DEN SKÖNA GABRIELLA ).
AVGUSTE MAQUET.
FÖRSTA DELEN.
VIL
livad man iblånd lår på resor.
Jag känmer hvarken herr eller madame
JEntragues, ty ehuru nära anförvandter de än
äro till min älskärinna, Har jag aldrig varit i
illfälle att se dem.
Huru är det möjligt ?
Hör på. .. ni vet jag bodde med min gu-
vernör på det lilla slottet i Normandis; unge-
fär eh lien derifrån residerade en gammal,
mycket snål dam, en tant till Henriette. Ibland
hände det sig att jag förföljde en hare eller
innat villebråd ända in på den åldriga da-
mens egor, och då ansåg jag det för min skyl-
lighet att erbjuda Henne mitt vunna byte.
En dag, det är nt sju månåder sedan dess,
sick jag dit för ått förära henne några rapp-
höns. Tänk er min öfverraskning när jag hos
henne påträffade en ung flicka af Jländande
skönhet. Det var hennes nidee fröken Hen-
riette de Bålzae VEntrague, skickad af sina
föräldrar till denna aflägsha trakt, långtifrån
;tadsbullret och alla de faror hvilka en så
skön varelse kunde ha lupit vid den belägring
bvarmed konungen då hotade Paris.
Hvilken galenskapp, afbröt Crillon med
vrede; ej en gång om vi tagit Paris. hade den
stackars dufvan haft någonting att frukta.
Konungen stormar städer men respekterar tvin-
nor.
Nog af, så sades det,, fortsatte Espörancc,
) Se A. B. n:o 54, 56, 57, 89, 60, 62—067.