stället; jag är säker att alla nu hunnit bli i
!ordning?
Doktarn blängde temligen skarpt - mig,
men jag höll mungiporna styfva och lät hvar-
ken med ord eller blick förstå, att jag merat
något elakt; han blef just liksom förbryllad
och visste ej hur han hade mig; slutligen
kom, squiren honom till hjelp.
Åh nej, mr Dorra, sade han, torsdagen är
tids nog.
Som ni vill, squire, jag bara frågte, efter
Jag nog visste att alla skulle vara i ordning
till tisdagen. Här sneglade jag ännu en gång
på doktarn: han såg flat ut, men sade aldrig
ett ord. Derpå begynte frun tala om att det
v.r lördag och helgdagsafton, så-att jag tog
min hatt och gick, lemnande doktarn att reda
sitt bryderi bäst han förmådde.
Nå väll! denna gången voro vi då ändtligen
säkra på vårt slädparti. Vädret var vackert,
och Sally kom hem på måndagen, blom-
strande som en ros. Hvarenda själ i stan
var vid goåt humör utom doktarn, och när
tisdagen kom och ingen släda hördes af från
kusin Siah (han var nemligen kusin till Law-
rence et Gammage), såg den gamle gossen
hiskeligt snopen u. Onsdags morgon, då jag
gick till skolan, mötte jag Zekiah Bigelow.
Hur står det till, Nat? sa han.
Ypperligt, hur mår du sjelf ?
Åh jo tack, temligen. Jag skulle rest
hem till Portland i dag, ehuru Peleg velat
öfvertala mig att stanna, men jag har just
varit öfver hos pastor Emersons, och der skall
du tro var en faslig uppståndelse. Doktarn
har skiekat och sagt att han inte kunde köra
deras släda, och de voro alla rädda för att
förtro sig åt Sam, oberäknadt att det just
icke kunde vara angenämt för så många jän-
tor, att fara utan någon annan beskyddare än
deras fars lejkarl; derför så tänkte jag, att
jag kunde så gerna erbjuda mig, och du må
tro de fastnade bums på kroken. Om nu
inte doktarn får sin nya släda, sade Zeek
och blinkade klippskt med ögonen, så är han
vekert i knipan. Men för tusan här kommer