vandling till läkareskolor af de s. k. barmhertighetsverken är en hallueination!) har skett i öfverensstämmelse med dels stiftarnes mening, dels Kongl. Moj:ts reglementen, hvilket bevisas af följande data: Garnisorssjukhuset, hvilket åren 1809—1811 föreslogs, provisoriskt inrättades å Claes på hörnets och slutligen flyttades till lätta dragonernas. kasern på Kungsholmen, der det nu ombygdt befinnes, bestämdes innan det ännu fanns till att blifva en undervisningsanstalt för bildande af skicklige läkare för armgas och flottornas behof.s Serafimerordenslasarettet öppnades 1752. Redan 1738 föreslog sundhetskommissionen (ett ständernas utskott) inrättandet af ett lasarett, hvarest vid der lemnad sjukvård tillfälle till undervisning kunde vinnas. Collegium medicum påyrkade 1749 detsamma och resultatet blef Serafimerlasarettet, hvilket genom kongl. brefvet af den 10 Aug. 1732 uttryckligen be stämdes att äfven vara undervisvingsverk och ytterligare såsom sådant utmärktes, då genom kongl. brefvet af den 4 April 1753 föreskrefs tjenstgöring derstädes såsom vilkor för vissa anställningar i statens tjenst. Den 21 September 18062 föreskrefs hållandet af kliniska föreläsningar derstädes. Barnbördshuset inrättades 1776. Ewt sådant för barnmorskors undervisning var redan föreslaget 1682, men kom ej till stånd. I Barnbördshusets stiftelsebref af den 20 Februari 1775 heter det satt lärlingar af begge könen vid inrättningen borde uti teori och praxi undervisass, och i kongl. reglementet af den 3 April 1852 säges att Barnbördshusets bestämmelse, jemte barnaföderskornas vård vara sett, såsom läroanstalt, lemna tillfälle till praktisk undervisning i barnförlossningskonsten, såväl för studerande läkare som barnmorskelärlingar. Barnhuset var icke från början undervisningsanstalt, men blef det genom kongliga reglementet af 1822 och ännu mera genom instruktion för barnhusets läkare af 1826. År 1839 föreslog dr Ahlberg, 1840 Carolinska institutets professorer och 1843 Rikets Ständers revisorer anordnandet vid Barnhuset af klinisk undervisning, hvilken kom till stånd genom riksdagsbeslutet 1844 och kongl. bref af den d April 1845. Ingenstädes finna vi således spår till det trots Widar uppgifvit; öfverallt är undervisningens tillträde till sjukinrättaingarne bestämdt genom stiftarnes mening, eller vunnet på laglig väg. Det är inga hemligheter ins. framdragit, de flesta finnas i Ferlins beskrifning öfver Stockholm, alla i tryckta handlingar. Antingen har Widar känt dessa fakta, oeh då talat mot bättre vetande; eller har han icke känt dem och hvarföre talar han då om hvad han icke vett Begge delarne äro oförenliga med hans ton och hans an språk. 3:o0 Fördelarne af undervisnings meddelande vid sjukhusen äro stora såväl för läkarekonsten som för menskligheten. De studerande få der tillfälle att se mycket, dem delgifvas resultaterna af en vidsträckt erfarenhet. Sjukhusen vinna genom denna förening de utmärktåste likarne och patienterne den noggrannaste tillsynen. Sådan är den mångåriga och ovedersägliga erfarenheten i Sverige liksom i alla andra länder. Ins. kunde hopa bevis på sanningen häraf, men vill blott anföra det första och det sista offentl ga intyget från Sverge I sitt förslag om inrättandet af ettlasarett yttrade sundhetskommissionen år 1738: De många fattigas död förekommes, icke allenast dymedelst, at de uti deras siukdom tilbörligen varda skiötte, utan ock torde kunna hemmas det högst skadeliga missbruk, at uti medicinen helt oförfarne, som hvarken kiänna siukdom eller medieamenter, likväl med siukdomars botande sig befatta, och därigenom åftast tillfoga mera förderf än hiälp för de siuka; och längre ned: et dageligt umgänge med de siuka och den öfning därigenom kan hafvas uti praxi kan på et åhrs tid mera uträtta, än elliost många åbrs trägit 1-sände. Att denna sundhetskommissionens åsigt