och som dom Modestes rykte föregått honom. till Bezons, tyckte både min far och jag, att han vore den rätta personen som jag borde vända mig tilll Han lör förut ha vistats i ett kloster i Bourgogne, en skänk af högsalig kungen; det är der hans olycka träffat honom.x i i Lamheten eller fetman ? Lamheten; men af nåd, sire, skratta icke