fullkomligt hade lyckats i sin mission samt
att han vunnit de skandinaviska rikena för
vestmakternas sak. Man talade redan iParis
och London om en expedition i norden, i
hvilken dessa makter skulle taga del. Trak-
tatens offentliggörande nedtystade på en gång
dessa öfverdrifna rykten. Hvar och en kän-
ner nu innehållet af denna föga betydande
traktat, hvilken icke var framkallad af någon
förhandenvarande nödvändighet, och som
endast vittnar om den påtryckning, hvilken
den engelsk-franska koalitionen utöfvar på
Europas stater af andra ordningen.
Denna påtryckning framhölls såsom en even-
tuel fara uti ett af grefve Nesselrodes första
; cirkulärer, besvarande ett cirkulär af Droyn
de Lhuys 1854. De vid denna tidpunkt vi-
sade farhågorna ega en grund, ty de hafva
blifvit bekräftade af flere handlingar, bland
hvilka man kan anföra traktaten med Sardi-
nien, traktaten med Sverge, hotelserna riktade
mot konungen af Neapel, den förlängda ocku-
pationen af Athen, samt de till kabinetterna
1 Madrid och Lissabon riktade uppmanin-
garne.
Emellertid fäster man i sjelfva verket blott
en högst underordnad vigt vid den diploma-
tiska akten af den 21 November. Konunga-
riket Sverge och Norge har derföre icke öf-
vergifvit den neutrala ställning, hvilken det
hittills följt; det har icke förbundit sig till
någonting positivt, och det ser ut som hade
det snarare velat afböja en fara, hotande från
de förbundnas eskadrar, än en inbillad våda
med hänseende till Ryssland. Man har myc-
ket hört föregifvas, att en hemlig artikel skulle
såsom bihang åtfölja traktaten, men detta sak-
nar, enligt allt hvad händelserna utvisa, full-
komligt hvarje grund.
Man ansåg äfven till en början såsom sä-
kert att Danmark skulle biträda traktaten af
den 21 November, men detta har nu på det
mest evidenta sätt blifvit vederlagt genom det
cirkulär danska kabinettet nyligen utfärdat
och hvarigenom detsamma på det bestämda-
ste förnekar hvarje delaktighet i denna trak-
tat samt försäkrar att det strängt ämnar vid-
hålla sin neutralitet.