vandling till läkareskolor af de s. k. barmhertig-
hetsverken är en hallueination!) har skett i öfver-
ensstämmelse med dels stiftarnes mening, dels Kongl.
Moj:ts reglementen, hvilket bevisas af följande data:
Garnisorssjukhuset, hvilket åren 1809—1811 före-
slogs, provisoriskt inrättades å Claes på hörnets och
slutligen flyttades till lätta dragonernas. kasern på
Kungsholmen, der det nu ombygdt befinnes, bestäm-
des innan det ännu fanns till att blifva en under-
visningsanstalt för bildande af skicklige läkare för
armgas och flottornas behof.s
Serafimerordenslasarettet öppnades 1752. Redan 1738
föreslog sundhetskommissionen (ett ständernas ut-
skott) inrättandet af ett lasarett, hvarest vid der
lemnad sjukvård tillfälle till undervisning kunde vin-
nas. Collegium medicum påyrkade 1749 detsamma
och resultatet blef Serafimerlasarettet, hvilket genom
kongl. brefvet af den 10 Aug. 1732 uttryckligen be
stämdes att äfven vara undervisvingsverk och ytter-
ligare såsom sådant utmärktes, då genom kongl. bref-
vet af den 4 April 1753 föreskrefs tjenstgöring der-
städes såsom vilkor för vissa anställningar i statens
tjenst. Den 21 September 18062 föreskrefs hållandet
af kliniska föreläsningar derstädes.
Barnbördshuset inrättades 1776. Ewt sådant för
barnmorskors undervisning var redan föreslaget 1682,
men kom ej till stånd. I Barnbördshusets stiftelse-
bref af den 20 Februari 1775 heter det satt lärlin-
gar af begge könen vid inrättningen borde uti teori
och praxi undervisass, och i kongl. reglementet af
den 3 April 1852 säges att Barnbördshusets bestäm-
melse, jemte barnaföderskornas vård vara sett, såsom
läroanstalt, lemna tillfälle till praktisk undervisning
i barnförlossningskonsten, såväl för studerande läkare
som barnmorskelärlingar.
Barnhuset var icke från början undervisningsan-
stalt, men blef det genom kongliga reglemen-
tet af 1822 och ännu mera genom instruktion för
barnhusets läkare af 1826. År 1839 föreslog dr Ahl-
berg, 1840 Carolinska institutets professorer och 1843
Rikets Ständers revisorer anordnandet vid Barnhu-
set af klinisk undervisning, hvilken kom till stånd
genom riksdagsbeslutet 1844 och kongl. bref af den
d April 1845.
Ingenstädes finna vi således spår till det trots Wi-
dar uppgifvit; öfverallt är undervisningens tillträde
till sjukinrättaingarne bestämdt genom stiftarnes me-
ning, eller vunnet på laglig väg. Det är inga hem-
ligheter ins. framdragit, de flesta finnas i Ferlins be-
skrifning öfver Stockholm, alla i tryckta handlingar.
Antingen har Widar känt dessa fakta, oeh då talat
mot bättre vetande; eller har han icke känt dem
och hvarföre talar han då om hvad han icke vett
Begge delarne äro oförenliga med hans ton och hans
an språk.
3:o0 Fördelarne af undervisnings meddelande vid sjuk-
husen äro stora såväl för läkarekonsten som för mensk-
ligheten. De studerande få der tillfälle att se myc-
ket, dem delgifvas resultaterna af en vidsträckt er-
farenhet. Sjukhusen vinna genom denna förening
de utmärktåste likarne och patienterne den nog-
grannaste tillsynen. Sådan är den mångåriga och
ovedersägliga erfarenheten i Sverige liksom i alla
andra länder. Ins. kunde hopa bevis på sanningen
häraf, men vill blott anföra det första och det sista
offentl ga intyget från Sverge
I sitt förslag om inrättandet af ettlasarett yttrade
sundhetskommissionen år 1738: De många fattigas
död förekommes, icke allenast dymedelst, at de uti
deras siukdom tilbörligen varda skiötte, utan ock
torde kunna hemmas det högst skadeliga missbruk,
at uti medicinen helt oförfarne, som hvarken kiänna
siukdom eller medieamenter, likväl med siukdomars
botande sig befatta, och därigenom åftast tillfoga
mera förderf än hiälp för de siuka; och längre ned:
et dageligt umgänge med de siuka och den öfning
därigenom kan hafvas uti praxi kan på et åhrs tid
mera uträtta, än elliost många åbrs trägit 1-sände.
