het i Europa äfven blott såsom ett vittnes
börd om den tilltro till ett fredligt ordnand
af den närvarande förvecklingen, som tillåte
tronföljaren att aflägsna sig från diplomati
kens säte.
För vårt folk är det ännu mera betydelse
fullt, att dess tillkommande regent begynne
sin mera omedelbara invigning i statsärenden:
under en så ödesdiger vändpunkt som der
närvarande, då nemligen åter frågor blifvi
uppställda till ögonblickligt afgörande, hvilka
komma att utöfva den största inflytelse så vä
på vårt politiska som ekonomiska tillstånd
i hafva nu haft en längre tid på oss för at
göra oss förtroliga med de olika följderne
och sannolikheterna af en fortsättning uta
kriget. Den kris, som ett plötsligt fredsslu
nu komme att framkalla, är deremot en så
ny, så oförmodad tanke, att knappast någor
ännu dristar sig att förutsäga de stora verk-
ningar som under vår tid, med sina till så
hög grad utvecklade kommunikationer, komme
att inträda, ifall den nuvarande invanda, e-
huru visserligen onaturliga dyrhets- och kraft-
ansträngningsperioden med ens komme att ef-
terträdas af billighet och stillhet. Vi kunna
endast önska, att folkets under öfverflödets
dagar hopsparade medel och regeringens om-
tänksamma måttsteg skola komma att låta oss
genomgå detta omskifte (om det verkligen
står för dörren) utan att enskiltes stora för-
luster komma att bilda en inskärning i hvad
vi måste erkänna för att vara den stora massans
lycka.
Emellertid har vår regering genom trakta-
ten af den 21 November öppnat en ny ut-
vecklingsperiod för de förenade rikena, hvil-
ken i sig ensam innefattar det tillkommandes
bistoria. Det ges vändpunkter, som icke kun-
na vända tillbaka eller neutraliseras genom
påföljande händelser, och som alltså afgöra
framtiden. Vårt konungahus har, likasom
Sardiniens, ensamt bland de mindre staterna
gjort det manliga valet att uppställa nationel
gsjelfständighet och framåtskridande på civili-
sationens bana såsom sitt mål. (!) Det är en stor
uppgift bredvid det kamp bebådande mot-
stånd som står rustadt tätt vid dess sida eller
öfver dess hufvud. Denna uppgift kräfver
en klar tanke, en aldrig hvilande verksamhet.
en fast kraft. Men den lönas också dermed
att hela folkstammen, så vidt dess tungomål hö-
res, med hoppets och kärlekens förtröstan och
önskningar ser upp till ett bangr, som den
känner emedan den funnit detsamma i sitt
främsta led under farans och pröfningens
stund.
Det blir derföre en kär pligt för folket att
understöda en styrelse, som har vittnat om
att den vill utföra sitt kall i mensklighetens
historia.n
Vi vilja vid dessa Christiania-Postens yt-
tranden göra den anmärkningen, att då Kron-
prinsen icke enligt Sverges eller Norges grund-
lagar eger något att skaffa med de förenade
rikenas diplomati, kan hans förevarande ut-
nämning ej heller innebära något vittnesbörd
vare sig för eller emot tilliten till fredens
snara återställande.
ee om 9 OR a RN NPR it CK