— Om tillverkningen af Paraffin och Brännoljor af torf, brunko! och stenkol. Man här såväl i England som Tyskland begynnt tillgodogöra brunkolslager, annars obegagnade torfmossar och sådana stenkol som äro föga brukbara till vanliga behof, samt anlagt stora fabriker för att af dessa råämnen bereda paraffin, det förnämsta bland alla bittills bekanta ljusstöpningsämnen. Såsom biprodukt fås brännolja till gatulampor och fyrar. I Hamburg finnes en dylik fabrik, hvari man såsom råämne använder stybbe af canneleval; der tillverkas likväl icke någon paraffin, utan blott coaks samt ett slägs brännolja, hvilken i handel fått nam af hydrokarbyr och nyttjas allenast till gatulysning i Nordtyskland och vid jernvägarne i Hannover. Den lyser klact likt gasljus: en hydrokarbyrlampa ger lika mycket ljus som fyra lika beskaffade oljlampor, under det att kostnaden för hydrokarbyrlampan stiger blott till 67!,, 44 af kostnaden för oljlampan; vinsten på utbytet är alltså 269 44. Den coaks som återstår 2 retorterna blandas med den äfven återstående stenkolstjäran och begagnas till retorternas upphettande; en annan del formas till patentkol (charbons de Paris), ett för ångfartyg mycket eftersökt bränsle. En annan fabrik, anlagd i Bonn, använder som råämne ett slags i trakten förekommande brunkol — så kalladt bladeller pappers-kol. Brunkolet destilleras i retorter liknande dem i gasverk, men vid svag rödglödgningshetta; starkare hetta skulle förminska de flytande destilleringsalstren och föröka de gasformiga, hvilka sistnämnda icke här komma il fråga att begagnas. Såsom destillat fås ammoniakhaltigt vatten och svart tjära; den sednare destilleras på nytt och ger då 90 4 flyktig olja, hvaraf hälften är så tunn och lättflytande att den kan begagnas till lampor. För att rena den till detta behof behandlas den med svafvelsyra och kaustikt kali, samt kommer i handel under namn af mineralolja eller fotogen; den användes på samma sätt som den hamburgska hydrokarbyra. Den minst flygtiga och sist vid omdestillationen öfvergående oljhälften består hufvudsakligen af paraffin, som afsöndrar sig dels vid destillatets svalning, dels och fullständigare medelst en centrifugalmachin. Paraffinen smältes och utgjutes i bleckformar till taflor, hvilka medelst hydraulisk press först kallpressas och sedan varmpressas, samt behandlas med 50 4 svafvelsyra, som förkolar de färgande inblandningarne. Paraffinen renas slutligen med kaustik kalilut. Den är hvit, kristallinisk, glänsande, utan smak och lukt och passar i detta skick framför alla andra ämnen till stöpning af ljus, hvilka brinna både klarare och långsammare än andra ljussorter, utan att osa eller rinna. Paraffinens märkvärdigaste egenskap, den att hvarken angripas af syror eller alkalier (hvilken föranledt dess namn, af orden parum affinis), gör den äfven tjenlig till förträffliga proppar för kärl. hvari syror eller alkalier skola lufttätt inneslutas. Den passar, af samma orsak, särdeles väl till öfverdrag på sådana delar af arbetsstycken, som vid galvanoplastik böra hindras ifrån öfverfällning med metall. — Den efter destillationen återstående tjäran kan begagnas i stället för asfalt. Den bolaget Denis und Höch tillhöriga fabriken i Ludwigshafen tillverkar paraffin och tjära ; råämnet är dels brunkol, dels torf; torf-paraffinen är lika beskaffad som brunkolsparaffinen; torftjäran liknar tjära af björkved och kan på samma sätt användas; i coakes af torf har man ett godt bränsle; torfaskan lemnar mineralisk gödsel. — Tillståndet i Icarien. Ind. Belge berättar, att den i Nauvoo upprättade kommunistrepubliken befinner sig uti upplösningstillstånd. Presidenten, Cabet, säges