hvilka: dettä tal innehöll, angrepös utaf en del af den
belgiska pressen med sådan häftighef, ätt Grand-
Orient genom deputerade från alla landtloger sam-
manträdde och förklarade sitt ogillande af talet. Då
anlände från svenska mnaäiionallogen uppsägandet af
gemenskapen med de belgiske frimurarne. Gränd-
Orient hår nu beslutat, ätt utan dess tillstånd får
intet i en belgisk loge hållet tal offentliggöras och
komma till profånes kännedom. Då man erinrar sig
den inflytelserika , politiska ställning frimurarne in-
taga i.Belgien, förtjenar denna sak en närmare be-
lysning..
Frimureriet utgör en organisation, som kan
verka än i den ena än i den andra riktnin-
gen, beroende af de högste ledarnes anda och
syftemål. I Belgien har, som, bekant, frimu-
reriet sedan längre tid stått i nära förhållan-
den till det politiska parti, som hyllar upplys-
ning och framåtskridande samt bekämpat det
prelatensiska ultrakatolska partiet: Det ärna-
turligt, att det derföre på många håll i Europa
bland de ,invigda blifvit betraktadt med
ovilja, och att man gerna begagnar första plau-
sibla anledning till en brytning. Måhända
skulle Belgiens frimurare något trösta sig öf-
ver den bannstråle, som dråbbäat dem, om de
visste, huru på vissa andra håll de vigda
brödraförbunden urartat till plantskolor för
ögontjeneriet, inställsamheten och spioneriet,
så att allvarsamt och hederligt folk efter hand
allt mera drager sig undan och lemnar fältet
qvar åt lycksökare och narrar.
Kn