snara alerstallalluc.
LITTERATUR.
Hygiea. Medicinsk och farmaceutisk månads-
skrift. Adertonde årgången. N:o 1, Stock-
holm 1856.
Det nyss utkomna första eller Januarihäftet
af denna månadsskrifts adertonde årgång, in-
nehåller följande artiklar: 1:o Berättelse om
undervisningen vid kongl. Karolinska medi-
kokirurgiska institutet under år 1855 (af hvil.
ken berättelse en kort öfversigt redan lem-
nats uti N:o 36 af denna tidning); 2:o Ko-
leraepidemien i Sverge år 18354, af dr T. Wi-
strand; 3.0 Lithiasis vesicalis (blåsesten) efter
i blåsan inträngd främmande kropp; litotomi
(stenskärning); helsa. Fall meddeladt af prof.
C. Santesson; 4:o Tetanus (stelkramp) i följd
af kastration, af dr H. Texier. Meddel. af
prof. Fr. Lundberg; 5:o Praktiska notiser från
utlandet, redigerade af dr C. G. Grähs, samt
6:o Förhandlingar vid Svenska läkaresällska-
pets sammankomster den. 18 December 1855
samt den 8, 15 och 22 Januari 1856.
Af berättelsen om koleraepidemien i Sverge
1854 finner man, att sjukdomen detta år vi-
sade sig på ungefär lika stor landsträcka som
under 1853, nemligen nordligast i Westerbot-
ten (Umeå) och sydligast i Skåne (Lund).
Under denna epidemi företedde 16 af rikets
län sjukdomsfall af kolera, ehuru likväl en-
dast 4, nemligen Stockholms, Upsala, Gefle-
borgs och Malmöhus län, voro i någon an-
märkningsvärdare grad af sjukdomen angripna.
Farsotens duration i hela riket kan räknas
från den 13 Augusti, då de första sjukdoms-
fallen anmärktes på Hisingen och vid Holme-
sunds lastageplats i trakten af Umeå, till d.
15 Januari 1855, då sista kolerafallet inträf-
fade i Lund. Sjukdomen uppgifves hafva vi-
sat sig i 80 socknar (städerna inberäknade),
bland hvilka icke mindre än 46 företett så få
sjukdomsfall, att deras antal i hvardera icke
uppgick till 5. I hela riket förekommo inal-
les 3038 sjukdomsfall med 1212 dödsfall, så
att öfverhufvud endast 0,9 eller icke fullt 1
person af hvarje tusental af rikets befolkning
insjuknat, och 39,8 eller icke fullt 40 af hvarje
tusental sjuke aflidit. I Stockholms stad dog
hvar 166:te af befolkningen, i Upsala län hvar
344:de, i Stockholms län hvar 902:dra, men
i alla öfriga län vida mindre. Ibland stä-
derna voro 19 angripna af kolera. Af dessa
hade likväl icke mindre än 10 så få sjuk-
domsfall, att deras antal icke uppgiek till 20
i hvardera, och i ytterligare 4 knappast öf-
versteg 50, så att endast återstående 5 städer
företett sjukdomen i någon svårare grad. De
högsta talen insjuknade komma nemligen på
Stockholm . . . 1438
Upsala. . 705.
Waxholm med fästningen . 110.
Lund . . . . . 109;
i ingen af de öfriga städerna har sjukdoms-
fallens antal uppgått till 100. Högsta rela-
tiva sjuknummern företer Upsala, nemligen
101,3: på hvarje 1000 invånare. Af de of-
vannämda 3026 sjukdomsfallen med 1212
dödsfall tillhörde 2562 sjukdomsfall med 996
dödsfall städerna, hvadan alltså för alla land-
socknarne tillsammans återstå endast 464 sjuk-.
domsfall med 216 dödsfall, utvisande detta i
medeltal endast 7 sjukdomsfall med 3 döds-
fall på hvardera af de angripna 61 landsock-
narne.
Tidskriften visar sig i år uti en prydlig ty-
ografisk skrud och utgifves numera på hrr
P. A. Norstedt Söners förlag.
Årsberättelse om botaniska arbeten och upptäck-
ter för år 1851, tull Kongl. Vetenskapsaka-
demien afgifven den 31 Mars 1852 af Joh.
Em. Wikström. Stockholm 1855. P. A,
Norstedt Söner.
Det var utan tvifvel en af framlidne friherre
Berselii åtminstone för vårt land och för vår
bildning icke minst inflytelserika förtjenster,
att han i så många hänseenden bidrog till K.
Vetenskapsakademiens u vidgning och ställan-
de i närmare samband med allmänheten. Ge-
nom hans egna utmärkta föredömen och ge-
nom hans påyrkande röjdes, sedan han blifvit
dess ständiga sekreterare, en allt mera stigan-
de, en allt mera följdbringande verksamhet i!
det lärda samfundet — och han kunde vid
sitt fränfälle med sanning och stolt glädje si-
ga, att han i och genom Vetenskapsakademi..n
1 högre grad än någon annan i vårt land bo-
fordrat tidsemlig bildning.