fundera på en statskupp mo: minoriteten af sina anhängare, hvilka tagit sig dei orådet före att ifrågasätta lämpligheten af vissa hans åtgärder och äro nog skamlösa att sätta sig upp emot honom, som vore han en vanlig dödlig, likasom de. Cabet förklarar i sin tidning, att Icarien är i fara till följd af djerfheten hos några i laster sölade oregerliga personer. Han föreslår ytterligare en ny konstitution i tio artiklar, i kraft hvaraf han skall beklädas med oinskränkt makt. — Medel att hejda skenande hästar. Ett sådant har nyligen blifvit uppfunnet af en hr Verkert i Belgien. Det består deri att hästarnes pannor förses med ett slags ögonklaffar, hvilka man. medelst en i desamma anbragt fjeder, kan vid behot ögonblickligen nedfälla öfver ögonen på djuren, som då tvärstanna, äfven midt under sitt starkaste lopp. Med tillhjelp af ett snöre kan den körande efter behag nedfälla eller uppdraga nämde klaffar. — Det största skrädderi uti verldenZgär Im Godillots, Rue Rochechouart i Paris. Det sysselsätter 66 symaschiner, som sättas i rörelse genom en ångmaschin om 9 hästars kraft, och här förfärdigas kappor för Krimarmån. Utom maschinerna äro 1000 fruntimmer här dagligen sysselsatta. På tre månader förfärdigades här nya uniformer för hela kejsargardet. — En svallvågs hastighet, Den 23 December 1854 kändes vid Simoda, en hamnstad på japanska kusten, ett häftigt jordskalf, som åtföljdes af åtskilliga ovanliga fenomener. Hamnen — i hvilken en der liggande rysk fregatt gick totalt förlorad — uttömdes och återfylldes i flera repriser af de framoch tillbakaströmmande hafsvallen. I San Francisec och San Diego har Förenta Staternas regering låtit inrätta s. k. sjelfiakttagande vattenhöjdsmätare,. hvilka noggrannt angifva vattnets höjd på olika tider och stunder. Vid det förstnämda stället (San Francisco), som ligger på ett afstånd af 1800 engelska mil från jordskalfvets utgångspunkt, framrullade mot stranden, 12 timmar 16 minuter efter den första stötens förspörjande i Simoda, en oerhörd svallvåg, hvilken således måste på sin färd öfver oceanen från japanska kusten hafva ilat fram med ep hastighet af 6,, engelska mil i minuten. Den åstadkom i San Francisco ett stigande af vattenståndet, som uppgick till 7,,:dels fot och bibehöll sig på denna punkt en half timma. Derpå följde sju ytterligare, ehuru mindre starka störtsjöar, med en timmas mellanrum mellan hvarje. I San Diego observerades samma fenomen, endast med den skilnad att vågorna här inträffade något sednare och åstadkommo en mindre stark höjning af vattennivån. — Ursprunget till turkiska halfmånen. När Pilip af Macedonien nattetid med sin här närmade sig till Byzans murar för att bestorma dessa, sken månen plötsligen fram och förrådde hans afsigt för de belägrade, hvilka kraftfullt slogo honom tillbaka. Derefter antog staden halfmånen som sin symbol. När turkarne eröfrade Byzans, funno de halfmånens tecken på alla offentliga byggnader; de trodde detta tecken ega någon magisk kraft och antogo sjelfva detsamma. — En dam med blå kinder. Vid en nyligen i London hållen föreläsning med experimenter i kemien förändrades plötsligen en dams rosenröda kinder till blå. Hon hade: begagnat ett rödt smink, som genom kemisk inverkan förändrade färg. På detta sätt upplystes de närvarande att den skönas rosenfärg egentligen blott var blå dunst. — Statistiskt. Under loppet af år 1855 uppgick värdet af i Förenta Staterna genom 193 eldsvådor förstörda hus och varor till 20,528,000 . Bland dessa 193 eldsvådor äro endast sådana inbegripna, som förorsakat en skada af 20,0v0 eller derutöfver. 119 personer hafva vid dessa olyckshän