BILL UTLECIIUG I SAGIBESIAITIL FHL VIVAFY ROLIG vIART fälle att draga fördel af den asiatiska fästningens fall. rJacta est alea (tärningen är kastad)! utropar The Sun, det olycksaliga dådet är fullbordadt. England har ännu en gång förlorat mera med pennan än hvad det med svärdet vunnit. Landets ära, välfärd och framtida säkerhet ha med berådt mod blifvit bortförskrifna, och vi måste nu göra hvad vi kunna af den dåliga handeln, och underkasta oss olyckan med så god kontenans vi förmå. mn nan sn annen nnnnnnd — När vi efterkomma den önskan, som blifvit till redaktionen framställd, att efterföljande af hr krigshofrättsfiskalen Bennick oss meddelade artikel måtte införas utan några nu dervid fogade antnärkningar, sker det med förbehåll att framdeles äfven lemna rum för hvad från den andra sidan möjligen kan komma att såsom genmäle anföras. Om Stockholms HandelsAktiebank. Med herrar bänkofullmäktiges nu mera publicerade underdåniga påminnelser vid förslaget till denna bankinrättning torde kunna antagas, att förrådet af anmärkningar är temligen upprymdt. Allmänheten, som erfarit föga annat än klander och angrepp icke blott emot sjelfva bankstiftelsen, utan äfven emot stiftarnes afsigter, lärer ock vara tillräckligt härdad emot inflytelsen af de villomeningar, till hvilka — att döma efter den hittills anslagna tonen — hvarje försök att försvara aktiebanken löper fara att hänföras. Då insändaren emellertid nu vågar ett sådant försök och för försvaret utbeder rum i Aftonbladet, hoppas han åtminstone undgå tillvitelsen att hafva sökt obehörigen bearbeta opinionen. Huru aktiebankens vedertakare i detta fall förfarit har väl icke kunnat undgå någon sansad tidningsläsares uppmärksamhet. Vid sammankomster, bevistade af omkring 50 personer, till stor del medlemmar af Stockholms börs, diskuterades det förslag till bolagsreglor, som skulle i officiel väg ingifvas till Kongl: Maj:t. Detta företag, hvilket således icke hölls hemligt, desto mindre som till och med kända motståndare till aktiebanken voro särskildt och utan alla slags förbehåll inbjudna att bevista öfverläggningarne, har man gifvit namn af att i all tysthet bedrifvas, och långt ifrån att enskildt taga reda på det beslutade förslagets innehåll eller afbidal den tid af några få dagar, som åtgick innan förslaget hann utskrifvås och ingifvas till finansdepartementet samt der blifva tillgängligt, skyndade man att förkunna, hurusom förslaget innehöll endast mindre väsendtliga afvikelser i formfrågor ifrån det för några år tillbaka upprättade förslaget till svenska handelsaktiebankens reglemente-afvikelser, som icke voro binderliga för bankstiftarnes afsigter. Ja, man recenserade nyssnämde reglemente, i stället för det nya, och vid en sökt jemförelse med det för några år sedan bilda-l. de bolag för inrättande af Stockholms filialbank, som icke vann Kongl. Maj:ts sanktion,. anmärk e man, att det bolaget likväl b sina stiftare räknade en mängd redbara, förmögna och upplysta män, under det man förteg, att just samma redbara, förmögna och) upplysta män, med ganska få undantag, voro bland stiftarne af den nu ifrågavarande handelsaktiebanken. Men till saken. Man har anmärkt att handelsaktiebanken, med delegarnes frihet från solidarisk ansvarighet, vore stridande mot svensk lag. Härom har dock rikets förnämsta juridiska auktoritet, nemligen högsta domstolen, redan år 1853, i afseende på det då omarbetade förslaget till bolagsreglor för Stockholms handelsaktiebank, afgifvit ett af Kongl. Maj:t infordradt yttrande,szom icke torde kunna frånkännas hvarken oväld eller juridisk skarpsinnighet. Och detta yttrande, deri 6 bland 7 ledamöter instämt, förklarar, efter en vidlyftig utredning af hithörande lagstadganden, att saknaden af solidarisk ansvarighet för delpegarne i det tillernade bankbolaget icke kan, så vida omfånget för dess verksamhet i öfrigt finpnes vara rättad efter bestämmelserna uti meranämde förordning angående aktiebolag (den 6 Oktober 1848) nanses utgöra i gällamde lag stadgadt hinder för beviljande af sökt stadfässtelse å bolagsordningen enligt senast afgifna oförslaget.e Af en hvar, som ieke vågar med landets teoretiskt och praktiskt yppersta rättslärde mäta sig i juridisk kunskap och skarpsinnigket, torde detta högsta domstolens ganska bestämda och alls ieke, såsom man velat påstå, psväfvande yttrande anses tillräckligt vederlägga ifrågavarande anmärkning. Det låter icke ens säga sig att frågan på den tid, då nämnde yttrande afgafs, var mindre debatterad och utredd, än nu är händelsen; ty också då hade en del af pressen med mycket nit bekämpat den nya banken och äfven herrar bankofullmäktige hade på den tiden visst icke varsammare utbredt sig öfver de vådor och besvärlighetet, en stor enskild bankinrättning skulle för riksbankens monopol medföra. Icke heller då hade man sparat bankstiftarnes bevekelsegrunder. Vid nämde tid egnade Aftonbladet sitt lifiga deltagande åt handelsaktiebankens framsäng. Om de många sakrika artiklar, hvarned nämde tidning då gendref precis samma satser, som nu der förfäktas, vågar insändaren påminna, icke derföre som skulle Aftonblalet, mera än någon annan, böra betagas att ned hvar dag bli klokare, utan emedan förstvämde artiklar väl kunna förtjena att läsas innu en gång. Aftonbladets redaktion har ill och med sjel. erinrat sina läsare om 1853 rs åsigter, likväl på ett sätt som torde vara 10g mycket vågadt. Insändaren tillåter sig tt citera följande ur Aftonbladets ledande arikel för den 11 sistl. Februari. Viantogo — säger redaktionen — vi likhet med petitionärerne, att ingen annan möjlighet då 1853) fanns, än att ordna denna institution en enskild hank i hufvudgtaden) ,så att den and w As a FAS. hn