gjorda och fäderneslandets ungdom tilleg nade af en jungman. Ofversedda och utgifnc af C. M. Ekbohrn. Stockholm 1855. Huldbergs bokhandel. Bland den mängd af vid jultiden utkommande litteraturalster är det, såsom vi redan förut antydt, nödigt att återkomma till och närmare skärskåda ett och annat, för tt antingen till litteraturens heder taga fasta på så det värdefulla och sköna eller till bokmaker riets varning utdöma det lumpna eller oädla, som då vid den stora boköfversvämningen blir förgätet eller döljes bland mängden. sl Vi vända oss derföre i dag till det arbete . hvars titel vi ofvan afskrifvit. Få torde rättil visligare tarfva ett allvarligt uppmärksammande. Redan under den för svenska namnet och rå svenska flaggan så ärobringande sjöexpeditio-I nens lopp hade en stor del af den läsande 2 j allmänheten tillfälle att genom br N. I. Ans derssons meddelanden i Aftonbladet erfara il gången af denna intressanta jordomsegling 1 samt emottaga någorlunda fullständiga underI rättelser om de orter, deras natur och folk, hvilka derunder besöktes. Dessa brefliga med. I delanden har författaren sednare omredigerat I loch sammanfattat i ett särskildt arbete, hvils I ket sedan 2:ne år varit i bokhandeln tillgängligt. Något sednare påbörjade hr premierlöjtnant Skogman att lemna utförligare skildringar af denna storartade resa, och hans arÅ bete, författadt med större sakkännedom om I det nautiska, hvilande på rikare bidrag af officielt innehåll, prydligare utstyrdt i typograI fiskt hänseende och med originalplanscher, blef i landet vida spridt och, som vi förmoI da, allmänt läst. Under sådana förhållanden uppväckte det I hos oss derföre icke ringa nyfikenhet att se lett nytt arbete framträda, ämnadt att för SverIges ungdom lemna berättelser om fregatten Eugenies vackra långresa, icke från den reflekterande vetenskapsmannens, icke från den talentrike och insigtsfulle sjömannens ståndpunkt, utan från en person från backen, märsen och trossbottens, hvilken säkert genom sin naiva uppfattning af det för honom så nya och märkvärdiga, hvilket under denna resa i tusende gestalter erbjöd sig, skulle bereda barnen mycket nöje, förutsatt att han ej för dem dukade upp några krassa skepparehistorier. Som dessa våra förhoppningar grundade sig på någon kännedom om hvad en jungman ombord på ett örlogsfartyg är för en personlighet, torde en framställning häraf kunna vara på sin plats. — Det en är merändels mycket ung, i lifvet oerfaren person, som, i rang och ålder närmast öfver skeppsgossarne, ännu icke hunnit tjena sig upp till värdighet af matros. Man kan derföre hos en sådan ung man icke, under vanliga förhållanden göra anspråk på något stort förråd af verldskännedom, språkstudier eller andra kunskaper, och då han, i likhet med sina förmän, matroserna, blott sällan och då alltid blott för få timmar permitteras i land, så kan man ej vänta sig af honom några fullständiga uppfattningar ens af hvad han i förbigående sjelf fått tillfälle betrakta, mycket mindre af hvad han af det slags menniskor, med hvilka han kommit i beröring, kan hafva hört — om han ens förstått något deraf. Med sådana begrepp om en Jungmans person och ställning öppnade vi loggboksanteckningarne (hvilket i parentes sagdt är en mycket oegentlig, ja enfaldig titel såsom lockbete; ty loggboksanteckningarne ombord å ett fartyg äro allt annat än värda att bjuda Sverges ungdom på!) — Men huru förvånade vi blefvo! Här uppträdde en författare med temlig beläsenhet i hvarjehanda ämnen, med ganska omfattande vyer, som vidt och bredt ordar om sina kunskapsrika relationer, och som till och med ej utan ett slags stilistisk förmåga gifvit så pass mycket innehåll åt loggboksanteckningarne, att de svällt ut till en stor oktavvolym af 256 tätt tryckta sidor. Huru förklara detta fenomen? Helt enkelt derigenom, att detta arbete, från början till slut, alldeles intet annat är än hvad man i dagligt tal kallar plagiat, en hopflickning af annorstädes ifrån hemtade delar! Det är hrr Skogman och Andersson som i främsta hand fått förse den s.k. jung mannen med alla hans innehållsrika meddelanden, alla hans historiska exkurser, alla hans naturmålningar, alla hans skildringar af lifvet ombord och i land, med ett ord — med hela bokens innehåll. Här och der har jungmannen, som är, som vi nyss sade, en förbålt beläsen man, åtminstone en man af en viss kapacitet att kopiera och göra utdrag, nflickat en och annan bit från Steen Billes resa, ehuru det ibland rörer sådana orter, wilka fregatten alldeles icke angjorde, såiom t. ex. ön Hawaji, om hvars vulkaner, Mauna Loa och Kilauya, Bille hade mycket tt förtälja. För ett och annat af detta långods har utsifvaren haft uppmärksamheten att sätta rikiga citationstecken, hvarvid han behagat ineda aftrycket med dessa för lånegifvarne mickrande ord: såsom hr s. eller A. ganska iktigt anmärker, etc.; men för det allra meta finnas inga dylika hänvisningar till de riginaler, hvarur det litterära tillgreppet skett, m det ock ibland fått genom ombytta ordtällningar, annorlunda valda ord, klumpiga mkastningar o. s. v., en otät färg af origialitot hyaeve vtta hÄl4 J.Lo 2 TA