om sjukhusundervisningens gagna för läkarebildningen varit riktig och äfven i Srerge blifvit en verklighet, intygas officielt deraf, att medicinska fakukulieterna i Upsala och Lund, såsom vilkor för admission till medieina licentiatexamina, föreskrifrit begagnande af undervisning vid sjuktvårdsanstalter, och utom desas egna, specielt vid de af Widar förklenade, här i Stoekholm belägna. Vinsten för pationterna af denna förening af undervisning och sjukvård är lika gifven och bevisas de faeto b5st af det förtroende allmänheten visar så ordnade sjukhus. Såsom ett stort exempel härpå må anföras det i Aftonbladet eiterade förhållandet, att under år 1855, utom de å serafimerlasarettet intagna ,251 patienterna, 1,440 personer ensamt från Stoekholms stad sökt inträde derstädes, men icke kunnat intagas emedan de 300 sängarne voro fyllda! Al teori och erfarenhet, från 100 år tillbaka och från gårdagen, talar mot IWidars påståenden, och man måste häpna öfrer det låttsinne som vågat framkasta dom i åsynen af så nära liggande motboris. 4:o0 oÄnnu engång. hvarföre demna eviga dragning till Carolinska institutet? Är det kanske derföre att, eedan pathelogerna (?) förgäfres sökt rädda de fattiges helsa oeh lif, anatomerna med deste större beqvämlighet måtte kunna ansa om deras kroppar efter döden ? Tas. har ånye anfört dessa Widars ord, icke för att vederligga dem, ty det torde väl knappt behöfras, nian på det att deras råhet ännu tydligare måtte framstå. Finns i verkligheten något skål till en dylik slagtarbods-id6? Är det Widars afsigt att försöka inbilla läsaren, att sundhetskollegium som föreslagit, Kongl. Maj:t som gillat, och barnbördshusdirektionen som verkställer flyttningen af ifrågavarande inrättning, i tillkännagifven afsigt att förekomma epidemier ech minska dödligheten derinom, gjort flyttningen i verkligheten för att förskaffa anatomerna beqvämare tillgång på lik? Uttryeket kan icke gerna vara allvarligt menadt, utan har sannolikt varit eoneiperadt såsem qviekhet, fastän det vid födelsen blifvit en absurditet. Hen det är otillständigt att skämta med sådana saker. Medmenniskors helsa och lif bör man ömma för, vårda sig om och söka befordra på och med fullt allvar. Om Widar, som han låter påskina, vill verka något godt för dem, så har han bättre ämnen att välja ån gyekel öfver deras död. Ins. vill gifva honom ett par. Ofvan nämdes, att serafimerlasarettet är för trängt för Stockholms behof; men det är redan stort och torde knappt böra ytterligare utvidgas för intagning af sjuka. Det s. k. provisoriska sjukhuset torde deremot kunna lemna erforderlig sjukvård om det flyttas, vidgas och fullständigas med skild medieinsk, kirurgisk och obstetrisk afdelning, tillräcklig läkarestab, etc.: för närvarande ligger det illa till och har för små resurser att motsvara hufvadstadens behof. — Måhända skulle Widears förslag em ett barnbördshus på Ladugårdslandet förtjena wppmärksamhet, så framt nemligen tjenlig lokal i denna stadsdel kan fås innan vattenledningen kommit till stånd. — Barnsjukhuset behöfver garanti för sitt bestånd och medel till sin snara utvidgning. — Se der till en början trenne föremål för skriftställaretalang, om Widar eger sådan; men intet ord om dem utan allvar och sakkännedom! Carolinska institutet är icke heller lämpligt föremål för misslyckade qvickheter. Utgånget från en ringa början, möttes det ganska tidigt af misstroende och motstånd, men har det oaktadt, under alårig tröttad verksamhet, stadigt fortgått i vetenskaplig utveckling. Det har tillvunnit sig sina fordna motståndares aktning; det eger sina lärjungars tillgifvenhet; det är hedradt inom vetenskapen och samhället. Den man, hvilken Widar genom hänsyftningarne på anatomien sannolikt velat såra, hörer till det ringa antal svenskar, hvars namn äro kända öfver hela den vetenskapliga verlden. Vore Widar ädelt