Att denna sundhetskommissionens åsigt om sjuk-
husundervisningens gagna för läkarebildningen varit
riktig och äfven i Srerge blifvit en verklighet, inty-
gas officielt deraf, att medicinska fakukulieterna i
Upsala och Lund, såsom vilkor för admission till
medieina licentiatexamina, föreskrifrit begagnande
af undervisning vid sjuktvårdsanstalter, och utom de-
sas egna, specielt vid de af Widar förklenade, här i
Stoekholm belägna.
Vinsten för pationterna af denna förening af un-
dervisning och sjukvård är lika gifven och bevisas
de faeto b5st af det förtroende allmänheten visar så
ordnade sjukhus. Såsom ett stort exempel härpå må
anföras det i Aftonbladet eiterade förhållandet, att
under år 1855, utom de å serafimerlasarettet intagna
,251 patienterna, 1,440 personer ensamt från Stoek-
holms stad sökt inträde derstädes, men icke kunnat
intagas emedan de 300 sängarne voro fyllda! Al
teori och erfarenhet, från 100 år tillbaka och från
gårdagen, talar mot IWidars påståenden, och man
måste häpna öfrer det låttsinne som vågat framkasta
dom i åsynen af så nära liggande motboris.
4:o0 oÄnnu engång. hvarföre demna eviga dragning
till Carolinska institutet? Är det kanske derföre att,
eedan pathelogerna (?) förgäfres sökt rädda de fatti-
ges helsa oeh lif, anatomerna med deste större be-
qvämlighet måtte kunna ansa om deras kroppar efter
döden ?
Tas. har ånye anfört dessa Widars ord, icke för att
vederligga dem, ty det torde väl knappt behöfras,
nian på det att deras råhet ännu tydligare måtte
framstå. Finns i verkligheten något skål till en dy-
lik slagtarbods-id6? Är det Widars afsigt att för-
söka inbilla läsaren, att sundhetskollegium som fö-
reslagit, Kongl. Maj:t som gillat, och barnbördshus-
direktionen som verkställer flyttningen af ifrågava-
rande inrättning, i tillkännagifven afsigt att före-
komma epidemier ech minska dödligheten derinom,
gjort flyttningen i verkligheten för att förskaffa ana-
tomerna beqvämare tillgång på lik? Uttryeket kan
icke gerna vara allvarligt menadt, utan har sanno-
likt varit eoneiperadt såsem qviekhet, fastän det vid
födelsen blifvit en absurditet.
Hen det är otillständigt att skämta med sådana
saker. Medmenniskors helsa och lif bör man ömma
för, vårda sig om och söka befordra på och med fullt
allvar. Om Widar, som han låter påskina, vill verka
något godt för dem, så har han bättre ämnen att
välja ån gyekel öfver deras död. Ins. vill gifva ho-
nom ett par. Ofvan nämdes, att serafimerlasarettet
är för trängt för Stockholms behof; men det är re-
dan stort och torde knappt böra ytterligare utvidgas
för intagning af sjuka. Det s. k. provisoriska sjuk-
huset torde deremot kunna lemna erforderlig sjuk-
vård om det flyttas, vidgas och fullständigas med
skild medieinsk, kirurgisk och obstetrisk afdelning,
tillräcklig läkarestab, etc.: för närvarande ligger det
illa till och har för små resurser att motsvara huf-
vadstadens behof. — Måhända skulle Widears förslag
em ett barnbördshus på Ladugårdslandet förtjena
wppmärksamhet, så framt nemligen tjenlig lokal i
denna stadsdel kan fås innan vattenledningen kom-
mit till stånd. — Barnsjukhuset behöfver garanti för
sitt bestånd och medel till sin snara utvidgning. —
Se der till en början trenne föremål för skriftställare-
talang, om Widar eger sådan; men intet ord om dem
utan allvar och sakkännedom!
Carolinska institutet är icke heller lämpligt före-
mål för misslyckade qvickheter. Utgånget från en
ringa början, möttes det ganska tidigt af misstro-
ende och motstånd, men har det oaktadt, under al-
årig tröttad verksamhet, stadigt fortgått i vetenskap-
lig utveckling. Det har tillvunnit sig sina fordna
motståndares aktning; det eger sina lärjungars till-
gifvenhet; det är hedradt inom vetenskapen och sam-
hället. Den man, hvilken Widar genom hänsyftnin-
garne på anatomien sannolikt velat såra, hörer till
det ringa antal svenskar, hvars namn äro kända öf-
ver hela den vetenskapliga verlden. Vore Widar ädelt